Nueva Versión Internacional

Salmos 141

Salmo de David.

1A ti clamo, Señor; ven pronto a mí.
    ¡Atiende a mi voz cuando a ti clamo!
Que suba a tu presencia mi plegaria
    como una ofrenda de incienso;
que hacia ti se eleven mis manos
    como un sacrificio vespertino.

Señor, ponme en la boca un centinela;
    un guardia a la puerta de mis labios.
No permitas que mi corazón se incline a la maldad,
    ni que sea yo cómplice de iniquidades;
no me dejes participar de banquetes
    en compañía de malhechores.

Que la justicia me golpee,
    que el amor me reprenda;
que el ungüento de los malvados
    no perfume mi cabeza,
pues mi oración está siempre
    en contra de sus malas obras.
Cuando sus gobernantes sean lanzados desde los despeñaderos,
    sabrán que mis palabras eran bien intencionadas.
Y dirán: «Así como se dispersa la tierra
    cuando en ella se abren surcos con el arado,
así se han dispersado nuestros huesos
    a la orilla del sepulcro».

En ti, Señor Soberano, tengo puestos los ojos;
    en ti busco refugio; no dejes que me maten.
Protégeme de las trampas que me tienden,
    de las trampas que me tienden los malhechores.
10 Que caigan los impíos en sus propias redes,
    mientras yo salgo bien librado.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 141

Psalm 141

Bön om hjälp mot fiender

1En psalm av David.

Herre, jag ropar till dig,

skynda dig till mig,

lyssna på mig när jag ropar!

2Låt min bön bäras fram som rökelse inför dig

och mina lyfta händer som ett kvällsoffer.

3Herre, sätt en vakt för min mun,

en dörrvakt för mina läppar.

4Låt mig inte lockas till onda ord,

eller till att ta del i gudlösa gärningar

i sällskap med dem som gör orätt.

Låt mig inte äta av deras läckerheter.

5Låt den rättfärdige slå mig

och nådigt tukta mig,

det är som olja på mitt huvud.

Låt inte mitt huvud avvisa det.

Jag riktar mina böner mot dem som gör det onda.[a]

6Deras härskare ska kastas utför klippbranten.

De ska höra att mina ord är behagliga.

7Som man plöjer och bryter upp jorden,

så strös våra ben vid dödsrikets port.

8Herre, min Herre, jag fäster min blick på dig,

till dig tar jag min tillflykt.

Överlämna mig inte åt döden!

9Skydda mig för de snaror som de lägger ut för mig,

för fällorna av dem som gör orätt.

10Låt i stället de onda fastna i sina egna nät,

medan jag kan tryggt gå förbi.

Notas al pie

  1. 141:5 Grundtexten i v. 5-7 är mycket svårtolkad och innebörden osäker.