Swedish Contemporary Bible

1 Thessalonians 1

Hälsning

1Från Paulus, Silvanus[a] och Timotheos.

Till församlingen i Thessalonike som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus[b].

Nåd och frid åt er.

Paulus tackar Gud för församlingens tro

2Vi tackar alltid Gud för er alla och ber ständigt för er, 3för vi tänker på allt ni gör i tron, hur ni arbetar i kärlek och håller fast vid hoppet till vår Herre Jesus Kristus inför vår Gud och Fader.

4Vi vet, syskon[c], Guds älskade, att han har utvalt er. 5Det evangelium vi förkunnar kom inte till er bara med ord, utan med kraft och den heliga Anden och fullt övertygande. Ni vet ju vad vi gjorde bland er och för er. 6Ni följde vårt exempel, och därmed också Herrens exempel, genom att ni var villiga att lida, då ni nu tagit emot ordet med den glädje som den heliga Anden ger. 7På det sättet blev ni själva ett föredöme för alla de troende i Makedonien och Achaia[d], 8för ni har låtit Herrens ord höras, inte bara i Makedonien och Achaia, utan er tro har blivit känd överallt. Vi behöver inte säga någonting, 9för alla berättar själva om hur ni tog emot oss och vände er bort från avgudar för att tjäna den levande och sanna Guden 10och vänta på hans Son från himlen – Jesus, som Gud uppväckte från de döda och som räddar oss från den kommande vreden.

Notas al pie

  1. 1:1 Samma person kallas Silas i Apostlagärningarna.
  2. 1:1 Se not till Matt 1:1.
  3. 1:4 På grekiska: bröder. Samma tolkning används genom hela brevet.
  4. 1:7 Makedonien och Achaia var två romerska provinser i nuvarande Grekland.

The Message

1 Thessalonians 1

1I, Paul, together here with Silas and Timothy, send greetings to the church at Thessalonica, Christians assembled by God the Father and by the Master, Jesus Christ. God’s amazing grace be with you! God’s robust peace!

Convictions of Steel

2-5 Every time we think of you, we thank God for you. Day and night you’re in our prayers as we call to mind your work of faith, your labor of love, and your patience of hope in following our Master, Jesus Christ, before God our Father. It is clear to us, friends, that God not only loves you very much but also has put his hand on you for something special. When the Message we preached came to you, it wasn’t just words. Something happened in you. The Holy Spirit put steel in your convictions.

5-6 You paid careful attention to the way we lived among you, and determined to live that way yourselves. In imitating us, you imitated the Master. Although great trouble accompanied the Word, you were able to take great joy from the Holy Spirit!—taking the trouble with the joy, the joy with the trouble.

7-10 Do you know that all over the provinces of both Macedonia and Achaia believers look up to you? The word has gotten around. Your lives are echoing the Master’s Word, not only in the provinces but all over the place. The news of your faith in God is out. We don’t even have to say anything anymore—you’re the message! People come up and tell us how you received us with open arms, how you deserted the dead idols of your old life so you could embrace and serve God, the true God. They marvel at how expectantly you await the arrival of his Son, whom he raised from the dead—Jesus, who rescued us from certain doom.