O sinal de Emanuel
1Durante o reinado de Acaz, filho de Jotão e neto de Uzias, rei de Judá, Jerusalém foi atacada pelo rei Rezim de Aram e pelo rei Peca de Israel, que era filho de Remalias. Mas não chegou a ser tomada, pois a cidade resistiu. 2Quando chegou à corte a notícia de que Aram se tinha aliado com Israel contra a cidade, os corações, tanto do rei como do povo, tremeram de medo, como árvores dum bosque abaladas por um vendaval.
3Então o Senhor disse a Isaías: “Vai encontrar-te com o rei Acaz. Vai tu e teu filho Sear-Jasube7.3 Os filhos de Isaías têm nomes simbólicos. Sear-Jasube significa um resto voltará.. Hão de encontrá-lo no fim do aqueduto do reservatório superior, perto da estrada que desce até ao campo das lavadeiras. 4Diz-lhe que deixe de se angustiar, que não precisa de estar com medo da fúria de Rezim, o arameu, e de Peca, filho de Remalias, pois são dois indivíduos falhados. 5É verdade que esses dois, os reis de Aram e de Efraim, virão contra ti, dizendo: 6‘Vamos invadir Judá e pôr essa população em pânico, para podermos depois tomar facilmente Jerusalém e colocar ali o filho de Tabeel como rei.’
7Contudo, o Senhor Deus responde-lhes que esse plano não resultará. 8Porque Damasco continuará a ser a capital de Aram e o rei Rezim nunca chegará a alargar as suas fronteiras. É verdade que dentro de sessenta e cinco anos Efraim também será derrotada e aniquilada. 9Até lá, Samaria manter-se-á a única grande cidade, a capital de Efraim, e o poder do rei Peca não virá a aumentar. Se não crerem em mim não poderão ficar firmes e não poderei ajudar-vos!”
10O Senhor mandou mais esta mensagem ao rei Acaz: 11“Pede ao Senhor, ao teu Deus, um sinal que prove que esmagarei os teus inimigos, como tinha dito. Pede-lhe um sinal, venha ele das profundezas ou do alto dos céus!”
12Mas o rei recusou: “Não, não peço! Não poria o Senhor à prova!” 13Então Isaías disse: “Ó casa de David, não estás satisfeita em esgotar a minha paciência, como ainda cansas a paciência do meu Deus? 14Está bem, então! O Senhor, ele próprio, escolherá o sinal: a virgem ficará grávida e dará à luz um filho, e pôr-lhe-ás o nome de Emanuel, ‘Deus connosco’. 15Comerá manteiga e mel, até chegar à idade de saber escolher entre o bem e o mal. 16Mas antes que o menino saiba rejeitar o mal e escolher o bem, a terra dos dois reis que tanto temes ficará deserta. 17O Senhor trará uma terrível maldição sobre vocês, sobre a vossa nação, sobre a casa de David. Será um terror como nunca houve desde a divisão do reino de Salomão em Israel e Judá, porque o poderoso rei da Assíria virá com o seu grande exército!”
18Nesse tempo, o Senhor assobiará aos exércitos do alto Egito e da Assíria, para que enxameiem a vossa terra e caiam sobre vocês como moscas; que vos destruam, como abelhas vos ferrem e vos matem. 19Virão em vastos bandos, espalhando-se por toda a terra; até pelos vales desabitados, pelas cavernas, pelos sítios onde não há senão espinhos; também ocuparão as florestas e as terras férteis. 20Nesse dia, o Senhor pegará nessa navalha que está para além do rio Eufrates, esses assírios que vocês contrataram para vos salvarem, para que rapem tudo o que têm; terra, searas, povo!
21Quando, finalmente, acabarem a pilhagem, a terra toda se tornará num imenso terreno de pastagem. Todos os rebanhos e todo o gado serão destruídos; um lavrador que tenha ficado com uma bezerra e duas ovelhas considerar-se-á feliz. 22No entanto, toda essa terra de pasto produzirá leite em abundância e aqueles que tiverem sido deixados na terra alimentar-se-ão de manteiga e mel. 23-25Por esse tempo, as vinhas mais suculentas tornar-se-ão sarças e espinheiros. A terra inteira se tornará um vasto campo de espinhos, numa terra de caça, percorrida apenas por animais selvagens. Ninguém mais irá para as férteis colinas, que antigamente estavam cheias de jardins e pomares, porque lá só haverá ervas e sarças; apenas o gado ali irá para pastar.
