O sacrifício único de Cristo
1Sendo o antigo sistema da Lei judaica apenas uma sombra dos benefícios que ainda estavam para vir, que não transmitiam a imagem exata das realidades espirituais, é evidente que esses sacrifícios, que se repetiam continuamente ano após ano, não podiam purificar perfeitamente os que se chegavam a Deus. 2Se assim fosse, um só sacrifício teria bastado. Os participantes no ato de adoração teriam sido purificados de uma só vez e nunca mais teriam tido o sentimento de culpa nas suas consciências.
3Esses sacrifícios, pelo contrário, vêm lembrar-lhes continuamente, todos os anos, o seu pecado. 4Porque é impossível que o sangue de bois e de bodes tire a culpa dos pecados. 5Foi por isso que Cristo, quando veio ao mundo, disse:
“Sacrifícios nem ofertas quiseste,
mas formaste-me um corpo.
6Não são animais queimados em oferta pelo pecado
que tu reclamas.
7Então eu disse:
‘Aqui venho, ó Deus, para fazer a tua vontade,
tal como está escrito a meu respeito no livro do Senhor.’ ”10.7 Sl 40.6-8.
8Repare-se que diz: “Não quiseste sacrifícios nem ofertas nem animais queimados pelo pecado, isso não te agrada” (embora seja exigido pela Lei de Moisés). 9E acrescenta depois: “Aqui venho, ó Deus, para fazer a tua vontade.” Isso significa que aboliu o primeiro sistema para instituir um segundo. 10E foi porque Jesus Cristo executou a vontade de Deus, oferecendo uma só vez o seu próprio corpo em sacrifício, que nós somos limpos do pecado.
11Segundo a antiga aliança, os sacerdotes iam todos os dias executar, muitas vezes, os mesmos sacrifícios que nunca podiam apagar os pecados. 12Mas Cristo, tendo oferecido um único sacrifício pelos pecados, válido para sempre, está sentado no lugar de maior honra, à direita de Deus, 13onde espera até que ponha os seus inimigos debaixo dos seus pés. 14Por meio daquela única oferta da sua própria vida, Cristo tornou perfeitos para sempre aqueles que são santificados.
15E o Espírito Santo confirma que isto é assim, quando inspirou estas palavras:
16“Esta é a aliança que farei com o povo de Israel,
diz o Senhor:
Porei as minhas leis nos seus entendimentos,
vou escrevê-las nos seus corações.”10.16 Jr 31.33.
E diz ainda:
17“Não me lembrarei mais dos seus pecados,
nem das suas más ações.”10.17 Jr 31.34.
18É evidente que, para pecados que já tenham sido perdoados, não há mais necessidade de fazer sacrifícios para os apagar.
Chamada à perseverança
19Assim, meus irmãos, devido ao sangue de Jesus podemos entrar, com ousadia, no lugar santíssimo. 20Este é o caminho novo e cheio de vida que Cristo nos abriu, ao rasgar o véu de separação, por meio da sua morte. 21E visto que temos um grande sacerdote sobre a casa de Deus, 22cheguemo-nos com um coração verdadeiro, na certeza confiante da fé, tendo as nossas consciências purificadas e o nosso corpo lavado com água pura. 23Mantenhamos firmemente a nossa esperança, porque Deus é fiel e nada falhará ao que promete. 24Procuremos desenvolver entre nós o amor fraternal e estimulemo-nos a fazer o bem. 25Não descuidemos a nossa participação na comunidade dos crentes, como muitos fazem. Pelo contrário, animemo-nos uns aos outros, tanto mais que vemos aproximar-se o grande momento da sua segunda vinda.
26Se, depois de ter tido o pleno conhecimento daquilo que é a verdade, continuarmos deliberadamente a pecar, não haverá nenhum sacrifício que possa cobrir esses pecados. 27Aí não resta mais do que aguardar o julgamento de Deus e o fogo intenso que consumirá todos os que se levantam contra ele. 28Alguém que desobedecesse à Lei de Moisés era morto sem apelo, apenas na base do testemunho de duas ou três pessoas. 29Portanto, imaginem de quanto maior castigo não será considerado merecedor aquele que desprezar o Filho de Deus, e considerar profano o sangue que ele derramou, com o qual ficou confirmada a nova aliança, e ofender o Espírito da graça! 30Porque bem conhecemos aquele que disse: “Minha é a vingança e hei de exercê-la.”10.30 Dt 32.35. E logo a seguir: “O Senhor julgará o seu povo.”10.30 Dt 32.36; Sl 135.14. 31É terrível ficar sob o castigo do Deus vivo.
32Lembrem-se daqueles primeiros tempos, depois de terem sido iluminados, em que tiveram de suportar o sofrimento de grandes combates. 33Por vezes foram expostos ao escárnio e ao sofrimento, outras vezes foram vocês que apoiaram outros que padeceram as mesmas coisas. 34Padeceram igualmente com aqueles que foram lançados na prisão e aceitaram com alegria que vos fosse tirado o que possuíam, sabendo que riquezas bem melhores e permanentes vos esperam no céu.
