Salmo 119 – NVI & NUB

Nueva Versión Internacional

Salmo 119:1-176

Salmo 119Sal 119 Este es un salmo acróstico, dividido en 22 estrofas, conforme al número de las letras del alfabeto hebreo. En el texto hebreo cada una de las ocho líneas principales de cada estrofa comienza con la letra que da nombre a la estrofa.

Álef

1Dichosos los que van por caminos intachables,

los que andan conforme a la Ley del Señor.

2Dichosos los que obedecen sus mandatos

y de todo corazón lo buscan.

3Jamás hacen nada malo,

sino que siguen los caminos de Dios.

4Tú has establecido tus preceptos,

para que se cumplan fielmente.

5¡Cuánto deseo afirmar mis caminos

para cumplir tus estatutos!

6No tendré que pasar vergüenzas

cuando considere todos tus mandamientos.

7Te alabaré con un corazón recto,

cuando aprenda tus justas leyes.

8Tus estatutos cumpliré;

no me abandones del todo.

Bet

9¿Cómo puede el joven mantener limpio su camino?

Viviendo conforme a tu palabra.

10Yo te busco con todo el corazón;

no dejes que me desvíe de tus mandamientos.

11En mi corazón atesoro tus dichos

para no pecar contra ti.

12¡Bendito seas, Señor!

¡Enséñame tus estatutos!

13Con mis labios he proclamado

todas las leyes que has promulgado.

14Me regocijo en el camino de tus mandatos

más que en119:14 más que en (Siríaca); como sobre (TM). todas las riquezas.

15En tus preceptos medito

y pongo mis ojos en tus sendas.

16En tus estatutos hallo mi deleite

y jamás olvidaré tu palabra.

Guímel

17Trata con bondad a este siervo tuyo;

así viviré y obedeceré tu palabra.

18Ábreme los ojos, para que contemple

las maravillas de tu Ley.

19En esta tierra soy un extranjero;

no escondas de mí tus mandamientos.

20Se consume mi alma deseando

tus leyes en todo tiempo.

21Tú reprendes a esos insolentes malditos

que se desvían de tus mandamientos.

22Aleja de mí la afrenta y el desprecio,

pues yo cumplo tus mandatos.

23Aun los gobernantes se confabulan contra mí,

pero este siervo tuyo medita en tus estatutos.

24Tus mandatos son mi regocijo;

son también mis consejeros.

Dálet

25Postrado estoy en el polvo;

dame vida conforme a tu palabra.

26Tú me respondiste cuando te hablé de mis caminos.

Enséñame tus estatutos.

27Hazme entender el camino de tus preceptos

y meditaré en tus maravillas.

28De angustia se me derrite el alma:

susténtame conforme a tu palabra.

29Apártame del camino de la falsedad;

concédeme las bondades de tu Ley.

30He escogido el camino de la fidelidad;

he preferido tus leyes.

31Yo, Señor, me apego a tus mandatos;

no me hagas pasar vergüenza.

32Corro por el camino de tus mandamientos,

porque me has dado mayor entendimiento.119:32 entendimiento. Lit. corazón. En la Biblia, corazón se usa para designar el asiento de las emociones, pensamientos y voluntad, es decir, el proceso de toma de decisiones del ser humano.

He

33Enséñame, Señor, el camino de tus estatutos

y lo seguiré hasta el fin.

34Dame entendimiento para seguir tu Ley

y la cumpliré de todo corazón.

35Dirígeme por la senda de tus mandamientos,

porque en ella encuentro mi solaz.

36Inclina mi corazón hacia tus mandatos

y no hacia las ganancias deshonestas.

37Aparta mi vista de cosas vanas,

preserva mi vida en tu camino.119:37 en tu camino (TM); conforme a tu palabra (Targum y dos mss. hebreos).

38Confirma tu promesa a este siervo,

para que seas temido.

39Líbrame de la afrenta que me aterra,

porque tus leyes son buenas.

