Diezmos y primicias
1Cuando hayas entrado en la tierra que el Señor tu Dios te da como herencia, tomes posesión de ella y te establezcas allí, 2tomarás de las primicias de todo lo que produzca la tierra que el Señor tu Dios te da y las pondrás en una canasta. Luego irás al lugar que el Señor tu Dios haya elegido como residencia de su Nombre 3y dirás al sacerdote que esté oficiando: «Hoy declaro, ante el Señor tu Dios, que he entrado en la tierra que él nos dio, tal como se lo juró a nuestros antepasados». 4El sacerdote tomará de tus manos la canasta y la pondrá frente al altar del Señor tu Dios. 5Entonces tú declararás ante el Señor tu Dios: «Mi padre fue un arameo errante y descendió a Egipto con poca gente. Vivió allí hasta llegar a ser una gran nación, fuerte y numerosa. 6Pero los egipcios nos maltrataron, nos hicieron sufrir y nos sometieron a trabajos forzados. 7Nosotros clamamos al Señor, el Dios de nuestros antepasados, y él escuchó nuestro ruego y vio nuestra miseria, nuestro trabajo y nuestra opresión. 8Por eso el Señor nos sacó de Egipto con actos portentosos y gran despliegue de poder, con señales, prodigios y milagros que provocaron gran terror. 9Nos trajo a este lugar y nos dio esta tierra, donde abundan la leche y la miel. 10Por eso ahora traigo las primicias de la tierra que tú, Señor, me has dado».
Acto seguido, pondrás la canasta delante del Señor tu Dios y te postrarás ante él. 11Y los levitas y los extranjeros celebrarán contigo todo lo bueno que el Señor tu Dios te ha dado a ti y a tu familia.
12Cuando ya hayas apartado la décima parte de todos tus productos del tercer año, que es el año del diezmo, se la darás al levita, al extranjero, al huérfano y a la viuda, para que coman y se sacien en tus ciudades. 13Entonces dirás al Señor tu Dios: «Ya he retirado de mi casa la porción consagrada a ti y se la he dado al levita, al extranjero, al huérfano y a la viuda, conforme a todo lo que tú me mandaste. No me he apartado de tus mandamientos ni los he olvidado. 14Mientras estuve de luto, no comí nada de esta porción consagrada; mientras estuve impuro, no tomé nada de ella ni se la ofrecí a los muertos. Señor mi Dios, yo te he obedecido y he hecho todo lo que me ordenaste. 15Mira desde el cielo, desde el santo lugar donde resides y, tal como se lo juraste a nuestros antepasados, bendice a tu pueblo Israel y a la tierra que nos has dado, tierra donde abundan la leche y la miel».
Exhortación a seguir los mandamientos del Señor
16Hoy el Señor tu Dios te ordena obedecer estos estatutos y leyes. Pon todo lo que esté de tu parte para practicarlos con todo tu corazón y con toda tu alma. 17Hoy has declarado que el Señor es tu Dios y que andarás en sus caminos, que prestarás oído a su voz y que cumplirás sus estatutos, mandamientos y leyes. 18Por su parte, hoy mismo el Señor ha declarado que tú eres su pueblo, su propiedad exclusiva, tal como lo prometió. Obedece, pues, todos sus mandamientos. 19El Señor ha declarado que te pondrá por encima de todas las naciones que ha formado, para que seas alabado y recibas fama y honra. Serás una nación consagrada al Señor tu Dios.
Böner till Herren inför särskilda tillfällen
1När du har kommit in i det land som Herren, din Gud, vill ge dig och du har intagit det och bosatt dig där, 2ska du ta en del av den första skörden du bärgat i landet som Herren, din Gud, ger dig. Lägg det i en korg och bär det till den plats som Herren, din Gud, väljer ut åt sig, den plats där han ska låta sitt namn bo. 3Gå till den tjänstgörande prästen och säg till honom: ”Idag bekräftar jag att Herren, din Gud, har fört mig till det land han med ed lovade våra förfäder att ge oss.” 4Prästen ska då ta korgen och ställa den framför Herrens, din Guds, altare. 5Sedan ska du säga inför Herren, din Gud: ”Min förfader var en kringvandrande aramé som flyttade ner till Egypten med en liten grupp människor. Där bodde de och växte till ett stort, mäktigt och talrikt folk. 6Egypterna behandlade oss illa, förtryckte oss och gjorde oss till slavar. 7Då ropade vi till Herren, våra fäders Gud. Han hörde oss och såg vårt lidande, vårt elände och vårt betryck 8och förde oss ut ur Egypten med sin fruktansvärda makt och stora kraft. Han gjorde tecken och under 9och han har lett oss till den här platsen och gett oss detta land som flyter av mjölk och honung. 10Nu, Herre, bär jag fram det första från min skörd på den mark som du har gett mig.” Ställ sedan korgen framför Herren, din Gud, och tillbe honom. 11Därefter ska du glädja dig över allt det goda som Herren, din Gud, har gett dig tillsammans med din familj och med de leviter och främlingar som bor hos dig.
12När du vart tredje år,26:12 Se 14:22-29. året för tiondegivandet, har samlat in allt ditt tionde av det du skördat och gett det till leviter, främlingar, faderlösa och änkor så att de kan få äta sig mätta i dina städer, 13ska du säga inför Herren, din Gud: ”Jag har tagit det heliga i mitt hus och gett till leviterna, främlingarna, de faderlösa och änkorna, precis som du har befallt. Jag har inte överträtt eller glömt ett enda av dina bud. 14Jag har inte ätit av tiondet när jag haft sorg, rört något av det när jag varit oren eller gett något av det till de döda. Jag har varit lydig mot Herren, min Gud, och gjort allt som du har befallt mig. 15Se nu ner från din heliga boning i himlen och välsigna ditt folk Israel och det land du har gett oss, ett land som flyter av mjölk och honung, så som du med ed lovade våra förfäder!”
Lyd alla Guds bud
16Herren, din Gud, befaller dig idag att lyda alla dessa lagar och föreskrifter. Du ska troget följa dem av hela ditt hjärta och av hela din själ. 17Du har idag förklarat att Herren är din Gud och du har lovat att följa och hålla hans lagar, bud och föreskrifter och lyda honom. 18Herren har idag förklarat att du är hans eget folk, hans egendom, så som han har lovat dig. Om du lyder alla hans bud, 19kommer han att upphöja dig över alla andra folk han har skapat och ge dig heder, ära och berömmelse. Du ska vara ett heligt folk avskilt för Herren, din Gud, så som han har lovat.