35Não deixem, pois, enfraquecer a vossa confiança no Senhor; ela será abundantemente recompensada. 36É preciso continuar com perseverança a fazer a vontade de Deus, se quiserem depois alcançar o que ele vos prometeu. 37Está escrito:
“Ainda mais um pouco e aquele
que há de vir virá e não se demorará!10.37 Is 26.20; Hc 2.3.
38O meu justo pela fé viverá,
e se ele recuar a minha alma não terá prazer nele.”10.38 Hc 2.4.
39Nós, porém, não somos daqueles que recuam e são destruídos, mas daqueles cuja fé assegura a nossa salvação.
Jesus Kristus offrade sig en gång för alla
1Lagen ger bara en skugga om allt det goda som skulle komma, inte om tingens verkliga väsen. Därför kan den aldrig genom de offer som år efter år ständigt bärs fram göra dem som träder fram fullkomliga. 2I så fall skulle man ju ha slutat att offra, eftersom de som offrar en gång för alla skulle ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. 3Men nu fortsätter i stället dessa offer att år efter år påminna om synderna. 4Blod från tjurar och getter kan ju aldrig ta bort synder.
5Därför säger Kristus, när han kommer till världen:
”Offer och gåvor önskade du inte.
Men en kropp har du berett åt mig.
6Brännoffer och syndoffer gladde dig inte.
7Då sa jag:
’Se, här är jag.
I bokrullen står det skrivet om mig.
Jag vill göra din vilja, Gud.’ ”10:7 Se Ps 40:7-9.
8För det första säger han: ”Offer och gåvor och brännoffer och syndoffer önskade du inte, och de gladde dig inte”, fastän lagen förutsätter att de bärs fram. 9Sedan säger han: ”Se, jag har kommit för att göra din vilja.” Så upphäver han det första och fastställer det andra. 10Genom Guds vilja har vi helgats i och med att Kristus kropp offrades en gång för alla.
11Varje präst tjänstgör dag efter dag och bär fram samma offer som aldrig kan ta bort några synder. 12Men Jesus bar fram ett enda offer för synden för alla tider och har sedan satt sig ner på Guds högra sida, 13och där väntar han nu på att hans fiender ska läggas som en pall under hans fötter.10:13 Jfr Ps 110:1. 14Genom ett enda offer har han ju för all framtid fullkomnat dem som blir heliga.
15Den heliga Anden vittnar också om detta för oss. Han säger först:
16”Detta är det förbund jag ska ingå med dem
efter de där dagarna, säger Herren:
Jag ska lägga mina lagar i deras hjärtan
och skriva dem i deras sinne.”
17Sedan tillägger han:
”Jag ska aldrig mer komma ihåg
deras synder och överträdelser.”10:17 Se Jer 31:33-34.
18Så när synderna nu har blivit förlåtna, behövs det ju inga fler offer.
Varning för att överge tron på Jesus
19Tack vare Jesus blod kan vi nu, syskon, frimodigt gå in i helgedomen10:19 Jfr 9:2-5. 20på den nya, levande väg som öppnats för oss genom förhänget, hans kropp.10:20 Jfr Matt 27:50-51.
21Så när vi nu har en stor överstepräst över Guds folk, 22låt oss då gå fram med uppriktigt hjärta, i trons fulla övertygelse, med hjärtat renat från ett ont samvete och kroppen tvättad i rent vatten10:22 Det rena vattnet syftar på den rituella tvättning de judiska prästerna fick gå igenom innan de skulle tjäna Gud, och i kristen symbolik på dopet.. 23Låt oss stadigt hålla fast vid hoppet vi bekänner oss till, för han som gett oss löftena är trofast. 24Låt oss också ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. 25Låt oss inte överge våra samlingar, så som vissa brukar göra. Låt oss i stället uppmuntra varandra, särskilt som ni ser att dagen närmar sig.
26Om vi med vett och vilja fortsätter att synda efter att vi har lärt känna sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna. 27Nej, då väntar en fruktansvärd dom och en förtärande eld som ska utplåna Guds fiender. 28Redan den som vägrade att lyda Moses lag blev skoningslöst dödad, om två eller tre vittnen kunde bevisa hans skuld. 29Hur mycket värre ska då inte straffet bli för den som trampar på Guds Son, vanhelgar förbundsblodet som han helgades i, och smädar nådens Ande? 30Vi känner ju honom som har sagt: ”Hämnden är min, och jag ska straffa dem”, och: ”Herren ska skaffa rätt åt sitt folk.”10:30 Se 5 Mos 32:36. 31Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.
32Tänk tillbaka på hur det var under den första tiden, när ni just hade blivit upplysta. Då höll ni ut under stora och svåra lidanden. 33Ni blev hånade, misshandlade och förlöjligade inför människor, och ni ställde också solidariskt upp för andra som blev utsatta för samma sak. 34Ni led med dem som kastades i fängelse, och när man tog era ägodelar var ni ändå glada, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består.
35Fortsätt att vara lika frimodiga. Det ger en stor belöning. 36Det krävs uthållighet av er för att ni ska kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat.
37”Om en kort tid kommer han som ska komma.
Han ska inte dröja.
38Men min rättfärdige ska leva genom tro.
Om han däremot drar sig undan
är han till ingen glädje för mig mer.”10:38 Se Hab 2:3-4.
39Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade. Nej, vi tillhör dem som tror och räddar sitt liv.