40¡Cómo anhelo tus preceptos!

¡Dame vida conforme a tu justicia!

Vav

41Envíame, Señor, tu gran amor

y tu salvación, conforme a tu promesa.

42Así podré responder al que me desprecie,

porque yo confío en tu palabra.

43No me quites de la boca la palabra de verdad,

pues en tus leyes he puesto mi esperanza.

44Por toda la eternidad

obedeceré fielmente tu Ley.

45Viviré con toda libertad,

porque he buscado tus preceptos.

46Hablaré de tus mandatos delante de los reyes

y no seré avergonzado.

47Me deleito en tus mandamientos,

porque los amo.

48Levanto mis manos hacia tus mandamientos,

que yo amo,

y medito en tus estatutos.

Zayin

49Acuérdate de la palabra que diste a este siervo tuyo,

palabra con la que me infundiste esperanza.

50Este es mi consuelo en medio del dolor:

que tu promesa me da vida.

51Los insolentes me ofenden hasta el colmo,

pero yo no me aparto de tu Ley.

52Me acuerdo, Señor, de tus leyes de antaño

y encuentro consuelo en ellas.

53Me llenan de indignación los malvados,

los que abandonan tu Ley.

54Tus estatutos han sido mis cánticos

donde vivo como extranjero.

55Señor, por la noche recuerdo tu nombre,

para cumplir tu Ley.

56Lo que a mí me corresponde

es obedecer tus preceptos.119:56 Lo que a mí … tus preceptos. Alt. Esto es lo que me corresponde, porque obedezco tus preceptos.

Jet

57¡Mi herencia eres tú, Señor!

Prometo obedecer tus palabras.

58Busco tu rostro de todo corazón;

ten piedad de mí conforme a tu promesa.

59Me he puesto a pensar en mis caminos,

y he vuelto mis pasos hacia tus mandatos.

60Me doy prisa, no tardo nada

para cumplir tus mandamientos.

61Aunque los lazos de los malvados me aprisionen,

yo no me olvido de tu Ley.

62A medianoche me levanto a darte gracias

por tus justas leyes.

63Soy amigo de todos los que te honran,

de todos los que observan tus preceptos.

64De tu gran amor, Señor, está llena la tierra:

enséñame tus estatutos.

Tet

65Tú, Señor, tratas bien a tu siervo,

conforme a tu palabra.

66Impárteme conocimiento y buen juicio,

pues yo creo en tus mandamientos.

67Antes de sufrir anduve descarriado,

pero ahora obedezco tu palabra.

68Tú eres bueno y haces el bien;

enséñame tus estatutos.

69Aunque los insolentes me difaman con mentiras,

yo cumplo tus preceptos con todo el corazón.

70El corazón de ellos es torpe e insensible,

pero yo me regocijo en tu Ley.

71Me hizo bien haber sido afligido,

porque así pude aprender tus estatutos.

72Para mí es más valiosa tu Ley

que miles de piezas de oro y plata.

Yod

73Tus manos me hicieron y me formaron.

Dame entendimiento para aprender tus mandamientos.

74Los que te honran se regocijan al verme,

porque he puesto mi esperanza en tu palabra.

75Señor, yo sé que tus leyes son justas

y que por tu fidelidad me afliges.

76Que sea tu gran amor mi consuelo,

conforme a la promesa que hiciste a tu siervo.

77Que venga tu misericordia a darme vida,

porque en tu Ley me regocijo.

78Sean avergonzados los insolentes que sin motivo me maltratan;

yo, por mi parte, meditaré en tus preceptos.

79Vuélvanse a mí los que te honran,

los que conocen tus mandatos.

80Que con corazón íntegro obedezca tus estatutos,

para que yo no sea avergonzado.

Caf

81Mi vida desfallece esperando tu salvación,

pero he puesto mi esperanza en tu palabra.

82Mis ojos se consumen esperando tu promesa

y digo: «¿Cuándo vendrás a consolarme?».

