El Israel obstinado
1»Escuchen esto ustedes, los de la familia de Jacob,
descendientes de Judá,
que llevan el nombre de Israel;
que juran en el nombre del Señor
e invocan al Dios de Israel,
pero no con lealtad ni justicia.
2Ustedes que se llaman ciudadanos de la ciudad santa
y confían en el Dios de Israel,
cuyo nombre es el Señor de los Ejércitos:
3Desde hace mucho tiempo
anuncié las cosas pasadas.
Yo las profeticé;
yo mismo las di a conocer.
Actué de repente
y se hicieron realidad.
4Porque yo sabía que eres muy obstinado;
que tu cuello es un tendón de hierro
y que tu frente es de bronce.
5Por eso te declaré esas cosas desde hace tiempo;
te las di a conocer antes que sucedieran,
para que no dijeras:
“¡Fue mi ídolo quien las hizo!
¡Mi imagen tallada o fundida las dispuso!”.
6De todo esto has tenido noticia,
¿y no vas a proclamarlo?
»Desde ahora te haré conocer cosas nuevas;
cosas que te son ocultas y desconocidas.
7Son cosas creadas ahora y no hace tiempo;
hasta hoy no habías oído hablar de ellas,
para que no dijeras:
“¡Sí, ya las sabía!”.
8Nunca habías oído ni entendido;
nunca antes se te había abierto el oído.
Yo sé bien que eres muy traicionero
y que desde tu nacimiento te llaman rebelde.
9Por amor a mi nombre contengo mi ira;
por causa de mi alabanza me refreno,
para no aniquilarte.
10¡Mira! Te he refinado, pero no como a la plata;
te he probado en el horno de la aflicción.
11Y lo he hecho por mí, por mi honor.
¿Cómo puedo permitir que se me profane?
¡No cederé mi gloria a ningún otro!
Liberación de Israel
12»Escúchame, Jacob,
Israel, a quien he llamado:
Yo soy Dios.
Yo soy el Primero y el Último.
13Con mi mano afirmé la tierra
y con mi derecha desplegué los cielos.
Yo pronuncié su nombre
y todos ellos aparecieron.
14»Todos ustedes, reúnanse y escuchen:
¿Quién de ellos ha profetizado estas cosas?
El amado del Señor
ejecutará su propósito contra Babilonia;
su brazo estará contra los babilonios.48:14 Lit. caldeos.
15Solo yo he hablado;
solo yo lo he llamado.
Lo haré venir
y triunfará en su misión.
16»Acérquense a mí, escuchen esto:
»Desde el principio, jamás hablé en secreto;
cuando las cosas suceden, allí estoy yo».
Y ahora el Señor y Dios
me ha enviado con su Espíritu.
17Así dice el Señor,
tu Redentor, el Santo de Israel:
«Yo soy el Señor tu Dios,
que te enseña lo que te conviene,
que te guía por el camino en que debes andar.
18Si hubieras prestado atención a mis mandamientos,
tu paz habría sido como un río;
tu justicia, como las olas del mar.
19Como la arena serían tus descendientes;
como los granos de arena, tus hijos;
su nombre nunca habría sido eliminado
ni borrado de mi presencia».
20¡Salgan de Babilonia!
¡Huyan de los babilonios!48:20 Lit. caldeos.
Anuncien esto con gritos de alegría
y háganlo saber.
Publíquenlo hasta en los confines de la tierra;
digan: «El Señor ha redimido a su siervo Jacob».
21Cuando los guio a través de los desiertos,
no tuvieron sed;
hizo que de la roca brotara agua para ellos;
partió la roca, y manaron las aguas.
22«No hay paz para los malvados», dice el Señor.
Israels trolöshet och befrielse
1Hör detta, Jakobs släkt,
ni som bär namnet Israel
och härstammar från Juda,
ni som svär vid Herrens namn
och bekänner er till Israels Gud,
men inte i sanning och rättfärdighet.
2De uppkallar sig efter den heliga staden
och stöder sig på Israels Gud,
vars namn är härskarornas Herre.
3Det som tidigare hände
hade jag talat om i förväg för länge sedan,
förutsagt det, tillkännagett det.
Plötsligt agerade jag, och det skedde.
4Jag vet att du är hård.
Din nacke är av järn
och din panna av koppar.
5Därför förutsade jag det för så länge sedan,
talade om det innan det skedde,
så att du inte skulle kunna säga:
’Min avgud gjorde det.
Min skurna och gjutna gudabild gav befallning om det!’
6Du har hört detta och kan se det.
Erkänner ni det inte?
Nu vill jag förkunna nya ting för dig,
hemligheter som du inte vetat om.
7De har skapats nu, inte för länge sedan.
Du har inte hört om dem förrän idag,
för att du inte ska kunna säga:
’Det här visste jag!’
8Du fick inget höra och inget veta,
du hade inget öppet öra.
Jag visste hur trolös du var,
du kallades upprorsmakare alltsedan du föddes.
9Men för mitt namns skull håller jag tillbaka min vrede,
för min äras skull behärskar jag mig
och utplånar dig inte.
10Jag renade dig men fann inget silver.
Jag prövade dig i lidandets ugn.
11För min egen skull,
ja, just för min egen skull, agerar jag,
för hur skulle jag kunna låta mig vanhelgas?
Min ära ger jag inte till någon annan.
12Lyssna på mig, Jakob,
Israel, som jag har kallat!
Jag är Gud.
Jag är den förste, och jag är den siste.
13Det var min hand som lade jordens grund,
och min högra hand bredde ut himlarna.
När jag kallade på dem stod de där.
14Kom samman, ni alla, och lyssna!
Vem av dessa har förutsagt det här,
att den som Herren älskar
ska fullfölja hans plan
mot Babylon och mot kaldéerna?
15Jag, jag har talat detta.
Jag har kallat honom och fört fram honom,
och han ska ha framgång.
16Kom närmare och lyssna till detta:
Från första början har jag talat öppet,
och när tiden var inne för något att äga rum, var jag där.
Och nu har Herren, Herren sänt mig
och sin Ande.”48:16 Det är inte säkert vem som talar här. Hittills är det fortfarande Herren eller Jesaja själv börjar tala här.
17Så säger Herren, din befriare48:17 Se 4 Mos 35:12 med not., Israels Helige:
”Jag är Herren, din Gud,
som vill undervisa dig om ditt eget bästa
och leda dig på den väg där du ska vandra.
18Om du ändå hade lyssnat till mina bud!
Då skulle du ha upplevt en ström av frid
och rättfärdighet lik havets vågor.
19Då skulle dina ättlingar ha blivit som sanden,
din avkomma som sandkornen.
Deras namn skulle aldrig utplånas
utan bestå inför mig.”
20Lämna Babylon,
fly från Kaldéen!
Förkunna det med glädjerop,
gör det känt för jordens alla hörn.
Säg: ”Herren har befriat sin tjänare Jakob.”
21De behövde inte vara törstiga
när han förde dem genom öknarna,
för han lät vatten flöda ur klippan,
han klöv klippan, så att vatten forsade fram.
22”Men för de gudlösa finns det ingen frid, säger Herren.
