Provérbios 30 – OL & NUB

O Livro

Provérbios 30:1-33

Provérbios de Agur

1Seguem-se as palavras que Agur, filho de Jaque, dirigiu a Itiel e a Ucal:

2Sim, eu sou o mais bruto dos seres humanos;

falta-me inteligência suficiente para poder considerar-me um homem.

3Não tenho sabedoria, nem o conhecimento do Deus santo.

4Quem é que, tendo subido ao céu,

pode descer de novo de lá?

Quem é que alguma vez conseguiu reter os ventos na sua mão

ou guardar as águas sob as suas vestes?

Quem estabeleceu os limites da Terra?

Qual é o seu nome ou o do seu filho?

Sabê-lo-ás?

5Cada palavra de Deus é pura;

ele é um escudo real para os que nele encontram refúgio.

6Por isso, nada acrescentes à sua palavra,

para que não venhas a ser repreendido e acusado de falsidade.

7Duas coisas te pedi, ó Deus, antes de morrer:

8Primeiro, que me afastes da falsidade e da mentira;

depois, que não me dês nem pobreza nem riqueza;

dá-me o bastante para as minhas necessidades.

9Se ficar rico, corro o risco de me esquecer de ti e perguntar:

“Mas afinal quem é o Senhor?”

Por outro lado, se vier a empobrecer,

a miséria pode levar-me ao roubo e a desonrar o nome de Deus.

10Não acuses falsamente um indivíduo, perante aquele que o emprega,

para que não te rogue pragas, por causa dessa tua má ação.

11Há pessoas que maldizem o seu pai,

e não bendizem a sua mãe.

12Outros há, ainda, que se consideram puros,

mas que nunca chegaram a lavar-se da sua imundície.

13É gente arrogante e altiva,

que olha os outros sempre de sobrancelhas levantadas.

14Atropelam os aflitos e devoram os pobres

com dentes afiados como cutelos.

15Há três coisas, ou mesmo quatro, que nunca se fartam,

que nunca dizem: “Basta!”

Como a sanguessuga que sempre clama

“Dá-me! Dá-me!”

16São elas

o inferno,

a madre estéril,

uma terra seca

o fogo.

17Quem zomba do seu pai, mesmo que seja só com o olhar,

ou quem despreza a obediência devida à sua mãe,

acabará com os olhos arrancados pelos corvos

e devorados pelas crias de águia.

18Estas três coisas parecem-me maravilhosas

e há até uma quarta que eu não compreendo:

19O caminho da águia no céu,

o caminho duma serpente deslizando nas rochas,

o caminho dum navio no alto mar

e o desenvolvimento do amor entre um homem e uma moça.

20Há ainda outra coisa: a conduta duma mulher adúltera,

que depois de pecar procura recompor-se dizendo:

“Mas que mal é que eu fiz?”

21Três coisas existem, e mesmo quatro,

capazes de transtornar toda a Terra e que se tornam insuportáveis:

22Um miserável que se torna governante,

um insensato que tem comida de sobra,

23uma mulher desprezada, quando casa,

uma escrava que toma o lugar da sua senhora.

24Há quatro pequenas coisas,

mas que possuem um entendimento maravilhoso:

25As formigas, que são uns animaizinhos indefesos,

mas que sabem guardar no verão a comida para o inverno;

26Os damões-do-cabo, animais também não muito fortes,

mas que têm inteligência para construir as suas habitações nas rochas;

27Os gafanhotos que, apesar de não terem um chefe,

sabem voar organizados em enxames;

28Os gecos que se podem apanhar com as mãos,

mas que conseguem entrar nos palácios dos grandes senhores.

29Existem três, ou mesmo quatro criaturas,

que têm um porte e uma conduta admiráveis:

30O leão, o rei dos animais, que ninguém faz recuar;

31O pavão, exibindo a sua beleza,

o bode

e o chefe duma nação a quem ninguém deve resistir.

32Se caíste na loucura de te elevares a ti próprio,

ou se começaste a tramar o mal,

é melhor calares-te.

33Como o bater as natas produz manteiga

e o esmurrar do nariz provoca sangue,

assim também a explosão da cólera gera disputas.

