1Um dia, enquanto as multidões se reuniam, Jesus subiu a encosta do monte com os discípulos, sentou-se 2e começou a ensinar-lhes estas coisas:
Como ser feliz
(Lc 6.20-23)
3“Felizes os que no seu espírito são como pobres,
porque é deles o reino dos céus!
4Felizes os que se lamentam,
porque serão consolados!
5Felizes os mansos,
porque herdarão a Terra!
6Felizes os que têm fome e sede de justiça,
porque serão fartos!
7Felizes os misericordiosos,
porque receberão misericórdia!
8Felizes aqueles cujo coração é puro,
porque verão a Deus!
9Felizes aqueles que se esforçam pela paz,
porque serão chamados filhos de Deus!
10Felizes os que são perseguidos por causa da justiça,
porque é deles o reino dos céus!
11Felizes serão quando forem insultados, perseguidos e quando proferirem todo o mal a vosso respeito, com mentira, por serem meus discípulos! 12Alegrem-se com isso! Sim, regozijem-se, porque vos espera lá no céu uma enorme recompensa! Lembrem-se que também os profetas de antigamente foram assim perseguidos.
Sal e luz
(Mc 9.50; Lc 11.33; 14.34-35)
13Vocês são o sal da Terra. Se o sal perder o seu sabor como o recuperará? Será lançado fora e espezinhado como coisa sem valor. 14Vocês são a luz do mundo. Toda a gente vê uma cidade construída no topo dum monte. 15Não se acende uma lâmpada para ser colocada debaixo duma caixa, mas num candeeiro, para dar luz a todos quantos estão na casa. 16Deste modo, não ocultem a vossa luz; deixem que ela brilhe diante de todos. Que as vossas boas obras brilhem também para serem vistas por todos, de tal maneira que glorifiquem o vosso Pai celestial.
O cumprimento da Lei
(Lc 16.17)
17Não julguem erradamente a razão da minha vinda. Não vim para acabar com a Lei de Moisés ou com os avisos dos profetas. Vim antes para os cumprir. 18É realmente como vos digo: nenhuma letra ou acento das Escrituras desaparecerá, enquanto o céu e a Terra durarem. 19Portanto, quem quebrar um só destes mandamentos, por menor que seja, e ensinar outros a fazer o mesmo, esse será indigno do reino dos céus. Mas quem obedecer à Lei e a ensinar será grande no reino dos céus.
20É como vos digo: a não ser que a vossa justiça ultrapasse a dos especialistas na Lei e dos fariseus, não poderão entrar no reino dos céus!
Assassínio
(Lc 12.58-59)
21Ouviram que foi dito aos antigos:
‘Não mates; quem matar será sujeito a julgamento.’
22Mas é realmente como vos digo: basta o sentimento de ira contra alguém para se cair sob julgamento! Se chamarem estúpido a um amigo, correm o risco de serem levados ao conselho judaico para serem julgados. E se o amaldiçoarem, arriscam-se às chamas do inferno.
23Portanto, se estiveres diante do altar do templo, a oferecer um sacrifício a Deus, e te lembrares de que uma pessoa tem qualquer razão de queixa contra ti, 24deixa o teu sacrifício sobre o altar, vai e pede-lhe perdão e faz as pazes com ela; depois volta e oferece o teu sacrifício a Deus. 25Chega depressa a acordo com o teu adversário, antes que seja tarde e te arraste para um tribunal e sejas lançado na cadeia como devedor. 26É realmente como te digo: ali ficarás até pagares a última moeda.
Adultério
(Mt 18.8-9; Mc 9.43-48)
27Ouviram o que foi dito:
‘Não adulteres.’5.27 Êx 20.14.
28Eu, porém, digo: quem olhar para uma mulher com cobiça, já cometeu adultério com ela no seu coração. 29Portanto, se o teu olho direito te leva à cobiça, tira-o e arremessa-o para longe de ti! Melhor é que seja destruída uma parte do teu corpo do que seres lançado todo inteiro no inferno. 30E se a tua mão, mesmo que seja a direita, te fizer pecar, corta-a e arremessa-a para longe de ti! Mais vale ficares privado de parte do teu corpo do que ires parar inteiro ao inferno.
Divórcio
(Mt 19.9; Mc 10.11-12; Lc 16.18)
31Também foi dito:
‘Se um homem quiser livrar-se da sua mulher dar-lhe-á uma declaração de divórcio.’5.31 Dt 24.1.
