2 Crónicas 21 – NVI & NUB

Nueva Versión Internacional

2 Crónicas 21:1-20

1Josafat murió y fue sepultado con sus antepasados en la Ciudad de David; su hijo Jorán lo sucedió en el trono. 2Sus hermanos eran Azarías, Jehiel, Zacarías, Azarías, Micael y Sefatías. Todos estos fueron hijos de Josafat, rey de Israel. 3Su padre les había regalado plata, oro y objetos de valor en abundancia. También les entregó ciudades fortificadas en Judá, pero el reino se lo dio a Jorán, porque era el hijo mayor.

Jorán, rey de Judá

21:5-10,202R 8:16-24

4Cuando Jorán se afirmó completamente en el trono de su padre, mató a espada a todos sus hermanos y también a algunos oficiales de Israel. 5Jorán tenía treinta y dos años cuando comenzó a reinar; reinó en Jerusalén ocho años. 6Pero hizo lo malo ante los ojos del Señor, pues siguió el mal ejemplo de los reyes de Israel, como lo había hecho la familia de Acab, y llegó incluso a casarse con la hija de Acab. 7Pero el Señor no quiso destruir la dinastía de David por consideración al pacto que había hecho con él, pues le había prometido mantener encendida para siempre una lámpara para él y sus descendientes.

8En tiempos de Jorán, los edomitas se sublevaron contra Judá y se nombraron su propio rey. 9Por lo tanto, Jorán marchó con sus oficiales y todos sus carros de combate. Los edomitas cercaron a Jorán y a los comandantes de los carros, pero durante la noche Jorán logró abrirse paso. 10Desde entonces Edom ha estado en rebelión contra Judá, al igual que la ciudad de Libná, que en ese mismo tiempo se sublevó. Esto sucedió porque Jorán abandonó al Señor, Dios de sus antepasados. 11Además, Jorán construyó altares paganos en las colinas de Judá e indujo a los habitantes de Jerusalén a prostituirse y a los de Judá a descarriarse.

12El profeta Elías le envió una carta con este mensaje:

«Así dice el Señor, Dios de tu antepasado David: “Por cuanto no seguiste el buen ejemplo de tu padre Josafat ni el de Asá, rey de Judá, 13sino que seguiste el mal ejemplo de los reyes de Israel, haciendo que los habitantes de Judá y de Jerusalén se prostituyeran con la idolatría, como lo hizo la familia de Acab; y por cuanto asesinaste a tus hermanos, la familia de tu padre, que eran mejores que tú, 14el Señor herirá con una plaga terrible a tu pueblo, a tus hijos, a tus mujeres y todas tus posesiones. 15Y a ti te enviará una enfermedad en las entrañas, tan grave que día tras día empeorará, hasta que se te salgan los intestinos”».

16El Señor incitó a los filisteos y a los árabes vecinos de los cusitas para que se rebelaran contra Jorán. 17Así que marcharon contra Judá, la invadieron y se llevaron todos los objetos de valor que hallaron en el palacio real, junto con los hijos y las mujeres de Jorán. Ninguno de sus hijos escapó con vida, excepto Joacaz,21:17 Joacaz es otra forma del nombre Ocozías. que era el menor de todos.

18Después de esto, el Señor hirió a Jorán con una enfermedad incurable en las entrañas. 19Pasaron los días y, al cabo de dos años, murió en medio de una terrible agonía, pues por causa de su enfermedad se le salieron los intestinos. Su pueblo no encendió ninguna hoguera funeral en su honor, como se había hecho en honor de sus antepasados.

20Jorán tenía treinta y dos años cuando comenzó a reinar; reinó en Jerusalén ocho años. Murió sin que nadie guardara luto por él y fue sepultado en la Ciudad de David, pero no en el panteón de los reyes.

Swedish Contemporary Bible

2 Krönikeboken 21:1-20

Joram regerar i Juda

(2 Kung 8:16-24)

1Joshafat dog och begravdes bland sina förfäder i sin förfader Davids stad. Hans son Joram blev kung efter honom. 2Jorams bröder, Joshafats söner, hette Asarja, Jechiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Sefatja. Alla dessa var söner till Joshafat, Israels kung. 3Deras far hade gett dem många gåvor, silver och guld och andra dyrbarheter, och befästa städer i Juda. Men själva kungadömet gav han till Joram, eftersom denne var den förstfödde.

4När Joram hade övertagit sin fars kungadöme och stärkt sin ställning, dödade han alla sina bröder och några av Israels furstar. 5Han var trettiotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i åtta år i Jerusalem. 6Men han följde kungarna i Israel i spåren, som Achavs familj hade gjort. Han gifte sig med en dotter till Achav. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. 7Men Herren ville inte utplåna Davids ätt, för han hade ingått ett förbund med David. Han hade lovat att en lampa för alltid skulle brinna för honom och hans ättlingar.

8Under Jorams regering gjorde Edom uppror mot Juda och tog sig en egen kung. 9Joram drog dit upp med sina furstar och alla sina vagnar. På natten bröt han upp och slog edoméerna som hade omringat honom och hans vagnsbefälhavare. 10Sedan Edom gjorde uppror har det inte mer stått under Judas makt. Livna gjorde också uppror vid samma tid, eftersom Joram hade övergett Herren, sina fäders Gud. 11Han uppförde också offerplatser på höjderna i Juda och förledde folket i Jerusalem till otrohet och Juda till avfall.

12Då kom ett brev från profeten Elia till Joram, där det stod:

Så säger Herren, din fader Davids Gud: ”Du har inte följt de vägar din far Joshafat och kung Asa av Juda gick, 13utan du har gått Israels kungars vägar och förlett Juda och folket i Jerusalem till otrohet, precis som Achavs familj gjorde. Du har också dödat dina egna bröder, din fars söner, som var bättre än du. 14Se, Herren ska därför straffa ditt folk, dina barn, dina hustrur och allt vad du äger och har med en hemsökelse. 15Själv kommer du att råka ut för en svår invärtes sjukdom i inälvorna, så att de till slut faller ut till följd av sjukdomen.”

16Sedan uppeggade Herren filistéerna och araberna, som bodde intill kushiterna, mot Joram. 17De marscherade mot Juda, invaderade det och tog med sig allt de fann i kungens palats, till och med hans söner och hustrur. Ingen son lämnades kvar, förutom hans yngste son Joachas.

18Efter detta lät Herren en obotlig tarmsjukdom drabba honom. 19Efter en tid, efter ett par år, föll hans inälvor ut till följd av sjukdomen, och han dog under fruktansvärda plågor. Man tände ingen eld för att hedra honom som de hade gjort för hans fäder. 20Han var trettiotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i åtta år i Jerusalem och gick bort utan att någon saknade honom. Han begravdes i Davids stad, men inte i kungagravarna.