La Parola è Vita

Matteo 11:1-30

1Quando Gesù ebbe finito di dare queste istruzioni ai dodici discepoli, se ne andò a predicare nelle città che aveva in programma di visitare.

Gesù incoraggia Giovanni

2Giovanni Battista, che in questo periodo si trovava in prigione, venne a sapere dei miracoli che il Messia stava compiendo, perciò mandò i suoi discepoli a chiedere a Gesù: 3«Sei davvero tu quello che stiamo aspettando, o dobbiamo restare in attesa?»

4«Tornate da Giovanni», rispose loro Gesù, «e riferitegli dei miracoli che mi avete visto compiere: 5i ciechi hanno recuperato la vista, gli zoppi ora camminano, i lebbrosi sono guariti, i sordi odono ed i morti risorgono; e riferitegli anche che il Vangelo è annunciato ai poveri. 6Poi dategli questo messaggio: “Beati coloro che non perdono la fede in me!”» 7Quando i discepoli di Giovanni furono partiti, Gesù cominciò a parlare di lui alla folla. «Quando andaste nel deserto per vedere Giovanni, che cosa vi aspettavate di vedere? Una canna sbattuta dal vento? 8Oppure immaginavate di vedere un uomo vestito come un principe in un ricco palazzo? 9O piuttosto un profeta di Dio? Sì, Giovanni è un profeta, anzi, più di un profeta!

10Perché Giovanni è lʼuomo a cui si riferisce questo passo delle Scritture: “Ecco il mio messaggero, io lo mando davanti a te per annunciare il tuo arrivo e preparare la gente a riceverti!”

11Per la verità, di tutti gli uomini nati al mondo, non cʼè mai stato nessuno maggiore di Giovanni Battista. E, tuttavia, perfino il più piccolo nel Regno dei Cieli, è più grande di lui! 12E dal giorno in cui Giovanni Battista cominciò a predicare e a battezzare fino ad ora, migliaia e migliaia di persone piene di zelo stanno affollandosi verso il Regno dei Cieli, 13perché tutte le leggi e i profeti aspettavano il Messia. Poi è apparso Giovanni, 14e se volete capire ciò che intendo, egli è Elia, quello che i profeti dicevano sarebbe venuto allʼinizio del Regno. 15Se mai avete voluto ascoltare, ascoltate ora!

16Che cosa dirò di questa generazione? Questa gente assomiglia a quei bambini che giocano e dicono ai loro amichetti: 17“Vi abbiamo suonato della musica allegra e voi non avete ballato; abbiamo giocato ai funerali e voi non avete pianto!” 18Perché di Giovanni Battista, che non beve vino e spesso digiuna, voi dite: “È matto!” 19E di me, il Messia, che mangio e bevo, vi lagnate che sono un mangione e un beone, e che vado in giro con la peggior specie di peccatori! Ma la sapienza di Dio si rivela vera dai suoi frutti».

Invito

20Poi Gesù cominciò a rimproverare le città dove aveva compiuto la maggior parte dei suoi miracoli, perché non si erano convertite a Dio. Diceva:

21«Guai a te, Corazin; e guai a te, Betsaida! Perché, se i miracoli che ho compiuto nelle tue strade, li avessi compiuti nelle città malvagie di Tiro e Sidone, i loro abitanti si sarebbero pentiti da tempo con vergogna ed umiltà. 22Perciò vi assicuro che, nel giorno del giudizio, la sentenza per Tiro e Sidone sarà più mite della vostra! 23E tu, città di Cafarnao, credi forse che sarai innalzata fino al cielo? No di certo, finirai dritta allʼinferno! Perché, se i meravigliosi miracoli che ho fatto da te, li avessi compiuti a Sòdoma, quella città oggi esisterebbe ancora. 24Perciò vi dico che nel giorno del giudizio la sentenza per Sòdoma sarà più mite della tua».

25E Gesù pregò: «O Padre, Signore del cielo e della terra, ti ringrazio perché hai nascosto la verità a quelli che si reputano tanto sapienti e lʼhai rivelata ai bambini piccoli. 26Sì, Padre, perché così ti è piaciuto.

27Tutte le cose mi sono state affidate da mio Padre. Nessuno conosce il Figlio completamente, tranne il Padre. E nessuno conosce il Padre completamente, tranne il Figlio e quelli ai quali il Figlio lo rivela.

28Venite da me tutti voi che lavorate sotto un pesante giogo; io vi darò riposo. 29-30Prendete il mio giogo e imparate da me, lasciate che vʼinsegni, perché io sono umile e mite e da me troverete riposo per le vostre anime, perché io do soltanto pesi che non opprimono».