32Mas eu digo que quem se divorciar da sua mulher, salvo em caso de imoralidade sexual, faz com que ela cometa adultério. E quem com ela casar comete adultério também.
Juramentos
33Ouviram ainda que foi dito aos antigos:
‘Não faltes aos teus juramentos, antes cumprirás perante o Senhor o que juraste.’
34Eu, porém, digo: não façam juramentos de espécie alguma. Mesmo dizer, ‘Pelo céu!’ é já um voto sagrado feito a Deus, porque os céus são a sua habitação. 35E se disserem, ‘Pela Terra!’, também isso é um voto sagrado, porque a Terra é o estrado dos seus pés. E não jurem, ‘Por Jerusalém!’ porque Jerusalém é a capital do grande Rei. 36Não jurem nem mesmo pela vossa cabeça, porque não podem fazer com que um cabelo fique branco ou preto. 37Digam simplesmente: ‘Sim!’ ou ‘Não!’ O que passa daí vem do Maligno.
Olho por olho
(Lc 6.29-30)
38Ouviram o que foi dito:
‘Olho por olho, dente por dente.’5.38 Êx 21.24; Lv 24.20; Dt 19.21.
39Eu, porém, digo: não oponham violência com violência. Se te derem uma bofetada numa das faces, oferece também a outra! 40Se fores levado a tribunal e te tirarem a camisa, dá-lhes também o casaco. 41Se um soldado te obrigar a carregar a mochila um quilómetro, leva-a dois quilómetros. 42Dá a quem te pedir e não fujas de quem te quiser pedir emprestado.
Ama os teus inimigos
(Lc 6.27-28, 32-36)
43Ouviram o que foi dito:
‘Ama o teu próximo, despreza o teu inimigo.’5.43 Ver Lv 19.18.
44Eu, porém, digo: Amem os vossos inimigos. Bendigam os que vos maldizem. Façam o bem aos que vos odeiam. Orem por quem vos persegue! 45Assim procederão como verdadeiros filhos do vosso Pai que está no céu, porque faz brilhar o Sol tanto sobre os maus como sobre os bons e manda a chuva cair tanto sobre justos como injustos. 46Se amarem só quem vos ama, de que vale isso? Até os cobradores de impostos o fazem. 47Se forem amigos só dos vossos amigos, em que serão diferentes de qualquer outro? Até os gentios o fazem. 48Vocês, porém, devem ser perfeitos, como é perfeito o vosso Pai que está nos céus.”
Bergspredikan
Verklig lycka
(Luk 6:20-23)
1En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg och satte sig ner. Hans lärjungar kom till honom, 2och han började undervisa dem. Han sa:
3”Lyckliga5:3 ff. Eller saliga; det grekiska ordet antyder en gudomlig lycka, salighet. är de som är fattiga i anden,
för dem tillhör himmelriket.
4Lyckliga är de som sörjer,
för de ska bli tröstade.
5Lyckliga är de ödmjuka,
för de ska få ärva jorden.
6Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet,
för de ska bli mättade.
7Lyckliga är de barmhärtiga,
för de ska få barmhärtighet.
8Lyckliga är de renhjärtade,
för de ska få se Gud.
9Lyckliga är de som strävar efter frid,
för de ska kallas Guds barn.
10Lyckliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull,
för dem tillhör himmelriket.
11Lyckliga är ni när man hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12Jubla och var glada, för ni får en stor lön i himlen. Så förföljde de ju profeterna före er.
Salt och ljus
(Mark 9:50; Luk 11:33; 14:34-35)
13Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. 14Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas. 15När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset. 16På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Fader i himlen.
Jesus och lagen
(Luk 16:17)
17Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Nej, jag har inte kommit för att upphäva dem utan för att uppfylla dem. 18Sannerligen5:18 Sannerligen är det grekiska amen som ursprungligen kommer från hebreiskan. säger jag er: inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen ska förgås så länge himlen och jorden finns kvar, inte innan allting har inträffat. 19Den som bryter mot minsta lilla bud i lagen och lär andra att göra likadant, han ska kallas som den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär andra att göra det, han ska kallas stor i himmelriket.
20Men jag säger er: om ni inte vida överträffar de skriftlärda och fariseerna5:20 Fariseernas parti betonade lagen och dess renhetsföreskrifter. Se även not till 3:7. i rättfärdighet, så kommer ni inte in i himmelriket.
