Jesús sana a un ciego de nacimiento
1A su paso, Jesús vio a un hombre que era ciego de nacimiento. 2Y sus discípulos preguntaron:
—Rabí, para que este hombre haya nacido ciego, ¿quién pecó, él o sus padres?
3—No está así debido a sus pecados ni a los de sus padres —respondió Jesús—, sino que esto sucedió para que la obra de Dios se hiciera evidente en su vida. 4Mientras sea de día, tenemos que llevar a cabo la obra del que me envió. Viene la noche cuando nadie puede trabajar. 5Mientras esté yo en el mundo, luz soy del mundo.
6Dicho esto, escupió en el suelo, hizo barro con la saliva y se lo untó en los ojos al ciego, 7diciéndole:
—Ve y lávate en el estanque de Siloé (que significa “Enviado”).
El ciego fue y se lavó, entonces al volver ya veía.
8Sus vecinos y los que lo habían visto pedir limosna decían: «¿No es este el que se sienta a mendigar?». 9Unos aseguraban: «Sí, es él». Otros decían: «No es él, sino que se le parece». Pero él insistía: «Soy yo».
10—¿Cómo entonces se te han abierto los ojos? —le preguntaron.
11Y él respondió:
—Ese hombre que se llama Jesús hizo un poco de barro, me lo untó en los ojos y me dijo: “Ve y lávate en Siloé”. Así que fui, me lavé y entonces pude ver.
12—¿Y dónde está ese hombre? —le preguntaron.
—No lo sé —respondió.
Las autoridades investigan la sanidad del ciego
13Llevaron ante los fariseos al que había sido ciego. 14Era sábado cuando Jesús hizo el barro y le abrió los ojos al ciego. 15Por eso los fariseos, a su vez, le preguntaron cómo había recibido la vista.
—Me untó barro en los ojos, me lavé y ahora veo —respondió.
16Algunos de los fariseos comentaban: «Ese hombre no viene de parte de Dios, porque no respeta el sábado». Otros objetaban: «¿Cómo puede un pecador hacer semejantes señales?». Y había desacuerdo entre ellos.
17Por eso interrogaron de nuevo al ciego:
—¿Y qué opinas tú de él? Fue a ti a quien te abrió los ojos.
—Yo digo que es profeta —contestó.
18Pero los judíos no creían que el hombre hubiera sido ciego y ahora viera. Entonces llamaron a sus padres 19y les preguntaron:
—¿Es este su hijo, el que dicen ustedes que nació ciego? ¿Cómo es que ahora puede ver?
20—Sabemos que este es nuestro hijo —contestaron los padres—, y sabemos también que nació ciego. 21Lo que no sabemos es cómo ahora puede ver ni quién le abrió los ojos. Pregúntenselo a él, que ya es mayor de edad y puede responder por sí mismo.
22Sus padres contestaron así por miedo a los judíos, pues ya estos habían convenido que se expulsara de la sinagoga a todo el que reconociera que Jesús era el Cristo. 23Por eso dijeron sus padres: «Pregúntenselo a él, que ya es mayor de edad».
24Por segunda vez llamaron los judíos al que había sido ciego y le dijeron:
—¡Da gloria a Dios! A nosotros nos consta que ese hombre es pecador.
25—Si es pecador, no lo sé —respondió el hombre—. Lo único que sé es que yo era ciego y ahora veo.
26Pero ellos le insistieron:
—¿Qué te hizo? ¿Cómo te abrió los ojos?
27Él respondió:
—Ya les dije y no me hicieron caso. ¿Por qué quieren oírlo de nuevo? ¿Es que también ustedes quieren hacerse sus discípulos?
28Entonces lo insultaron y dijeron:
—¡Discípulo de ese lo serás tú! ¡Nosotros somos discípulos de Moisés! 29Y sabemos que a Moisés le habló Dios; pero de este no sabemos ni de dónde salió.
30—¡Allí está lo sorprendente! —respondió el hombre—: que ustedes no sepan de dónde salió y que a mí me haya abierto los ojos. 31Sabemos que Dios no escucha a los pecadores, pero sí a los piadosos y a quienes hacen su voluntad. 32Jamás se ha sabido que alguien le haya abierto los ojos a uno que nació ciego. 33Si este hombre no viniera de parte de Dios, no podría hacer nada.
34Ellos replicaron:
—Tú, que naciste sumido en pecado, ¿vas a darnos lecciones?
Y lo expulsaron.
La ceguera espiritual
35Jesús se enteró de que habían expulsado a aquel hombre y al encontrarlo le preguntó:
—¿Crees en el Hijo del hombre?9:35 Hijo del hombre. Alt. Hijo de Dios.
36Él respondió:
—¿Quién es, Señor? Dímelo, para que crea en él.
37—Pues ya lo has visto —contestó Jesús—; es el que está hablando contigo.
38—Creo, Señor —declaró el hombre.
Y postrado lo adoró.
39Entonces Jesús dijo:
—Yo he venido a este mundo para hacer justicia, para que los ciegos vean y los que ven se queden ciegos.
40Algunos fariseos que estaban con él, al oírlo hablar así, le preguntaron:
—¿Qué? ¿Acaso también nosotros somos ciegos?
