O mal dos que procuram ajuda no Egito
1Ai daqueles que fogem para o Egito, procurando ajuda, confiando na sua poderosa cavalaria e nos seus carros de combate, em vez de olharem para o Santo de Israel e de o consultar! 2Na sua sabedoria, Deus enviará grandes males ao seu povo e não mudará de ideias. Levantar-se-á contra eles, por causa do mal que fizeram, e esmagará também os seus aliados. 3Esses egípcios são meros homens que não podem substituir Deus! Os seus cavalos são simplesmente carne e não poderosos espíritos! Quando o Senhor fechar o seu punho contra eles, cambalearão e cairão, ali mesmo no meio daqueles que pretendiam ajudar, acabando todos por cair juntos.
4O Senhor disse-me o seguinte: “Quando um leão, mesmo que seja um leãozinho, mata uma ovelha, não liga ao barulho e aos gritos que faz o pastor; continua e come a presa. Da mesma maneira, o Senhor dos exércitos virá e lutará pelo monte Sião; não se deixará atemorizar! 5Ele, o Senhor dos exércitos, pairará sobre Jerusalém, tal como as aves pairam sobre os ninhos para os defender, e assim protegerá e livrará a cidade.”
6É verdade, ó meu povo, que vocês são profundamente rebeldes, mas peço-vos que se voltem para Deus! 7Eu sei que ainda há de vir o dia glorioso em que cada um lançará para longe os seus ídolos de ouro, as imagens de prata que fizeram com as vossas próprias mãos e que são um pecado.
8“Os Assírios serão destruídos, mas não por armas humanas. A espada de Deus os liquidará. Entrarão em pânico e fugirão; a forte mocidade assíria será tomada cativa, eles tornar-se-ão escravos. 9Até mesmo os seus generais e chefes militares tremerão de terror e debandarão, quando virem as bandeiras de guerra de Israel!” Isto diz o Senhor que tem o seu fogo em Sião e a sua fornalha em Jerusalém.
1Ve dem som far till Egypten för att få hjälp!
De litar på hästar
och förtröstar på de många vagnarna
och den stora mängden av ryttare.
De vänder sig inte till Israels Helige
och söker inte Herren.
2Men han är också vis,
han låter olyckan komma
och tar inte tillbaka vad han sagt,
utan reser sig mot de ondas släkt
och mot dem som hjälper andra göra orätt.
3Egypterna är människor och inte Gud.
Deras hästar är av kött och inte ande.
När Herren sträcker ut sin hand
vacklar hjälparen,
och den som skulle hjälpas faller.
Tillsammans går de under.
4För så har Herren sagt till mig:
”När ett lejon ryter över sitt byte,
bryr det sig inte om herdarnas rop och skrik
när de samlas mot det.
Så ska härskarornas Herre komma ner
för att strida på Sions berg, på Sions höjd.
5Som en svävande fågel
ska härskarornas Herre skydda Jerusalem,
skydda och befria,
skona31:5 Grundtexten säger här, som i 2 Mos 12:27, gå förbi (pasah, varifrån vi har fått vårt ord för ”påsk”); se kontexten där. och rädda.”
6Vänd om till honom som ni så totalt har fallit ifrån, ni israeliter. 7Den dagen ska alla kasta bort avgudarna av silver och guld, som ni har tillverkat åt er i synd.
8”Och Assyrien ska falla,
men inte för människors svärd,
utan ett svärd som inte är en människas
ska slå ner det.
Det ska fly för svärdet,
och dess unga män ska göras till slavar.
9Dess fäste ska förgås av skräck
och dess furstar fly i panik från banéret,
säger Herren,
som har sin eld på Sion
och sin ugn i Jerusalem.”