Om mord och ovänskap
(Luk 12:58-59)
21Ni har hört att det sades till förfäderna: ’Du ska inte mörda,5:21 Se 2 Mos 20:13 och 5 Mos 5:17. och den som mördar någon ska dömas.’ 22Men jag säger er: det räcker med att man blir vred på någon, så ska man dömas. Kallar någon en annan för idiot, så ska han ställas inför domstol, och förbannar någon en annan, så väntar honom Gehennas5:22 Gehenna, (från hebreiskans Hinnoms dal ) som ofta översätts helvete, var från början en plats för avgudadyrkan med barnoffer (se t.ex. 2 Kung 23:10) och blev senare en plats dit döda kroppar kastades (Jer 7:31f.; 19:2ff.) och kom att mer allmänt betyda straffplats. eld. 23Om du därför står framför altaret för att bära fram ett offer och så kommer ihåg att någon har något emot dig, 24så lägg ner ditt offer vid altaret och gå och red upp det med honom. Kom sedan och bär fram ditt offer. 25Skynda dig att komma överens med din motpart redan innan ni är framme vid domstolen. Annars kanske han överlämnar dig till domaren, som sedan låter vakten ta hand om dig och sätta dig i fängelse. 26Sannerligen säger jag dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt det sista öret.
Om otrohet
(Matt 18:8-9; Mark 9:43-48)
27Ni har hört det sägas: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.’5:27 Se 2 Mos 20:14. 28Men jag säger: den som ser på en kvinna med begär i blicken har redan varit otrogen med henne i sitt hjärta. 29Om ditt högra öga får dig att synda, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kastas i Gehenna. 30Och om din högra hand får dig att synda så hugg av den och kasta bort den. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kommer till Gehenna.5:30 Jesus använder ett dramatiskt bildspråk om allvaret i förförelserna. Se även not till v. 21.
Om skilsmässa
(Matt 19:9; Mark 10:11-12; Luk 16:18)
31Det har sagts: ’Om någon vill skilja sig från sin hustru, så kan han göra det genom att ge henne ett intyg om skilsmässan.’5:31 Se 5 Mos 24:1. 32Men jag säger: Den man som skiljer sig från sin hustru, utan att hon varit otrogen, han blir orsak till att hon verkligen kan bli otrogen. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna gör så att hon är otrogen.5:32 Eftersom den första mannen inte hade rätt att skilja sig från henne, var hon i Guds ögon fortfarande gift med honom.
Om löften
33Ni har också hört det sägas till förfäderna: ’Du ska inte bryta en ed som du har svurit, utan du ska hålla allt som du har lovat inför Gud.’5:33 Se 4 Mos 30:3 34Men jag säger: Svär överhuvudtaget inga eder, varken vid himlen, för himlen är Guds tron, 35eller vid jorden, för jorden är pallen under hans fötter, eller vid Jerusalem, för Jerusalem är den store Kungens stad.5:35 Jfr Jes 66:1 och Ps 48:3. 36Svär inte heller vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vare sig vitt eller svart. 37Säg bara ja eller nej. Det räcker. Tanken att ge mer tyngd åt orden kommer från den Onde5:37 Eller: från det onda..
Om hämnd
(Luk 6:29-30)
38Ni har hört det sägas: ’Öga för öga, tand för tand.’5:38 Se 2 Mos 21:23-25. 39Men jag säger: Möt inte ont med ont. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra mot honom. 40Ställs du inför domstol och någon tar ifrån dig din skjorta, så ge honom ytterplagget också. 41Befaller någon dig att gå med honom en mil5:41 Det grekiska ordet milion är snarlikt det engelska mile, dvs.1,6 km., så gå två. 42Ge till den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.
Om att älska sina fiender
(Luk 6:27-28; 6:32-36)
43Ni har hört det sägas: ’Du ska älska din medmänniska5:43 Se 3 Mos 19:18. och hata din fiende.’5:43 Jfr 5 Mos 23:6. 44Men jag säger er: älska era fiender, be för dem som förföljer er. 45Då är ni barn till er Fader i himlen. För han låter solen skina över både onda och goda och regnet falla på både rättfärdiga och orättfärdiga.
46Vad är det för märkvärdigt med att ni älskar dem som älskar er? Gör inte tullindrivare5:46 Tullindrivarna var judar som arbetade med att dra in skatt åt romarna och avskyddes av alla. det också? 47Och om ni hälsar vänligt på era vänner men inte på någon annan, vad är det för märkvärdigt med det? Det gör ju de andra folken också. 48Var fullkomliga som er Fader i himlen är fullkomlig.5:48 Det svenska ordet fullkomlig har inte samma betydelse som det grekiska, eller det underliggande hebreiska ordet, som betyder att ha nått målet, vara mogen.
