Jesús, superior a Moisés
1Por lo tanto, hermanos, ustedes que han sido santificados y que tienen parte en el mismo llamamiento celestial, fijen su atención en Jesús, el apóstol y sumo sacerdote de la fe que confesamos. 2Él fue fiel al que lo nombró, como lo fue también Moisés en toda la casa de Dios. 3De hecho, Jesús ha sido estimado digno de mayor honor que Moisés, así como el constructor de una casa recibe mayor honor que la casa misma. 4Porque toda casa tiene su constructor, pero el constructor de todo es Dios. 5Moisés fue fiel como siervo sobre toda la casa de Dios para dar testimonio de lo que Dios diría en el futuro. 6Cristo, en cambio, es fiel como Hijo al frente de la casa de Dios. Y esa casa somos nosotros, siempre y cuando mantengamos3:6 mantengamos. Var. mantengamos firme hasta el fin. nuestra confianza y la esperanza que nos enorgullece.
Advertencia contra la incredulidad
7Por eso, como dice el Espíritu Santo:
«Si ustedes oyen hoy su voz,
8no endurezcan sus corazones3:8 corazones. En la Biblia, corazón se usa para designar el asiento de las emociones, pensamientos y voluntad, es decir, el proceso de toma de decisiones del ser humano.
como sucedió en la rebelión,
en aquel día de prueba en el desierto.
9Allí sus antepasados me tentaron y me pusieron a prueba,
a pesar de haber visto mis obras cuarenta años.
10Por eso me enojé con aquella generación
y dije: “Siempre se alejan de mí3:10 Siempre se alejan de mí. Lit. su corazón siempre se extravía.
y no reconocen mis caminos”.
11Así que, en mi enojo, hice este juramento:
“Jamás entrarán en mi reposo”».3:11 Sal 95:7-11.
12Cuídense, hermanos, de que ninguno de ustedes tenga un corazón pecaminoso e incrédulo que los haga apartarse del Dios vivo. 13Más bien, mientras dure ese «hoy», anímense unos a otros cada día, para que ninguno de ustedes se endurezca por el engaño del pecado. 14Hemos llegado a tener parte con Cristo, si en verdad mantenemos firme hasta el fin la confianza que tuvimos al principio. 15Como se acaba de decir:
«Si ustedes oyen hoy su voz,
no endurezcan sus corazones
como sucedió en la rebelión».3:15 Sal 95:7,8.
16Ahora bien, ¿quiénes fueron los que oyeron y se rebelaron? ¿No fueron acaso todos los que salieron de Egipto guiados por Moisés? 17¿Y con quiénes se enojó Dios durante cuarenta años? ¿No fue acaso con los que pecaron, los cuales cayeron muertos en el desierto? 18¿Y a quiénes juró Dios que jamás entrarían en su reposo, sino a los que desobedecieron?3:18 los que desobedecieron. Alt. los que no creyeron. 19Como podemos ver, no pudieron entrar por causa de su incredulidad.
Jesus är mäktigare än Mose
1Heliga syskon, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, som vi ju bekänner som vår apostel och överstepräst.
2Han var trogen mot den som hade utsett honom, på samma sätt som Mose var trogen mot Gud i hela Guds hus3:2 Guds hus är Guds folk. Jfr 4 Mos 12:7. Ordet hus återkommer i grekiskan i v. 3-6.. 3Men Jesus har visat sig mer värd att äras än Mose, på samma sätt som en byggmästare måste äras mer än det hus han har byggt. 4För varje hus har en byggmästare, och Gud är byggmästaren som ligger bakom allt.
5Visst var Mose trogen som tjänare i hela Guds hus, för att vittna om det som senare skulle förkunnas. 6Men Kristus3:6 Se not till Matt 1:1. är trogen som Son och råder över Guds hus. Och hans hus är vi, om vi bara håller fast vid vår frimodighet och vid hoppet som är vår stolthet.
Varning för otro
7Därför säger den heliga Anden:
”Om ni idag hör hans röst,
8så förhärda inte era hjärtan
som ni gjorde under upproret,
på prövningens dag i öknen
9där era fäder satte mig på prov. De prövade mig
fastän de hade sett mina gärningar 10i fyrtio år.
Därför blev jag förbittrad på detta släkte,
och jag sa: ’De far alltid vilse i sina hjärtan.
De känner inte mina vägar.’
11Därför svor jag i min vrede:
’De ska aldrig komma in i min vila.’ ”3:11 Se Ps 95:7-11.
12Se därför upp, syskon, så att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta och vänder sig bort från den levande Guden. 13Uppmuntra varandra varje dag, så länge det heter idag, så att ingen av er förhärdas av syndens lockelser. 14Vi får del av Kristus, om vi ända till slutet håller fast vid den övertygelse vi hade i början. 15Glöm alltså inte varningen:
”Om ni idag hör hans röst,
så förhärda inte era hjärtan
som under upproret.”
16Men vilka var det då som hörde och ändå gjorde uppror? Jo, det var ju alla de som fick lämna Egypten med Mose som ledare. 17Och vilka var det som Gud sedan var förbittrad på under fyrtio år? Jo, det var samma människor som syndade och blev liggande döda i öknen. 18Och vilka gällde eden han svor: ”De ska inte få komma in i min vila?” Jo, det var dessa som vägrade att lyda. 19Vi ser alltså att det var på grund av sin otro som dessa människor inte fick komma in.