83Parezco un odre ennegrecido por el humo,

pero no me olvido de tus estatutos.

84¿Cuánto más vivirá este siervo tuyo?

¿Cuándo juzgarás a mis perseguidores?

85Me han cavado fosas los insolentes,

los que no viven conforme a tu Ley.

86Todos tus mandamientos son dignos de confianza;

¡ayúdame!, pues falsos son mis perseguidores.

87Por poco me borran de la tierra,

pero yo no abandono tus preceptos.

88Por tu gran amor, dame vida

y cumpliré los mandatos que has emitido.

Lámed

89Tu palabra, Señor, es eterna

y está firme en los cielos.

90Tu fidelidad permanece por todas las generaciones;

estableciste la tierra y quedó firme.

91Todo subsiste hoy, conforme a tus leyes,

porque todo está a tu servicio.

92Si tu Ley no fuera mi regocijo,

la aflicción habría acabado conmigo.

93Jamás me olvidaré de tus preceptos,

pues con ellos me has dado vida.

94¡Sálvame, pues te pertenezco

y escudriño tus preceptos!

95Los malvados esperan destruirme,

pero yo me esfuerzo por entender tus mandatos.

96He visto que aun la perfección tiene sus límites;

¡solo tus mandamientos son infinitos!

Mem

97¡Cuánto amo yo tu Ley!

Todo el día medito en ella.

98Tus mandamientos me hacen más sabio que mis enemigos,

porque siempre están conmigo.

99Tengo más discernimiento que todos mis maestros,

porque medito en tus mandatos.

100Tengo más entendimiento que los ancianos,

porque obedezco tus preceptos.

101Aparto mis pies de toda mala senda

para cumplir con tu palabra.

102No me desvío de tus leyes,

porque tú mismo me instruyes.

103¡Cuán dulces son a mi paladar tus palabras!

¡Son más dulces que la miel a mi boca!

104De tus preceptos adquiero entendimiento;

por eso aborrezco toda senda de mentira.

Nun

105Tu palabra es una lámpara a mis pies;

es una luz en mi sendero.

106Hice un juramento y lo he confirmado:

que cumpliré tus justas leyes.

107Señor, es mucho lo que he sufrido;

dame vida conforme a tu palabra.

108Señor, acepta las ofrendas que brotan de mis labios;

enséñame tus leyes.

109Mi vida pende de un hilo,119:109 pende de un hilo. Lit. está siempre en mi puño.

pero no me olvido de tu Ley.

110Los malvados me han tendido una trampa,

pero no me aparto de tus preceptos.

111Tus mandatos son mi herencia permanente;

son la alegría de mi corazón.

112Inclino mi corazón a cumplir tus estatutos

para siempre y hasta el fin.

Sámej

113Aborrezco a los hipócritas,

pero amo tu Ley.

114Tú eres mi escondite y mi escudo;

en tu palabra he puesto mi esperanza.

115¡Malhechores, apártense de mí,

que quiero cumplir los mandamientos de mi Dios!

116Sostenme conforme a tu promesa y viviré;

no defraudes mis esperanzas.

117Defiéndeme y estaré a salvo;

siempre optaré por tus estatutos.

118Tú rechazas a los que se desvían de tus estatutos,

porque solo maquinan falsedades.

119Tú desechas como escoria a los malvados de la tierra;

por eso amo tus mandatos.

120Mi cuerpo se estremece por el temor que me inspiras;

siento reverencia por tus leyes.

Ayin

121Yo practico la justicia y el derecho;

no me dejes en manos de mis opresores.

122Garantiza el bienestar de tu siervo;

que no me opriman los insolentes.

123Mis ojos se consumen esperando tu salvación,

esperando que se cumpla tu promesa de justicia.

124Trata a tu siervo conforme a tu gran amor;

enséñame tus estatutos.

125Tu siervo soy: dame entendimiento

y llegaré a conocer tus mandatos.

