Swedish Contemporary Bible

Philippians 1

Hälsning

1Från Paulus och Timotheos, Kristus[a] Jesus tjänare.

Till alla de heliga i Kristus Jesus i Filippi, och till ledarna och tjänarna.

2Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Paulus ber för församlingen

3Jag tackar min Gud varje gång jag tänker på er, 4alltid, när jag ber för er alla. Jag ber för er med glädje, 5eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första början ända tills nu. 6Och jag är övertygad om att han ska slutföra det goda verk han har börjat i er, fram till Kristus Jesus dag.

7Det är med rätta jag tänker så om er alla, för ni finns i mitt hjärta. Både nu när jag sitter i fängelse, och när jag försvarar och befäster evangeliet, delar ni alla nåden med mig. 8Gud kan intyga att jag längtar efter er med en sådan ömhet som bara Kristus Jesus kan ge.

9Och jag ber att er kärlek ska växa och ge er alltmer insikt och förstånd, 10så att ni kan avgöra vad som är bäst och vara rena och klanderfria fram till Kristus dag, 11fyllda av den rättfärdighet som är resultatet av det verk som Jesus Kristus utfört i er, så att Gud blir ärad och hyllad.

Beredd att dö för Kristus

12Syskon, jag vill att ni ska veta att det som hänt mig faktiskt har bidragit till evangeliets framgång. 13Alla här – inklusive soldaterna från det kejserliga gardet – vet nu att jag sitter fängslad för Kristus skull. [b]14De flesta av de troende har också genom min fångenskap fått en ännu starkare tro på Herren och sprider nu budskapet från Gud utan minsta rädsla.

15En del förkunnar visserligen Kristus av avundsjuka och rivalitet. Men andra har rena motiv, 16och de gör det av kärlek, eftersom de vet att jag har fått i uppdrag att försvara evangeliet. 17De förstnämnda förkunnar Kristus av själviska, orena motiv, och tror att de kan göra det svårare för mig här i fängelset. 18Men vad spelar det för roll? Vilka motiv de nu än har – falska eller sanna – så sprids i alla fall budskapet om Kristus, och det gör mig glad.

Ja, jag tänker fortsätta att glädja mig, 19för jag vet att detta kommer att resultera i min räddning, tack vare era böner och hjälpen från Jesus Kristus Ande. 20Men jag förväntar mig och hoppas att jag aldrig ska behöva komma på skam, utan att jag frimodigt, nu som alltid, ska ära Kristus med min kropp, vare sig jag får leva eller måste dö. 21Livet är ju för mig Kristus och döden en vinst. 22Men om ett fortsatt liv i den här kroppen ger mig fler möjligheter till ett fruktbart arbete, då vet jag inte vad jag föredrar. 23Jag dras åt båda hållen: jag längtar efter att få bryta upp och vara hos Kristus, vilket vore bättre. 24Men för er är det viktigare att jag lever kvar här. 25Det är jag övertygad om, och därför vet jag också att jag ska stanna kvar hos er alla, så att ni kan växa och få ännu mer glädje i tron. 26När jag sedan kommer tillbaka till er, har ni ännu större skäl att vara stolta över Kristus Jesus för min skull.

Lev så som Kristus gjorde

27Lev nu bara på ett sätt som är värdigt evangeliet om Kristus. Antingen jag är på besök hos er eller är någon annanstans, vill jag höra att ni står fasta och är eniga i en och samma ande, så att ni sida vid sida kämpar för tron på evangeliet. 28Var aldrig någonsin rädda för era motståndare. Det blir ett tecken för dem att de är på väg att gå förlorade, medan ni ska bli räddade av Gud. 29Ni har ju fått nåden inte bara att tro på Kristus, utan också att lida för honom. 30Ni och jag har samma kamp att utkämpa, som ni såg att jag hade och som jag fortfarande har.[c]

Notas al pie

  1. 1:1 Se not till Matt 1:1.
  2. 1:13 Paulus satt antagligen i husarrest i Rom och var vaktad av olika personer från ett garde med flera tusen soldater. Jfr Apg 28:16,30-31.
  3. 1:30 Paulus fick sitta i fängelse i Filippi. Jfr Apg 16:19-40.

Spanish, Castilian (La Nueva Biblia al Día)

Philippians 1

1Pablo y Timoteo, siervos de Jesucristo, a todos los que en la ciudad de Filipos pertenecen a Cristo Jesús, juntamente con sus obispos y diáconos: 2Que la gracia y la paz de Dios nuestro Padre y del Señor Jesucristo sea con todos vosotros.

