Swedish Contemporary Bible

Daniel 1

Daniel vid Nebukadnessars hov

1I Juda kung Jojakims tredje regeringsår[a] kom Babyloniens kung Nebukadnessar mot Jerusalem och belägrade staden. 2Herren överlämnade Jojakim, kungen av Juda, åt honom, liksom en del av föremålen i Guds hus. Han tog med sig dem till sin guds hus i Shinar[b] och förde dem till sin guds skattkammare.

3Sedan gav kungen i uppdrag åt Aspenas, chefen för hans hovtjänstemän, att bland israeliterna välja ut unga män från den kungliga familjen och från andra framstående släkter, 4sådana som inte hade några fysiska defekter, som såg bra ut, var begåvade, kloka och kunniga, som kvalificerade att tjänstgöra i det kungliga palatset. De skulle undervisas i kaldéernas litteratur och språk. 5Kungen bestämde att en daglig portion av mat och vin skulle serveras dem från hans eget bord. De skulle utbildas i tre år för att därefter träda i kungens tjänst.

6Bland dem fanns Daniel, Hananja, Mishael och Asarja, från Judas stam. 7Men chefen för hovtjänstemännen gav dem nya namn: Daniel kallades Belteshassar, Hananja kallades Shadrak, Mishael kallades Meshak och Asarja kallades Aved-Nego.

8Daniel bestämde sig för att inte orena sig med kungens mat och vin. Han bad chefen för hovtjänstemännen om lov att få slippa orena sig. 9Gud lät Daniel finna nåd och välvilja hos chefen för hovtjänstemännen, 10men denne sa till Daniel: ”Jag är rädd för min herre kungen, som har bestämt vad ni ska äta och dricka. Varför skulle han behöva finna att ni ser sämre ut än de andra unga männen i er ålder? Då skulle jag riskera mitt huvud för er inför kungen.”

11Daniel sa till vakten, som chefen för hovtjänstemännen hade utsett att ha uppsikt över honom och Hananja, Mishael och Asarja: 12”Testa oss, dina tjänare, under en tiodagarsperiod: Ge oss bara grönsaker att äta och vatten att dricka. 13Jämför oss sedan med de unga män som har ätit kungens mat. Behandla sedan dina tjänare efter vad du ser.”

14Han lyssnade till dem och testade dem i tio dagar. 15Efter de tio dagarna såg de bättre och mer välnärda ut än alla de unga män som ätit kungens mat. 16Vakten lät dem då slippa den mat och det vin som var bestämt för dem och gav dem grönsaker i stället.

17Gud gav dessa fyra unga män kunskap och insikt i all slags litteratur och lärdom. Daniel kunde dessutom förstå alla slags syner och drömmar. 18När den tid som kungen hade bestämt var över förde chefen för hovtjänstemännen fram dem inför Nebukadnessar. 19Kungen samtalade med dem och fann ingen bland alla andra som var som Daniel, Hananja, Mishael och Asarja. Så trädde de i kungens tjänst. 20I alla frågor som krävde vishet och förstånd och där kungen rådfrågade dem fann han dem tio gånger visare än alla magiker och besvärjare i hela hans rike.

21Daniel blev kvar där ända till kung Kyros första regeringsår.[c]

Notas al pie

  1. 1:1 605 f.Kr.
  2. 1:2 Äldre namn på Babylonien.
  3. 1:21 Kyros regerade i Persien 559-530 och erövrade Babylon 539 f.Kr.

Bíbélì Mímọ́ Yorùbá Òde Òn

Daniẹli 1

Ẹ̀kọ́ Daniẹli ní Babeli

1Ní ọdún kẹta tí Jehoiakimu jẹ ọba Juda, Nebukadnessari ọba Babeli wá sí Jerusalẹmu, ó sì kọlù ú pẹ̀lú àwọn ọmọ-ogun rẹ̀. Olúwa sì fa Jehoiakimu ọba Juda lé e lọ́wọ́, pẹ̀lú àwọn ohun èlò ilé Ọlọ́run. Àwọn nǹkan wọ̀nyí ni ó kó lọ sí ilé òrìṣà ní Babeli, sí inú ilé ìṣúra òrìṣà rẹ̀.

Nígbà náà ni ọba pàṣẹ fún Aṣipenasi, olórí àwọn ìwẹ̀fà ààfin rẹ̀ pé, kí ó mú nínú àwọn ọmọ Israẹli tí wọ́n wá láti ìdílé ọba àti lára àwọn tí ó wá láti ilé ọlá. Àwọn ọ̀dọ́mọkùnrin tí kò ní àbùkù ara, tí wọ́n rẹwà, tí wọ́n sì fi ìfẹ́ sí ẹ̀kọ́ hàn, tí wọ́n sì ní ìmọ̀, tí òye tètè ń yé àti àwọn tí ó kún ojú òṣùwọ̀n láti ṣiṣẹ́ ní ààfin ọba kí ó kọ́ wọ́n ní èdè àti onírúurú ẹ̀kọ́ ìwé ti àwọn Babeli. Ọba pèsè oúnjẹ ojoojúmọ́ àti wáìnì láti orí tábìlì i rẹ̀ fún wọn, ó sì kọ́ wọn fún ọdún mẹ́ta. Lẹ́yìn náà ni wọn yóò bẹ̀rẹ̀ sí í ṣiṣẹ́ fún ọba.