126Señor, ya es tiempo de que actúes,

pues tu Ley está siendo quebrantada.

127Por eso yo amo tus mandamientos

más que el oro, sí, más que el oro puro.

128Por eso considero rectos todos tus preceptos119:128 Por eso … tus preceptos (véanse LXX y Vulgata); Por eso todos los estatutos de todo lo que considero recto (TM).

y aborrezco toda senda falsa.

Pe

129Tus mandatos son maravillosos;

por eso los obedezco.

130La exposición de tus palabras nos da luz

y da entendimiento al sencillo.

131Jadeante abro la boca

porque ansío tus mandamientos.

132Vuélvete a mí y ten piedad de mí,

como haces siempre con los que aman tu nombre.

133Guía mis pasos conforme a tu promesa;

no permitas que ninguna iniquidad me domine.

134Líbrame de la opresión humana,

y obedeceré tus preceptos.

135Haz brillar tu rostro sobre tu siervo;

enséñame tus estatutos.

136Ríos de lágrimas brotan de mis ojos,

porque tu Ley no se obedece.

Tsade

137Señor, tú eres justo

y tus leyes son justas.

138Justos son los mandatos que has ordenado

y muy dignos de confianza.

139Mi celo me consume,

porque mis adversarios pasan por alto tus palabras.

140Tus promesas han superado muchas pruebas,

por eso tu siervo las ama.

141Soy insignificante y despreciado,

pero no me olvido de tus preceptos.

142Tu justicia es justicia eterna

y tu Ley es la verdad.

143Angustia y aflicción han caído sobre mí,

pero tus mandamientos son mi regocijo.

144Tus mandatos son siempre justos;

dame entendimiento para poder vivir.

Qof

145Con todo el corazón clamo a ti, Señor;

respóndeme, y obedeceré tus estatutos.

146A ti clamo: «¡Sálvame!»,

y guardaré tus mandatos.

147Muy de mañana me levanto a pedir ayuda;

en tus palabras he puesto mi esperanza.

148Mis ojos están abiertos en las vigilias de la noche,

para meditar en tus promesas.

149Conforme a tu gran amor, escucha mi voz;

conforme a tus leyes, Señor, dame vida.

150Ya se acercan mis crueles perseguidores,

pero andan muy lejos de tu Ley.

151Tú, Señor, también estás cerca,

y todos tus mandamientos son verdad.

152Desde hace mucho conozco tus mandatos,

los cuales estableciste para siempre.

Resh

153Considera mi aflicción, y líbrame,

pues no me he olvidado de tu Ley.

154Defiende mi causa y rescátame;

dame vida conforme a tu promesa.

155La salvación está lejos de los malvados,

porque ellos no buscan tus estatutos.

156Grande es, Señor, tu misericordia;

dame vida conforme a tus leyes.

157Muchos son mis adversarios y mis perseguidores,

pero yo no me aparto de tus mandatos.

158Me repugna mirar a esos traidores,

porque no cumplen tus palabras.

159Mira, Señor, cuánto amo tus preceptos;

conforme a tu gran amor, dame vida.

160La suma de tus palabras es la verdad;

tus justas leyes permanecen para siempre.

Sin y Shin

161Gobernantes me persiguen sin motivo,

pero mi corazón se estremece ante tu palabra.

162Yo me regocijo en tu promesa

como quien halla un gran botín.

163Aborrezco y repudio la falsedad,

pero amo tu Ley.

164Siete veces al día te alabo

por tus justas leyes.

165Los que aman tu Ley disfrutan de gran paz

y nada los hace tropezar.

166Yo, Señor, espero tu salvación

y practico tus mandamientos.

167Con todo mi ser cumplo tus mandatos.

¡Cuánto los amo!

168Obedezco tus preceptos y tus mandatos,

porque conoces todos mis caminos.

Tav

169Que llegue mi clamor a tu presencia;

dame entendimiento, Señor, conforme a tu palabra.