Swedish Contemporary Bible

Ordspråksboken 30:1-33

Tillägg

(30:1—31:31)

Agurs ordspråk

1Ord av Agur, Jakes son, hans orakel.

Så talar den mannen:

”Jag är trött, Gud, jag är trött,

Gud, jag kan inte mer.30:1 Eller: Så talar den mannen till Itiel: jag är trött, Gud, men jag kan segra. Eller: talar han som Gud inte är med. Jag är trött, Gud, jag kan inte mer. Eller: den mannen till Itiel – till Itiel och Ukal. Eller: Jakes son, från Massa, som han förkunnar till Itiel – till Itiel och Ukal.

2Jag är oförnuftigare än någon annan människa,

jag saknar mänskligt förstånd.

3Jag har inte fått lära mig vishet,

och jag vet knappast något om den Helige.

4Vem har stigit upp till himlen

och kommit ner igen?

Vem har samlat vinden

i sina händer?

Vem har svept vattnen

i sin mantel?

Vem har fastställt

jordens gränser?

Vad heter han? Vad heter hans son?

Vet du det?

5Allt vad Gud har talat är sant,

han är en sköld för dem som tar sin tillflykt till honom.

6Lägg ingenting till hans ord,

för att han inte ska behöva anklaga dig för lögn.

7Jag ber dig om två saker,

neka mig dem inte, innan jag dör:

8Håll falskhet och lögn fjärran ifrån mig,

och ge mig varken fattigdom eller rikedom,

utan ge mig bara den mat jag behöver.

9Om jag blir för mätt

kan jag förneka dig och säga: ’Vem är Herren?’

Och om jag blir alltför fattig kanske jag börjar stjäla

och på så sätt vanärar min Guds namn.

10Förtala aldrig en tjänare inför hans herre,

för då förbannar han dig och du får stå för det.

11Det finns sådana som förbannar sin far

och inte välsignar sin mor.

12Det finns sådana som anser sig vara rena,

trots att de inte tvättat bort sin smuts.

13Det finns sådana som har stolta ögon

och högmodiga blickar.

14Det finns de som har tänder som svärd

och käftar som knivar,

och som vill äta de fattiga ur landet

och de hjälplösa ur mänskligheten.

15Blodigeln har två döttrar, ’mer’ och ’mer’,

tre som aldrig får nog,

fyra, som aldrig säger: ’Det räcker’:

16dödsriket, det ofruktsamma moderlivet,

marken som aldrig får nog av vatten,

och elden som aldrig säger: ’Det räcker.’

17Den som ser hånfullt på sin far

och föraktar lydnaden mot sin mor

ska få ögonen uthackade av korpar

och uppätna av gamarna.

18Det finns tre saker som är för underbara för mig,

fyra, som jag inte kan förstå:

19örnens väg på himlen,

ormens väg på klippan,

fartygets väg mitt i havet,

och mannens väg till den unga kvinnan.

20Så här beter sig en otrogen hustru:

Hon äter, torkar sig om munnen

och säger: ’Jag har inte gjort orätt.’

21Det finns tre saker som får jorden att skaka,

fyra, som den inte kan stå ut med:

22en slav som blir kung,

en dåre som stoppar i sig mat,

23en föraktad kvinna som blir gift,

en tjänsteflicka som tar sin matmors plats.

24Det finns fyra på jorden som är små

men visast bland de visa:

25myrorna – de är inte starka,

men de samlar sin mat på sommaren,

26klippgrävlingarna – de har inte mycket kraft,

men bland klipporna bygger de sitt bo,

27gräshopporna – fastän de inte har någon kung,

drar de ut i svärmar,

28ödlorna – de kan fångas med bara händer,

men ändå finns de i de kungliga palatsen.

29Det finns tre som rör sig ståtligt,

fyra, som har en praktfull gång:

30lejonet, den mäktige bland djuren,

som inte viker åt sidan för någon,

31en kringspatserande tupp, en bock,

och en kung som leder sin armé.30:31 Grundtextens innebörd är osäker. Hjälp i översättningen har tagits från Septuaginta.

32Om du burit dig dumt åt

och upphöjt dig själv,

eller planerat något ont,

så håll handen för munnen.

33Så som man pressar fram smör av mjölk

och som man pressar fram näsblod,

så pressar man fram bråk ur vrede.”