41Jesús les contestó:
—Si fueran ciegos, no serían culpables de pecado, pero como afirman que ven, su pecado permanece.
Jesus botar en man som föddes blind
1När Jesus gick vidare fick han se en man som hade varit blind sedan födseln.
2Då frågade hans lärjungar: ”Rabbi, för vems synd föddes den här mannen blind, hans egen eller hans föräldrars?”
3Jesus svarade dem: ”Det var varken för att han själv eller hans föräldrar syndade. Men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. 4Vi måste, så länge det är dag, göra hans gärningar som har sänt mig. Snart blir det natt, och då kan ingen arbeta. 5Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.”
6Sedan spottade han på marken och gjorde en deg av lera som han strök på mannens ögon, 7och han sa till honom: ”Gå och tvätta dig i Siloadammen” (Siloa betyder utsänd). Mannen gick då iväg till dammen och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.
8Hans grannar och andra som hade sett honom som tiggare, frågade varandra: ”Är det inte han som satt och tiggde förut?”
9”Jo, det är det”, sa en del, medan andra sa: ”Nej, han är bara lik honom.”
Men själv sa han: ”Visst är det jag.”
10Då frågade de honom: ”Hur kan det komma sig att du ser?”
11Mannen svarade: ”Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon, och sedan sa han åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Och när jag hade gjort det så kunde jag se.”
12De frågade honom: ”Var finns han nu?”
Men mannen svarade: ”Det vet jag inte.”
Fariseerna förhör mannen som föddes blind
13Då tog de med sig mannen som hade varit blind till fariseerna. 14Det var på en sabbat som Jesus hade gjort degen och gett mannen hans syn. 15När fariseerna frågade hur det kom sig att han kunde se, berättade han än en gång: ”Han strök en deg på mina ögon, och när jag hade tvättat mig, kunde jag se.”
16En del av fariseerna sa då: ”Den mannen kan inte vara sänd av Gud eftersom han inte håller sabbaten.” Men andra sa: ”En syndare kan väl inte göra sådana tecken?” Så var deras meningar delade.
17Och igen frågade de mannen som hade varit blind: ”Vad säger du själv om honom? Det var ju du som fick din syn.” Mannen svarade då: ”Han är en profet.”
18Men judarna tvivlade på att den botade mannen överhuvudtaget hade varit blind, så de kallade på hans föräldrar 19och frågade dem: ”Är det här er son? Föddes han blind som ni säger? Och hur kan det då komma sig att han ser nu?”
20Föräldrarna svarade: ”Vi vet att det är vår son och att han föddes blind. 21Men hur han kan se nu det vet vi inte, och inte heller vem som har botat honom. Fråga honom själv. Han är gammal nog att svara själv.”
22Detta sa de för att de var rädda för judarna, som redan då hade bestämt att den som erkände Jesus som Messias skulle utstötas ur synagogan. 23Därför sa hans föräldrar: ”Han är gammal nog, fråga honom själv.”
24För andra gången kallade de därför till sig mannen som hade varit blind och sa till honom: ”Ge Gud äran.9:24 Detta var en ed man svor inför domstolen. Vi vet att den där mannen är en syndare.”
25Men mannen svarade: ”Om han är en syndare eller ej, det vet jag inte. Det enda jag vet är att förut var jag blind, men nu kan jag se.”
26Då frågade de honom än en gång: ”Vad gjorde han med dig? Hur gjorde han när du fick din syn?”
27Mannen svarade: ”Det har jag ju redan berättat, men ni lyssnar inte. Varför vill ni höra det igen? Vill ni också bli hans lärjungar?”
28Då hånade de honom och sa: ”Det är du som är hans lärjunge. Vi är lärjungar till Mose. 29Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte.”
30”Det var underligt”, svarade mannen. ”Han gav mig min syn, och ändå vet ni inte varifrån han kommer. 31Men att Gud inte lyssnar till syndare, det vet vi. Han lyssnar till den som fruktar honom och gör hans vilja. 32Aldrig någonsin har man hört talas om någon som har botat en som föddes blind. 33Om den här mannen inte var sänd av Gud, så skulle han inte kunna göra något sådant.”
34”Du är helt och hållet född i synd!”, sa de till honom. ”Försöker du undervisa oss?” Och så drev de bort honom.
Jesus talar om andlig blindhet
35Jesus fick snart höra att de hade drivit bort honom, och när han fann honom igen frågade han: ”Tror du på Människosonen?”
36Mannen svarade: ”Herre, säg mig vem han är, så att jag kan tro på honom.”
37Jesus sa: ”Du har sett honom. Det är han som talar med dig.”
38Då föll mannen ner framför Jesus och sa: ”Jag tror, Herre.”
39Sedan sa Jesus: ”Till en dom har jag kommit hit till världen, för att de som inte ser ska börja se, och de som ser ska bli blinda.”
40Några fariseer som var där med honom hörde det och frågade: ”Menar du att vi skulle vara blinda?”
41Då svarade Jesus: ”Om ni var blinda skulle ni vara utan synd. Men nu menar ni att ni kan se, och därför finns er synd kvar.