170Que llegue a tu presencia mi súplica;

líbrame, conforme a tu promesa.

171Que rebosen mis labios de alabanza,

porque tú me enseñas tus estatutos.

172Que entone mi lengua un cántico a tu palabra,

pues todos tus mandamientos son justos.

173Que acuda tu mano en mi ayuda,

porque he escogido tus preceptos.

174Yo, Señor, anhelo tu salvación.

Tu Ley es mi regocijo.

175Déjame vivir para alabarte;

que vengan tus leyes a ayudarme.

176Cual oveja perdida me he extraviado;

ven en busca de tu siervo,

porque no he olvidado tus mandamientos.

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 119:1-176

Psalm 119

Lovprisning för Guds lag

1Lyckliga är de som lever klanderfritt

och följer Herrens lag119:1 I denna psalm används åtta olika, ungefär synonyma ord för lag (bud, befallning, stadgar osv.)..

2Lyckliga är de som följer hans befallningar

och helhjärtat söker honom,

3de som inte gör något ont

utan följer hans vägar.

4Du har gett dina befallningar

för att de ska följas noggrant.

5Ack om jag kunde leva i beslutsam lydnad

för dina bud!

6Då skulle jag inte behöva skämmas

när jag betraktar alla dina bud.

7Jag prisar dig med uppriktigt hjärta,

när jag lär mig dina rättfärdiga lagar.

8Jag tänker hålla dina bud.

Överge mig aldrig!

9Hur kan en ung man bevara sitt liv rent?

Jo, genom att hålla sig till ditt ord.

10Jag har sökt dig helhjärtat.

Låt mig inte irra bort från dina bud!

11Jag har lagt dina ord på minnet,

för att hålla mig borta från synd mot dig.

12Välsignad är du, Herre,

lär mig dina bud!

13Jag förkunnar alla de beslut

som du har uttalat.

14Jag gläder mig över att följa dina förordningar,

såsom man gläder sig över rikedom.

15Jag begrundar dina stadgar

och beaktar dina vägar.

16Jag är glad för dina stadgar

och ska aldrig glömma ditt ord.

17Var god mot mig, din tjänare, och låt mig få leva,

så vill jag lyda ditt ord.

18Öppna mina ögon,

så att jag kan se allt det underbara i din lag.

19Jag är en främling på jorden.

Dölj inte dina bud för mig.

20Mitt inre slits ständigt sönder

av längtan efter dina beslut.

21Du tillrättavisar de stolta,

de förbannade, som irrar bort från dina bud.

22Ta ifrån mig hån och förakt,

för jag lyder dina befallningar.

23Om än furstar sitter och talar illa om mig,

tänker din tjänare på dina bud.

24Dina befallningar är min glädje

och mina rådgivare.

25Jag är nertryckt i stoftet.

Håll mig vid liv genom ditt ord.

26Jag berättade för dig om mina vägar, och du svarade mig.

Lär mig dina bud.

27Låt mig förstå den väg du befallt,

så kan jag begrunda dina under.

28Jag gråter i min bedrövelse.

Res mig upp, så som du lovat.

29Håll mig borta från lögnens väg,

och ge mig i nåd din lag.

30Jag har valt sanningens väg,

rättat mig efter dina beslut.

31Jag håller fast vid dina bud och lagar.

Herre, svik mig inte!

32Jag vill löpa den väg som dina bud visar,

för du har ökat min insikt.

33Lär mig, Herre, dina budords väg,

och jag ska följa den ända till slutet.

34Ge mig förstånd,

så att jag lyder och helhjärtat håller din lag.

35Led mina steg efter dina bud,

för den vägen går jag med glädje.

36Bevara mitt sinne i dina bud

så att jag inte strävar efter egen vinning.

37Vänd bort min blick från det som är värdelöst,

och bevara mitt liv på dina vägar.

38Håll dina löften till din tjänare,

så att jag ständigt fruktar dig.