Assyrien hotar Juda
(7:1—39:8)
Achas regerar i Juda
(7:1—12:6)
Aram och Israel hotar Juda
1När Achas, Jotams son och Ussias sonson, var kung i Juda anfölls Jerusalem av Arams kung Resin och Israels kung Pekach, Remaljas son, men de lyckades inte inta staden.
2När man vid Davids hov fick höra att Aram hade allierat sig med Efraim, skakade både kungen och hans folk som skogens träd skakas av en storm.
3Då sa Herren till Jesaja: ”Ta med dig din son Shear Jashuv7:3 Betyder En rest vänder om. och gå ut och möt kung Achas vid slutet av Övre dammens vattenledning på vägen till Valkarfältet. 4Säg till honom: ’Håll dig bara lugn. Var inte rädd och tappa inte modet för dessa två rykande vedstumpar, Resin med araméerna och Remaljas son, i deras rasande vrede. 5Aram, Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig. De säger: 6”Vi ska invadera Juda och skapa panik där, dela det mellan oss och göra Taveals son till dess kung.” 7Men så säger Herren, Herren:
Det ska inte lyckas,
så ska inte ske,
8för Damaskus härskar över Aram,
och Resin över Damaskus.
Inom sextiofem år ska Efraim också vara krossat som folk.
9Samaria härskar över Efraim,
och Remaljas son över Samaria.
Om ni inte står fasta i tron
kan ni inte bestå.’ ”
Immanuel – Gud med oss
10Herren talade igen till kung Achas:
11”Be Herren, din Gud, om ett tecken, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.” 12Men Achas sa: ”Jag vill inte be, jag vill inte pröva Herren.” 13Då sa Jesaja: ”Lyssna, Davids ätt! Är det inte nog att ni sätter människors tålamod på prov? Ska ni också pröva min Guds tålamod? 14Därför ska Herren själv ge er ett tecken. Jungfrun7:14 Det hebreiska ordet betyder i första hand den unga kvinnan och syftar på en flicka som kan eller ska gifta sig, men det kan också syfta på en kvinna fram tills att hon får sitt första barn. En god, ogift kvinna var en jungfru, vilket motiverar den översättningen. Så står det också i Septuaginta mer preciserat jungfrun, som evangelierna senare visar var fallet med Maria, Jesus mor. Immanuel betyder Gud med oss. ska bli med barn och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel. 15Grädde och honung ska han äta tills han lärt sig att förkasta det onda och välja det goda. 16För innan pojken har lärt sig att förkasta det onda och välja det goda, ska det land ödeläggas vars två kungar du är så rädd för. 17Herren ska genom kungen av Assyrien låta sådana tider komma över dig och ditt folk och din fars familj, som inte förekommit sedan Efraim bröt upp från Juda.”
18Den dagen ska Herren locka hit flugorna längst bort vid änden av Egyptens floder och bina i Assyrien. 19De ska allesammans komma och slå sig ner i djupa raviner och klippskrevor, i de törniga snåren och vid vattenhålen. 20Då ska Herren med en hyrd rakkniv från andra sidan Eufrat, Assyriens kung, raka av allt hår på huvudet och benen och skära bort även skägget. 21Då ska var och en bara kunna föda upp en ko och två får. 22Men man kommer att få så mycket mjölk att man kan leva av grädden. Ja, alla som blir kvar i landet ska leva av grädde och honung. 23Då ska det ske att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar7:23 En sikel motsvarade ca 12 gram. silver, ska det bara finnas tistlar och törne kvar. 24Med pilar och båge ska man gå dit, för hela landet är täckt av tistel och törne. 25På alla de berg där man nu arbetar med hacka ska man inte längre kunna gå av fruktan för tistel och törne. Där ska man släppa korna på bete och låta fåren trampa.
