1En efecto, decidí no hacerles otra visita que causara tristeza. 2Porque, si yo los entristezco, ¿quién me brindará alegría, sino aquel a quien yo haya entristecido? 3Escribí como lo hice para que, al llegar yo, los que debían alegrarme no me causaran tristeza. Estaba confiado de que todos ustedes harían suya mi alegría. 4Escribí con gran tristeza y angustia de corazón y con muchas lágrimas, no para entristecerlos, sino para darles a conocer la profundidad del amor que les tengo.
Perdón para el pecador
5Si alguno ha causado tristeza, no me la ha causado solo a mí; hasta cierto punto —y lo digo para no exagerar— se la ha causado a todos ustedes. 6Para él es suficiente el castigo que le impuso la mayoría. 7Más bien debieran perdonarlo y consolarlo para que no sea consumido por la excesiva tristeza. 8Por eso les ruego que reafirmen su amor hacia él. 9Con este propósito escribí: para ver si pasan la prueba de la completa obediencia. 10A quien ustedes perdonen, yo también lo perdono. De hecho, si había algo que perdonar, lo he perdonado por consideración a ustedes en presencia de Cristo, 11para que Satanás no se aproveche de nosotros, pues no ignoramos sus artimañas.
Ministros del nuevo pacto
12Ahora bien, cuando llegué a Troas para predicar el evangelio de Cristo, descubrí que el Señor me había abierto una puerta. 13Aun así, me sentí intranquilo por no haber encontrado allí a mi hermano Tito, por lo cual me despedí de ellos y me fui a Macedonia.
14Sin embargo, gracias a Dios que en Cristo siempre nos lleva triunfantes2:14 nos lleva triunfantes. Alt. nos conduce en desfile victorioso. y, por medio de nosotros, esparce por todas partes la fragancia de su conocimiento. 15Porque para Dios nosotros somos el aroma de Cristo entre los que se salvan y entre los que se pierden. 16Para estos somos olor de muerte que los lleva a la muerte; para aquellos, olor de vida que los lleva a la vida. ¿Y quién es competente para semejante tarea? 17A diferencia de muchos, nosotros no somos de los que trafican con la palabra de Dios. Más bien, hablamos con sinceridad delante de él en Cristo, como enviados de Dios que somos.
1Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, för att inte göra er ledsna igen. 2Om jag nämligen först hade gjort er ledsna, hur skulle någon då kunna göra mig glad, förutom den som jag gjort ledsen? 3Därför skrev jag som jag gjorde, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli ledsen över dem som borde göra mig glad. Jag är säker på att min glädje är allas er glädje. 4Oerhört nedtryckt och med tungt hjärta var det som jag skrev till er, och jag grät medan jag gjorde det. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara att ni skulle förstå hur mycket jag älskar er.
Förlåt den som har syndat
5Om någon har orsakat sorg, så är det inte mig han har gjort ledsen utan er alla, åtminstone i viss mån, för att inte gå till någon överdrift. 6Men nu har han blivit tillräckligt straffad av de flesta av er. 7Nu är det i stället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad. 8Därför uppmanar jag er att ni visar honom all den kärlek ni kan.
9När jag skrev till er gjorde jag det för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allting. 10Om ni förlåter någon, så gör jag det också. Och det jag har förlåtit, ifall jag nu har haft något att förlåta, har jag gjort för er skull inför Kristus, 11för att inte Satan ska överlista oss. Vi vet ju vad han är ute efter.
Paulus besök i Troas och Makedonien
12När jag kom till Troas med evangeliet om Kristus, öppnade Herren många möjligheter för mig. 13Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom jag inte fann min bror Titus där.2:13 Paulus beskriver längre fram, i 7:5-16, att Titus kom till honom i Makedonien. Därför tog jag farväl av dem och reste vidare till Makedonien.
Paulus uppdrag
14Men lovad vare Gud, som alltid leder oss i Kristus triumftåg och genom oss överallt sprider välluktande rökelsedoft från kunskapen om honom. 15Vi är doften om Kristus inför Gud bland dem som blir räddade och bland dem som går förlorade, 16en dödens doft till död för de senare, och en livets doft till liv för de förra.2:16 Bilden är tagen från ett romerskt triumftåg, där segerherren visar upp sina krigsfångar. De som nu är hans slavar får offra rökelse till hans ära. Andra fångar ska avrättas.
Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete? 17Vi är ju inte som många andra som bjuder ut Guds ord för egen vinnings skull. Nej, vi förkunnar Kristus oförfalskat, inför Gud, utsända av honom.