39Ta bort vanäran som skrämmer mig,

för alla dina beslut är goda.

40Jag längtar efter dina stadgar.

Bevara mitt liv i din rättfärdighet.

41Herre, låt din nåd komma till mig,

den räddning du har talat om,

42så att jag kan svara dem som hånar mig,

för jag litar på det som du sagt.

43Ryck inte bort sanningens ord från mig,

för jag sätter mitt hopp till dina beslut.

44Jag vill alltid lyda din lag,

från evighet till evighet.

45Då kan jag leva i frihet,

för jag begrundar dina stadgar.

46Jag ska tala om dina befallningar för kungar

utan att behöva skämmas.

47Jag gläder mig över dina bud,

som jag älskar.

48Jag sträcker mina händer mot dina bud, som jag älskar.

Jag tänker på dina budord.

49Tänk på vad du talat till mig, din tjänare,

du har gett mig hopp.

50Det du sagt ger mig tröst i lidandet

och håller mig vid liv.

51Oförskämda människor visar ständigt förakt mot mig,

men jag viker inte från din lag.

52Jag minns dina beslut från forna tider, Herre,

jag finner tröst i dem.

53Jag grips av vrede

när de gudlösa förkastar din lag.

54Dina bud är min lovsång

överallt där jag går fram.

55Ditt namn, Herre, begrundar jag på natten,

och jag vill hålla din lag.

56Det har blivit mig förunnat

att lyda dina stadgar.

57Du, Herre, är min del!

Jag har sagt att jag vill hålla ditt ord.

58Av hela mitt hjärta vädjar jag till dig:

var mig nådig, som du har sagt.

59Jag tänker på hur jag levt mitt liv

och håller mig till dina befallningar.

60Jag vill skynda mig och inte dröja

att hålla dina bud.

61De gudlösa vill snärja mig,

men jag glömmer inte din lag.

62Mitt i natten går jag upp

för att prisa dig för dina rättfärdiga bud och lagar.

63Mina vänner är alla de som fruktar dig

och lyder dina stadgar.

64Din nåd, Herre, fyller jorden.

Lär mig dina bud.

65Herre, du gör gott mot mig, din tjänare,

som du har sagt.

66Ge mig god insikt och kunskap,

för jag litar på dina bud.

67Innan jag fick lida gick jag vilse,

men nu lyder jag vad du säger.

68Du är god och gör det som är gott.

Lär mig dina bud!

69De oförskämda smutskastar mig med lögner,

men jag håller mig helhjärtat till dina stadgar.

70Deras sinnen är okänsliga som fett,

men jag gläder mig över din lag.

71För mig var det bra att jag fick lida,

så att jag lärde mig dina bud.

72Din lag som du uttalat är mer värdefull för mig

än stora mängder av silver och guld.

73Dina händer har gjort mig och format mig.

Ge mig nu insikt så att jag lär mig dina bud.

74De som fruktar dig ser mig och gläds,

eftersom jag hoppas på ditt ord.

75Herre, jag vet att dina beslut är rättfärdiga,

och det är i trofasthet du låtit mig lida.

76Trösta mig nu med din nåd,

precis som du har lovat din tjänare.

77Förbarma dig över mig,

så att jag får leva.

Din lag är ju min glädje.

78Låt de oförskämda få skämmas,

för de har smutskastat mig med lögn.

Jag däremot vill tänka på dina stadgar.

79Låt dem som fruktar dig och känner dina befallningar

vända sig till mig.

80Låt mig helhjärtat hålla dina bud,

så att jag aldrig behöver skämmas.

81Jag förtärs av längtan efter din räddning,

och jag hoppas på ditt ord.

82Mina ögon mattas av längtan efter ditt löfte.

Och jag frågar: ”När ska du trösta mig?”

83Jag är som en vinsäck i rök,

men jag glömmer inte dina bud.

84Hur få är inte din tjänares dagar!

