Salmo 39
Para o mestre de música. Ao estilo de Jedutum. Salmo davídico.
1Eu disse: Vigiarei a minha conduta
e não pecarei em palavras;
porei mordaça em minha boca
enquanto os ímpios estiverem na minha presença.
2Enquanto me calei resignado,
e me contive inutilmente, minha angústia aumentou.
3Meu coração ardia-me no peito
e, enquanto eu meditava, o fogo aumentava;
então comecei a dizer:
4Mostra-me, Senhor, o fim da minha vida
e o número dos meus dias,
para que eu saiba quão frágil sou.
5Deste aos meus dias o comprimento de um palmo;
a duração da minha vida é nada diante de ti.
De fato, o homem não passa de um sopro. Pausa
6Sim, cada um vai e volta como a sombra.
Em vão se agita, amontoando riqueza
sem saber quem ficará com ela.
7Mas agora, Senhor, que hei de esperar?
Minha esperança está em ti.
8Livra-me de todas as minhas transgressões;
não faças de mim um objeto de zombaria dos tolos.
9Estou calado! Não posso abrir a boca,
pois tu mesmo fizeste isso.
10Afasta de mim o teu açoite;
fui vencido pelo golpe da tua mão.
11Tu repreendes e disciplinas o homem por causa do seu pecado;
como traça destróis o que ele mais valoriza;
de fato, o homem não passa de um sopro. Pausa
12Ouve a minha oração, Senhor;
escuta o meu grito de socorro;
não sejas indiferente ao meu lamento.
Pois sou para ti um estrangeiro,
como foram todos os meus antepassados.
13Desvia de mim os teus olhos, para que eu volte a ter alegria,
antes que eu me vá e deixe de existir.
Psalm 39
En vädjan om Guds nåd – livet är så kort
1För körledaren, till Jedutun39:1 Jedutun var en av Davids musiker, se 1 Krön 16:41.. En psalm av David.
2Jag sa: ”Jag ska ta mig i akt
och hålla min tunga från synd,
sätta ett lås för min mun,
så länge de gudlösa finns i min närhet.”
3Men när jag blev tyst och stum
och inte ens kunde säga det som var gott,39:3 Grundtextens innebörd är osäker.
ökade ångesten bara inom mig.
4Mitt hjärta brände inom mig,
och ju mer jag grubblade,
desto mer brände elden.
Jag måste tala:
5”Herre, hjälp mig att inse att mitt liv har ett slut
och hur få mina dagar är,
låt mig förstå min egen förgänglighet.
6Du har gett mig en handfull dagar,
hela min livstid är ingenting för dig.
En människas liv är bara en vindfläkt. Séla
7Som en skugga går människan omkring,
hastar hit och dit för ingenting,
samlar ihop rikedomar utan att veta vem som ska få dem.
8Herre, vad har jag då att hoppas på?
Mitt hopp står till dig.
9Befria mig från alla mina synder,
låt mig inte bli hånad av dårar!39:9 Eller: …låt mig inte bli hånad som en dåre.
10Jag ska hålla tyst och inte öppna munnen,
för det är du som gjort detta.
11Ta bort din plåga från mig,
för jag går under av slagen från din hand.
12När du tuktar en människa för hennes synd,
gör du likt malen slut på allt som är henne kärt.
Människan är ingenting mer än en vindfläkt. Séla
13Hör min bön, Herre, lyssna när jag ropar!
Var inte döv för min gråt.
Jag är en gäst hos dig
och en främling, som mina förfäder.
14Vänd bort din blick från mig,
så att jag får glädjas innan jag går bort
och inte längre finns till.”
