Pecado, confesión y redención
1La mano del Señor no es corta para salvar
ni es sordo su oído para oír.
2Son las iniquidades de ustedes
las que los separan de su Dios.
Son estos pecados los que lo llevan
a ocultar su rostro para no escuchar.
3Ustedes tienen las manos manchadas de sangre
y los dedos manchados de iniquidad.
Sus labios dicen mentiras;
su lengua murmura maldades.
4Nadie clama por la justicia;
nadie va a juicio con integridad.
Se confía en argumentos sin sentido y se mienten unos a otros.
Conciben malicia y dan a luz perversidad.
5Incuban huevos de víboras
y tejen telarañas.
El que coma de estos huevos morirá;
si uno de ellos se rompe, saldrá una culebra.
6Sus tejidos no sirven para vestido;
no podrán cubrirse con lo que fabrican.
Sus obras son obras de iniquidad
y sus manos generan violencia.
7Sus pies corren hacia el mal;
se apresuran a derramar sangre inocente.
Sus pensamientos son perversos;
dejan ruina y destrucción en sus caminos.
8No conocen la senda de la paz;
no hay justicia alguna en su camino.
Abren senderos tortuosos
y el que anda por ellos no conoce la paz.
9Por eso el derecho está lejos de nosotros,
y la justicia queda fuera de nuestro alcance.
Esperábamos luz, pero todo es tinieblas;
claridad, pero andamos en densa oscuridad.
10Vamos palpando la pared como los ciegos,
andamos a tientas como los que no tienen ojos.
En pleno mediodía tropezamos como si fuera de noche;
andamos entre los fuertes como si estuviéramos muertos.
11Todos nosotros gruñimos como osos,
gemimos como palomas.
Esperábamos la justicia y no llegó;
la liberación sigue lejos de nosotros.
12Tú sabes que son muchas nuestras rebeliones;
nuestros pecados nos acusan.
Nuestras rebeliones no nos dejan;
conocemos nuestras iniquidades.
13Hemos sido rebeldes; hemos negado al Señor.
Le hemos vuelto la espalda a nuestro Dios.
Fomentamos la opresión y la traición;
proferimos las mentiras concebidas en nuestro corazón.
14Así se vuelve la espalda al derecho
y se mantiene alejada la justicia;
a la verdad se le hace tropezar en la plaza
y no damos lugar a la honradez.
15No se ve la verdad por ninguna parte;
al que se aparta del mal lo despojan de todo.
El Señor lo ha visto y le ha disgustado
ver que no hay justicia alguna.
16Lo ha visto y le ha asombrado
ver que no hay nadie que intervenga.
Por eso su propio brazo vendrá a salvarlos;
su propia justicia lo sostendrá.
17Se puso la justicia como coraza
y se cubrió la cabeza con el casco de la salvación;
se vistió con ropas de venganza
y se envolvió en el manto de sus celos.
18Les pagará según sus obras;
a las costas lejanas les dará su merecido:
furor para sus adversarios
y retribución para sus enemigos.
19Desde el occidente temerán al nombre del Señor,
y desde el oriente respetarán su gloria.
Porque vendrá como un torrente caudaloso,
impulsado por el soplo del Señor.
20«El Redentor vendrá a Sión;
¡vendrá a todos los de Jacob que se arrepientan de su rebeldía!»,
afirma el Señor.
21«En cuanto a mí —dice el Señor—, este es mi pacto con ellos: Mi Espíritu que está sobre ti y mis palabras que he puesto en tus labios, no se apartarán más de ti, ni de tus hijos ni de sus descendientes, desde ahora y para siempre», dice el Señor.
Folkets synder, bekännelse och frälsning
1Herrens arm är inte för kort för att rädda,
hans öra är inte heller dövt så att han inte hör.
2Det är era synder som skiljer er från er Gud.
För era synders skull har han vänt sitt ansikte bort ifrån er
och lyssnar inte längre.
3Era händer är fläckade av blod
och era fingrar av synd.
Ni ljuger med era läppar,
och på era tungor finns ondska.
4Ingen frågar efter rättfärdighet
och ingen dömer sanningsenligt.
De förtröstar på tomhet och talar lögn.
De går havande med ofärd och föder olycka.
5De kläcker ormägg
och väver spindelväv.
Den som äter deras ägg dör,
om de krossas kommer det ut en orm.59:5 Grundtextens innebörd är osäker.
6Deras väv duger inte till kläder,
det de åstadkommer räcker inte för att skyla dem själva.
Det de gör är orätt,
våld är vad de utför.
7Deras fötter skyndar till allt som är ont
och är snara till att utgjuta oskyldigt blod.
De tänker ut onda planer,
och deras väg kantas av våld och förödelse.
8Fridens väg känner de inte till,
och där de går fram finns ingen rätt.
De har slagit in på krokiga vägar,
ingen som går där kan få någon frid.
9Därför är rätten långt ifrån oss,
och rättfärdigheten når oss inte.
Vi hoppas på ljus, men det är mörkt,
solsken, men vi vandrar i dunkel.
10Vi famlar som blinda längs vägen,
vi famlar som om vi saknade ögon,
snavar mitt på dagen, som om det vore skymning.
Bland de livskraftiga är vi som döda.
11Vi brummar alla som björnar
och kuttrar som sorgsna duvor.
Vi väntar på rättvisa,
men det finns ingen,
på räddning,
men den är långt ifrån oss.
12Våra överträdelser hopar sig inför dig,
våra synder vittnar mot oss.
Vi bär våra synder med oss,
vi vet om våra missgärningar.
13Vi har varit upproriska och förnekat Herren,
vi har vänt oss bort från vår Gud.
Vi har talat våld och falskhet
och viskat lögner som vi själva tänkt ut.
14Rättvisan blir undanträngd,
rättfärdigheten stannar på avstånd,
sanningen vacklar på torget,
och ingen ärlighet får komma fram.
15Sanningen finns inte,
och den som skyr det onda blir plundrad.
Herren såg detta
och blev bedrövad över att ingen rätt fanns.
16Han såg att ingen trädde fram,
och han förundrades över att ingen grep in.
Då blev hans egen arm till räddning,
hans rättfärdighet var hans stöd.
17Han klädde sig i rättfärdighet som ett pansar
och satte räddningen som hjälm på sitt huvud.
Han tog på sig hämndens dräkt
och svepte in sig i harmens mantel.
18Med vrede ska han betala sina fiender
för vad de gjort,
han bestraffar sina motståndare
och vedergäller fjärran länder.
19Då ska man frukta Herrens namn
och hans härlighet
från öster till väster,
när han väller fram som en flodvåg
som Herrens Ande59:19 Eller: vind driver fram.
20”Som befriare ska han komma till Sion,
till dem i Jakob som vänder om från sin synd, säger Herren.
21Och detta är det förbund jag ingår med dem, säger Herren: Min Ande som fyller dig och mina ord som jag har lagt i din mun ska bli kvar hos dig och dina barn och barnbarn och ska aldrig någonsin lämna er,” säger Herren.