När ska du döma dem som förföljer mig?

85De oförskämda gräver gropar för mig,

de lyder inte din lag.

86Alla dina bud är tillförlitliga.

Hjälp mig, för de förföljer mig med lögner!

87De har nära nog utplånat mig från jorden,

och ändå har jag inte brutit mot dina stadgar.

88Visa nåd mot mig och låt mig få leva,

så ska jag följa de bud som du gett.

89Herre, ditt ord står fast

för evigt i himlen.

90Din trofasthet består från generation till generation.

Du har skapat jorden, och den består.

91Enligt dina beslut består den,

för allting tjänar dig.

92Om inte din lag hade varit min glädje,

skulle jag ha gått under i mitt elände.

93Jag tänker aldrig glömma dina stadgar,

för du ger mig liv genom dem.

94Jag tillhör dig. Rädda mig,

för jag begrundar dina stadgar.

95De gudlösa väntar på mig för att förgöra mig,

men jag ska tänka på dina befallningar.

96Allt som jag sett har sin begränsning,

men för dina bud finns inga gränser.

97Vad jag älskar din lag!

Jag tänker på den hela dagen.

98Dina bud gör mig klokare än mina fiender,

de är ständigt hos mig.

99Jag är visare än alla mina lärare,

för jag begrundar dina förordningar.

100Jag är visare än de gamla,

för jag håller dina stadgar.

101Jag vill hålla mig borta från alla onda vägar,

för jag vill vara lydig mot ditt ord.

102Jag vänder mig inte bort från dina beslut,

för du undervisar mig.

103Hur söt är inte smaken av dina ord!

De smakar sötare än honung i min mun.

104Av dina stadgar får jag förstånd,

därför avskyr jag all slags falskhet.

105Ditt ord är en lykta för mina steg,

de lyser upp stigen där jag går.

106Jag har svurit och bekräftat en ed

att följa dina rättfärdiga bud och lagar.

107Jag har lidit mycket,

men låt mig få leva, Herre, som du har lovat.

108Ta emot mitt tack som ett offer, Herre,

och lär mig dina bud.

109Mitt liv är ständigt i fara,

men jag glömmer inte din lag.

110De gudlösa lägger ut snaror för mig,

men jag villar inte bort mig från dina stadgar.

111Dina förordningar är min egendom för evigt,

de är mitt hjärtas glädje.

112Jag har beslutat att följa dina bud

för alltid, ända till slutet.

113Jag hatar obeslutsamhet,

men jag älskar din lag.

114Du är mitt beskydd och min sköld,

och till ditt ord sätter jag mitt hopp.

115Försvinn från mig, ni som är onda!

Jag vill hålla min Guds bud.

116Stöd mig, så som du lovat, så att jag får leva,

och svik mig inte i det jag hoppas på.

117Uppehåll mig, så att jag blir räddad

och alltid kan ge akt på dina bud.

118Du förkastar alla som viker av från dina bud,

deras svek leder bara till tomhet.

119De ogudaktiga på jorden är som slagg,

därför älskar jag dina bud.

120Jag ryser av fruktan inför dig,

ja, dina domslut skrämmer mig.

121Jag har gjort vad som är rättfärdigt och rättvist,

utlämna mig inte till mina förtryckare.

122Låt det gå väl för din tjänare, så som du lovat,

och låt inte de oförskämda förtrycka mig.

123Jag längtar så innerligt efter din räddning,

den som du utlovat till mig.

124Behandla din tjänare utifrån din kärlek,

och lär mig dina bud.

125Jag är din tjänare.

Ge mig förstånd, så att jag lär känna dina befallningar.

126Herre, det är dags för dig att gripa in,

för din lag har brutits.

127Därför älskar jag dina bud

mer än guld, renaste guld.

128Därför betraktar jag alla dina stadgar som rätta,

all slags falskhet avskyr jag.

129Dina förordningar är underbara

och därför håller jag dem.