Lára àwọn wọ̀nyí ni àwọn tó wá láti Juda: Daniẹli, Hananiah, Miṣaeli àti Asariah. Olórí àwọn ìwẹ̀fà fún wọn ní orúkọ tuntun: Ó fún Daniẹli ní Belteṣassari, ó fún Hananiah ní Ṣadraki, ó fún Miṣaeli ní Meṣaki àti Asariah ní Abednego.

Ṣùgbọ́n Daniẹli pinnu ní ọkàn ara rẹ̀ pé òun kò ní ba ara òun jẹ́ pẹ̀lú oúnjẹ àti wáìnì ọba, nígbà náà ni ó gba ààyè lọ́wọ́ olórí àwọn ìwẹ̀fà wí pé òun kò fẹ́ ba ara òun jẹ́ ní ọ̀nà yìí. Ọlọ́run mú kí Daniẹli rí ojúrere àti àánú gbà láti ọwọ́ olórí àwọn ìwẹ̀fà, 10 Ṣùgbọ́n olórí àwọn ìwẹ̀fà sọ fún Daniẹli pé, “Mo bẹ̀rù olúwa mi, ẹni tí o ti pèsè oúnjẹ àti ohun mímu rẹ. Báwo ni ìrísí rẹ yóò ṣe burú jù ti àwọn ọ̀dọ́mọkùnrin ẹlẹgbẹ́ ẹ̀ rẹ lọ? Nígbà náà ni èmi yóò fi orí mi wéwu lọ́dọ̀ ọba.”

11 Nígbà náà ni Daniẹli sọ fún olùṣọ́ tí olórí àwọn ìwẹ̀fà yàn lórí i Daniẹli, Hananiah, Miṣaeli àti Asariah pé, 12 Jọ̀wọ́ dán àwa ìránṣẹ́ rẹ wò fún ọjọ́ mẹ́wàá: Má ṣe fún wa ní ohun kankan, àfi ewébẹ̀ láti jẹ àti omi láti mu. 13 Nígbà náà ni kí o fi ìrísí i wa wé ti àwọn ọ̀dọ́mọkùnrin tí wọ́n ń jẹ oúnjẹ ọba, kí o sì ṣe àwa ìránṣẹ́ rẹ ní ìbámu pẹ̀lú u bí o bá ṣe rí i sí. 14 Bẹ́ẹ̀ ni ó sì gbà láti dán wọn wò fún ọjọ́ mẹ́wàá.

15 Lẹ́yìn ọjọ́ kẹwàá ara wọn le, wọ́n sì sanra ju àwọn ọ̀dọ́mọkùnrin tí wọ́n ń jẹ oúnjẹ ọba lọ. 16 Bẹ́ẹ̀ ni olùṣọ́ mú oúnjẹ àdídùn àti wáìnì tí ó yẹ kí wọ́n mu kúrò, ó sì fún wọn ní ewébẹ̀ dípò rẹ̀.

17 Ọlọ́run fún àwọn ọ̀dọ́mọkùnrin mẹ́rẹ̀ẹ̀rin wọ̀nyí ní ìmọ̀ àti òye nínú gbogbo onírúurú ìwé àti ẹ̀kọ́ ọ wọn: Daniẹli sì ní òye ìran àti àlá ní oríṣìíríṣìí.

18 Ní òpin ìgbà tí ọba dá, pé kí a mú wọn wá sínú ààfin, olórí àwọn ìwẹ̀fà mú wọn wá síwájú ọba Nebukadnessari. 19 Ọba sì bá wọn sọ̀rọ̀, ó sì rí i pé kò sí ẹni tí ó dàbí i Daniẹli, Hananiah, Miṣaeli àti Asariah; Nítorí náà wọ́n bẹ̀rẹ̀ sí ní ṣe iṣẹ́ ọba. 20 Nínú gbogbo ọ̀ràn ọgbọ́n àti òye tí ọba ń béèrè lọ́wọ́ wọn, ó rí i pé wọ́n sàn ní ìlọ́po mẹ́wàá ju gbogbo àwọn amòye àti ọlọ́gbọ́n tí ó wà ní gbogbo ìjọba rẹ̀.

21 Daniẹli sì wà níbẹ̀ títí di ọdún kìn-ín-ní ọba Kirusi.