Acción de gracias “e intercesión

3Siempre, al acordarme de vosotros, doy gracias de todo corazón a mi Dios; 4y en todo momento os tengo presentes en mis oraciones. Ruego por vosotros lleno de alegría, 5porque sin cesar, desde el principio y hasta el día de hoy, habéis cooperado en el anuncio del evangelio. 6Y estoy seguro de que Dios, que en vosotros comenzó la buena obra, la perfeccionará hasta el día en que regrese Jesucristo.

7Es justo y natural que piense así respecto de vosotros, pues os llevo en el corazón. Juntos hemos participado de la gracia de Dios, lo mismo estando yo encarcelado que cuando gozando de libertad me entregué a la defensa de la verdad y la confirmación del evangelio. 8Dios sabe que no miento al decir que os amo con el entrañable amor de Cristo Jesús. “ 9Mi oración por vosotros es que reboséis de amor cada vez más, mientras seguís creciendo en conocimiento y en toda experiencia. 10Así podréis aprobar siempre lo mejor, y estando interiormente limpios nadie tendrá nada que reprocharos cuando Cristo regrese, 11sino que por medio de Jesucristo seréis ricos en frutos de bondad y justicia, y de ese modo daréis gloria y alabanza al Señor.

El vivir es Cristo

12Por otra parte, quiero que sepáis, amados hermanos, que cuanto me ha sucedido ha contribuido a la propagación del evangelio. 13Todos, hasta los propios soldados de la prisión, saben que estoy encarcelado tan sólo por mi fe en Cristo; 14pero además, gracias a estas prisiones, la mayoría de los hermanos que me rodean ha perdido el miedo, de modo que ahora anuncian la palabra de Dios con todo denuedo.

15Ciertamente algunos predican a Cristo por envidias personales o por el simple afán de discutir; pero otros lo hacen por causas más puras. 16Unos anuncian a Cristo por provocarme a celos, pensando en cómo aumentar mis aflicciones en la cárcel; 17pero otros lo hacen porque me aman y porque saben que el Señor me ha traído aquí para utilizarme en la defensa del evangelio.

18Pero bueno, ¿qué importa eso? La verdad es que de una u otra forma, con hipocresía o con sinceridad, se está predicando a Cristo, lo que para mí es y seguirá siendo causa de gran alegría. “ 19Además sé que todo ello redundará en mi propio beneficio, en mi liberación, gracias a vuestras oraciones y al auxilio del Espíritu de Jesucristo. 20Anhelo y confío en no hacer nunca nada de lo que haya de avergonzarme; por el contrario, mi deseo es estar dispuesto siempre a predicar a Cristo con valor, aun en medio de estas tribulaciones. No me importa vivir o morir; lo que quiero es honrar a Cristo. 21Porque para mí el vivir es Cristo, y el morir, un beneficio. 22Aunque es evidente que si vivo tendré aún oportunidad de seguir trabajando por el evangelio. En realidad no sé qué es preferible, si vivir o morir. “ 23Unas veces quisiera vivir, y otras veces no, pues mi verdadero anhelo es irme para estar con Cristo, lo cual es mucho mejor que quedarme aquí; 24pero de otro lado entiendo que, por causa vuestra, es más necesario que me quede. 25Por lo cual confío en permanecer todavía algún tiempo en este mundo, para ayudaros a crecer y a gozaros en la fe; 26y espero que pronto pueda volver a visitaros, y que vosotros, al verme ahí de nuevo, tengáis ocasión de glorificar a Cristo Jesús y alegraros de mi presencia.

27De todos modos os exhorto a que viváis como es propio del evangelio de Cristo, para que, tanto si voy a veros otra vez como si no, siempre oiga decir que permanecéis firmes, participando de un mismo espíritu, unidos en la misma lucha en pro de la fe del evangelio 28y sin ningún temor de lo que vuestros enemigos pretendan haceros. Esto será para ellos una señal de su perdición, en tanto que para vosotros lo será de que Dios os ha llamado a ser salvos. 29Pues por causa de Cristo se os ha concedido, no sólo el privilegio de confiar en él, sino también el de sufrir por él. 30En esta lucha estamos unidos, y ya vosotros me habéis visto pelear y tenéis noticias del conflicto en que ahora me encuentro.