130När dina ord öppnar sig ger de ljus,

de ger förstånd åt de okunniga.

131Jag öppnar min mun och flämtar

i min starka längtan efter dina bud.

132Vänd dig till mig och var mig nådig,

så som du är mot dem som älskar ditt namn.

133Led mina steg så som du lovat,

låt inget ont få makt över mig.

134Befria mig från människors förtryck,

så att jag kan följa dina bud.

135Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,

och lär mig dina bud.

136Tårarna strömmar från mina ögon

för att man inte håller din lag.

137Herre, du är rättfärdig

och allt vad du beslutar är rätt.

138Du har gett dina befallningar i rättfärdighet

och stor trofasthet.

139Min lidelse förtär mig,

när jag ser hur mina fiender struntar i dina ord.

140Dina ord är fullständigt rena,

därför älskar din tjänare dem.

141Själv är jag obetydlig och föraktad,

men jag glömmer inte dina föreskrifter.

142Din rättfärdighet är evig

och din lag sann.

143Nöd och ångest har kommit över mig,

men jag gläder mig över dina stadgar.

144Dina förordningar är rättfärdiga för evigt.

Ge mig förstånd, så att jag får leva.

145Ur djupet av mitt hjärta ropar jag till dig.

Svara mig, Herre, så ska jag följa dina bud!

146Rädda mig, ropar jag,

och jag vill lyda dina befallningar.

147Tidigt i morgongryningen kommer jag och ropar,

jag hoppas på dina ord.

148Jag håller mig vaken om natten

för att tänka på vad du sagt.

149Lyssna till mig i din nåd, Herre,

och ge mig liv, så som du lovat i din lag.

150Nu närmar sig de grymma och onda,

de som är långt borta från din lag.

151Men du är nära, Herre.

Alla dina bud är sanna.

152För länge sedan lärde jag känna dina befallningar,

jag vet att du har fastställt dem för evigt.

153Se hur jag lider och rädda mig,

för jag har inte glömt din lag.

154Ta dig an min sak och befria mig,

ge mig liv, som du har lovat.

155Räddningen är långt borta från de onda,

för de bryr sig inte om dina bud.

156Herre, din barmhärtighet är stor.

Ge mig liv, så som du lovat i din lag!

157Mina förföljare och fiender är många,

men jag viker inte från dina bud.

158Jag känner avsky när jag ser de trolösa,

de som inte lyder ditt ord.

159Se hur mycket jag älskar dina befallningar.

Ge mig liv, Herre, i din nåd.

160Alla dina ord är sanna,

och dina rättfärdiga beslut är eviga.

161Furstar förföljer mig utan orsak,

men mitt hjärta bävar inför dina ord.

162Jag är glad över dina ord,

precis som den som finner en värdefull skatt.

163Jag hatar och avskyr falskhet,

men jag älskar din lag.

164Jag prisar dig sju gånger om dagen

för dina rättfärdiga bestämmelser.

165De som älskar din lag äger en djup frid,

och inget kan få dem att snubbla och falla.

166Jag väntar på räddning från dig, Herre,

och jag följer dina bud.

167Jag lyder dina befallningar,

och jag älskar dem högt.

168Jag lyder dina stadgar och befallningar,

för du vet om allt vad jag gör.

169Herre, låt mitt rop nå fram till dig!

Ge mig förstånd så som du lovat!

170Lyssna till min vädjan

och rädda mig, så som du har sagt.

171Min lovprisning flödar över

för att jag får lära mig dina bud.

172Jag ska lovsjunga ditt ord,

för alla dina bud är rättfärdiga.

173Grip in och hjälp mig,

för jag har valt att följa dina stadgar.

174Herre, jag längtar efter din räddning,

och din lag är min glädje.

175Låt mig få leva så att jag kan prisa dig.

Låt dina bud och lagar vara min styrka!

176Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får.

Kom du och sök reda på mig, din tjänare,

för jag har inte glömt bort dina bud.