Swedish Contemporary Bible

Matteus 11:1-30

Jesus svarar på Johannes döparens fråga

(Luk 7:18-35; 16:16)

1När Jesus hade gett sina tolv lärjungar dessa föreskrifter, gick han vidare för att undervisa och förkunna i städerna i Galileen.

2Johannes döparen, som satt i fängelse, fick höra om Kristus gärningar och skickade därför iväg några av sina lärjungar 3för att fråga honom: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?”

4Jesus svarade dem: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har hört och sett: 5att blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår, och de fattiga får höra evangeliet.11:5 Jesus citerar Jes 29:18; 35:5-6; 61:1. 6Lycklig är den som inte kommer på fall för min skull.”

7När Johannes lärjungar hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes. Han sa: ”När ni gick ut i ödemarken, vad ville ni då se? Ett grässtrå som vajar för vinden? 8Eller vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, män som går omkring i dyrbara kläder finns i kungapalatsen. 9Vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: han är mer än en profet. 10Han är den som det står skrivet om:

’Se! Jag ska sända min budbärare före dig,

och han ska bereda vägen för dig.’11:10 Se Mal 3:1.

11Sannerligen säger jag er: ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen. Ändå är den minsta i himmelriket större än han.

12Ända sedan Johannes döparens tid och fram tills nu har himmelriket trängt fram, och det finns de som vill få det att ske med våld11:12 Detta syftar kanske på ”seloterna”, en grupp fanatiska judar som med våld ville skapa en religiös stat, fri från romarriket. Annan möjlig tolkning: ivriga människor (sådana som vill kämpa för att komma in) vill inta riket.. 13Lagen och profeterna har profeterat fram till Johannes. 14Och vare sig ni tror det eller inte, så är han Elia11:14 Elia var en profet som istället för att dö fördes direkt upp till Gud. Jfr 2 Kung 2:1-11. som skulle komma11:14 Jfr Mal 4:5.. 15Lyssna, hör, den som har öron!

16Vad ska jag jämföra detta släkte med? De är som barn som leker på torget och ropar till de andra barnen:

17’Vi spelade flöjt för er,

men ni ville inte dansa.

Vi sjöng klagosång för er,

men ni ville inte sörja.’

18Johannes döparen kom och går ofta utan mat och dricker inte vin, och då säger man: ’Han är besatt av en ond ande.’ 19Men Människosonen har kommit och äter och dricker, och då säger folk: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare! Men vishetens gärningar ger ändå visheten rätt.11:19 Gud hade sänt både Johannes och Jesus, men deras uppgifter var olika. Det goda resultatet bevisades genom Jesus under och tecken. Jfr v. 20.’ ”

Jesus anklagar galileiska städer

(Luk 10:13-15)

20Sedan började Jesus anklaga människorna i de städer där han hade gjort de flesta av sina under, eftersom de inte hade omvänt sig. Han sa:

21”Ve dig, Korasin, och ve dig, Betsaida! För om de under som gjorts hos er hade gjorts i Tyros och Sidon11:21 Tyros och Sidon var fenikiska städer vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. Det finns flera profetior i Gamla testamentet om att de skulle gå under på grund av sin ondska. Jfr t.ex. Hes 26-28., hade de för länge sedan omvänt sig i säck och aska. 22Men jag säger er, att på domens dag ska både Tyros och Sidon få det lindrigare än ni. 23Och du, Kafarnaum, du ska väl inte bli upphöjt till himlen? Nej, ner till dödsriket ska du störtas. För om de under som gjorts hos dig hade utförts i Sodom11:23 Se not till 10:15., skulle den staden ha funnits kvar än idag. 24Jag kan försäkra er, att Sodom ska slippa lindrigare undan på domens dag än du!”

Jesus utlovar ro och vila

(Luk 10:21-22)

25Vid den tiden sa Jesus: ”Jag prisar dig, Fader, du som är Herre över himlen och jorden, för att du har dolt detta för de lärda och kloka, men visat det för dem som är som barn. 26Ja, Fader, så har du bestämt.

27Min fader har överlämnat allt åt mig. Ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och de som Sonen vill uppenbara honom för. 28Kom till mig alla ni som är trötta och bär tunga bördor, så ska jag ge er vila. 29Gå in under mitt ok och lär av mig. Jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Hos mig finner ni ro för era själar. 30Mitt ok är behagligt och min börda är lätt.”