El juicio del Señor contra Ocozías
1Después de la muerte de Acab, la nación de Moab se rebeló contra Israel. 2Ocozías, que se había herido al caerse por la ventana del piso superior de su palacio en Samaria, despachó a unos mensajeros con este encargo: «Vayan y consulten a Baal Zebub, dios de Ecrón, para saber si voy a recuperarme de estas heridas».
3Pero el ángel del Señor dijo a Elías el tisbita: «Levántate y sal al encuentro de los mensajeros del rey de Samaria. Diles: “Y ustedes, ¿por qué van a consultar a Baal Zebub, dios de Ecrón? ¿Acaso no hay Dios en Israel?”. 4Pues bien, así dice el Señor: “Ya no te levantarás de tu lecho de enfermo, sino que morirás, sin duda alguna”».
Y Elías se fue. 5Cuando los mensajeros regresaron, el rey les preguntó:
—¡Cómo! ¿Ya están de regreso?
6Ellos respondieron:
—Es que un hombre nos salió al encuentro y nos dijo que regresáramos al rey que nos había enviado y le dijéramos: “Así dice el Señor: ‘¿Por qué mandas a consultar a Baal Zebub, dios de Ecrón? ¿Acaso no hay Dios en Israel? Pues bien, ya no te levantarás de tu lecho de enfermo, sino que morirás, sin duda alguna’ ”.
7El rey preguntó:
—¿Qué aspecto tenía el hombre que les salió al encuentro y les habló de ese modo?
8—Llevaba puesto un manto de piel y tenía un cinturón de cuero atado a la cintura —contestaron ellos.
—¡Ah! ¡Era Elías el tisbita! —exclamó el rey.
9Y enseguida envió a un capitán con cincuenta soldados a buscarlo. El capitán fue y encontró a Elías sentado en la cima de un monte.
—Hombre de Dios —dijo—, el rey le ordena que baje.
10—Si soy hombre de Dios —respondió Elías—, ¡que caiga fuego del cielo y te consuma junto con tus cincuenta soldados!
Al instante cayó fuego del cielo y consumió al capitán y a sus soldados. 11Así que el rey envió a otro capitán con otros cincuenta soldados en busca de Elías.
—Hombre de Dios —dijo—, el rey le ordena que baje inmediatamente.
12—Si soy hombre de Dios —repuso Elías—, ¡que caiga fuego del cielo y te consuma junto con tus cincuenta soldados!
Una vez más, fuego de Dios cayó del cielo y consumió al oficial y a sus soldados.
13Por tercera vez el rey envió a un capitán con otros cincuenta soldados. Cuando este llegó hasta donde estaba Elías, se puso de rodillas delante de él y le imploró:
—Hombre de Dios, le ruego que respete mi vida y la de estos cincuenta servidores suyos. 14Sé bien que cayó fuego del cielo y consumió a los dos primeros capitanes y a sus soldados. Por eso le pido ahora que respete mi vida.
15El ángel del Señor ordenó a Elías: «Baja con él; no le tengas miedo». Así que Elías se levantó y bajó con el oficial para ver al rey, 16a quien le dijo:
«Así dice el Señor: “Enviaste mensajeros a consultar a Baal Zebub, dios de Ecrón. ¿Acaso no hay Dios en Israel a quien puedas consultar? Puesto que has actuado así, ya no te levantarás de tu lecho de enfermo, sino que morirás, sin duda alguna”».
17Así fue como murió el rey, según la palabra que el Señor había anunciado por medio de Elías.
Como Ocozías no llegó a tener hijos, Jorán lo sucedió en el trono. Esto aconteció en el segundo año de Jorán, hijo de Josafat y rey de Judá. 18Los demás acontecimientos del reinado de Ocozías están escritos en el libro de las crónicas de los reyes de Israel.
Avslutningen av Elias uppdrag
Achasjas konfrontation med Elia
1När Achav var död, gjorde Moabs folk uppror mot Israel.
2En dag föll Achasja ner från sin sal på övre våningen i Samaria och skadade sig. Han sände bud till Baal Sebub, guden i Ekron, för att fråga om han skulle bli frisk igen.
3Men då kom en Herrens ängel och sa till Elia från Tishbe: ”Gå och möt sändebuden från kungen i Samaria och fråga dem om det är sant att det inte finns någon Gud i Israel, eftersom de går till Baal Sebub, guden i Ekron, för att fråga honom. 4Därför säger Herren: ’Du kommer inte att lämna sängen du ligger i, utan du ska dö.’ ” Så gick Elia.
5Sändebuden återvände genast till kungen.
”Varför är ni redan tillbaka?” undrade han. 6”Där var en man som kom fram till oss”, svarade de. ”Han sa till oss att gå tillbaka till kungen som sänt oss och säga: ’Så säger Herren: Finns det ingen Gud i Israel, eftersom du skickar bud för att fråga Baal Sebub, guden i Ekron, om råd? Därför kommer du aldrig att få lämna sängen du ligger i, utan du ska dö.’ ”
7”Vad var det för en man, som mötte er och sa detta?” frågade kungen. 8”Han hade en mantel av hår och ett läderbälte om höfterna”, svarade de. ”Det var Elia från Tishbe”, sa kungen.
9Han skickade genast en officer med femtio man till Elia. Denne kom upp till honom och fann Elia sittande högst uppe på en kulle. ”Du gudsman, kungen har befallt att du ska komma ner”, sa officeren till honom.
10”Om jag är en gudsman, så ska eld komma ner från himlen och utplåna dig och dina femtio man”, svarade Elia. Omedelbart slog blixten ner och dödade dem allesammans.
11Kungen skickade då ytterligare en officer med femtio man. ”Du gudsman”, ropade officeren till honom. ”Kungen säger att du omedelbart måste komma ner!”
12Men Elia svarade som förut: ”Om jag är en gudsman, så ska eld komma ner från himlen och döda dig och dina femtio man.” Och än en gång kom Guds eld från himlen, och han och hans femtio man förintades.
13För tredje gången skickade kungen iväg en officer med femtio man. Den här gången föll officeren på knä för Elia och vädjade till honom: ”Du gudsman, skona mitt liv och de här femtio männens, som är dina tjänare! 14Eld kom ner från himlen och förtärde de två första officerarna med deras män. Men skona nu mitt liv!”
15Då sa Herrens ängel till Elia: ”Var inte rädd utan följ med dem!” Elia lydde då ängeln och följde med dem till kungen.
16”Så säger Herren: Var det därför att det inte finns någon Gud i Israel som du kan fråga, som du skickade bud till Baal Sebub, guden i Ekron?” frågade Elia kungen. ”Därför ska du inte komma upp ur sängen du ligger i, utan du ska dö.”
17Achasja dog, precis som Herren hade förutsagt genom Elia, och hans bror Joram blev kung efter honom, eftersom Achasja inte hade någon son. Det här skedde under Jorams, Joshafats sons, andra regeringsår över Juda.
18Achasjas historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.
