O furor do Senhor contra Nínive
1Esta é a mensagem que Deus deu a Naum, que vivia em Elcos, respeitante à condenação de Nínive. 2O Senhor Deus é muito zeloso em relação àqueles que ama. Por isso, o Senhor recompensa severamente aqueles que os ferem e destrói com firmeza os seus inimigos. 3O Senhor é lento em irar-se, mas quando a sua ira se acende, o seu poder é enorme e não perdoa o culpado. Revela o seu poder nos terrores dum ciclone, na fúria duma tempestade. As nuvens são o pó que os seus pés pisam. 4A uma ordem sua, os mares e os rios ficam secos, as luxuriantes pastagens de Basã e do Carmelo ficam amarelentas e sem viço, e as verdes florestas do Líbano murcham. 5Na sua presença as montanhas tremem e as colinas derretem-se; a Terra é abalada e todos os que nela habitam.
6Quem poderá manter-se perante a ira de Deus? A sua ira é semelhante ao fogo; as cordilheiras desfazem-se perante o seu poder.
7O Senhor é bom! Quando vem a angústia, ele é o lugar seguro; conhece bem todos os que nele confiam. 8No entanto, varre para longe os seus inimigos, como uma enxurrada; persegue-os durante toda a noite.
9Que ideia é a tua, ó Nínive, desafiares o Senhor? Só com o seu sopro poderá deter-vos; nem precisa de fazê-lo duas vezes! 10Sacode os seus inimigos para dentro da fornalha como se fosse um monte de espinheiros; ardem nas chamas como palha. 11Foi de ti, ó Nínive, que saiu aquele com intenções perversas que procura o mal contra o Senhor.
12“Ainda que levante um exército de milhões, declara o Senhor, acabará por desaparecer. Ó meu povo, já te castiguei o suficiente! 13Agora, quebrarei as tuas cadeias e libertar-te-ei do jugo da escravidão a que te sujeitaram os assírios.”
14E quanto a ti, Nínive, declara o Senhor: “Já ordenei o fim da tua dinastia. Os teus filhos não se sentarão mais no teu trono. Destruirei os teus deuses e os templos e farei com que desças ao túmulo, porque o teu pecado é do mais vil que há!”
15Vejam, os mensageiros estão a chegar, descendo das montanhas, com alegres notícias! Os invasores foram escorraçados, já podemos estar seguros! Ó Judá, proclama um dia de ação de graças e adora só o Senhor, como prometeste solenemente, porque este inimigo, vindo de Nínive, nunca mais voltará. Será banido para sempre, nunca mais será visto!
Herren ska döma Nineve
1Profetia om Nineve. Boken med en syn av Nahum från Elkosh.
2Herren är en svartsjuk, hämnande Gud,
Herren hämnas och är full av vrede.
Herren tar hämnd på sina motståndare
och behåller sin vrede mot sina fiender.
3Herren är sen till vrede
men stor i kraft,
han låter ingen gå ostraffad.
Herrens väg går fram i storm och oväder,
och molnen är dammet efter hans fötter.
4Han tillrättavisar havet,
han låter det torka ut
och floderna sina.
Bashan och Karmel vissnar,
och Libanons blomning tynar bort.
5Bergen skakar inför honom,
och höjderna smälter ner.
Jorden bävar inför honom,
världen och alla som bor där.
6Vem kan bestå inför hans förbittring?
Vem uthärdar hans brinnande vrede?
Hans vrede brinner som en eld,
och klipporna rämnar inför honom.
7Herren är god,
en fästning på nödens dag.
Han tar sig an dem
som tar sin tillflykt till honom.
8Men med en väldig flod
utplånar han Nineves plats.
Han förföljer sina fiender
ända in i mörkret.
9Vad ni än har för tankar mot Herren,
så ska han göra slut på dem.
Nöden ska inte komma två gånger.
10Som hopslingrade törnen
och druckna av vin
ska de brinna upp
som torr halm.1:10 Grundtextens innebörd är osäker.
11Från dig har det gått ut en man
med onda tankar mot Herren,
en ondskans rådgivare.
12Så säger Herren:
”Hur starka och många de än är
så ska de slås ner och förgås.
Jag har plågat dig, Juda,
men ska inte plåga dig mer.
13Nu ska jag bryta sönder det ok han lagt på dig
och slita av dina bojor.”
14Herren har gett en befallning om dig1:14 Syftar på den assyriske kungen.:
”Det ska inte finnas någon efterkommande
som för ditt namn vidare.
Ur ditt gudatempel ska jag förstöra
alla gudabilder, såväl skurna som gjutna,
och jag ska göra i ordning en grav åt dig,
för du är värdelös.”
15Se, över bergen stiger budbäraren fram
med goda nyheter
och förkunnar fred.
Fira dina högtider, Juda,
infria dina löften,
för den onde ska inte mer invadera dig;
han är fullständigt utplånad.
