A Herança das Filhas de Zelofeade
1Aproximaram-se as filhas de Zelofeade, filho de Héfer, neto de Gileade, bisneto de Maquir, trineto de Manassés; pertencia aos clãs de Manassés, filho de José. Os nomes das suas filhas eram Maalá, Noa, Hogla, Milca e Tirza. 2Elas se prostraram à entrada da Tenda do Encontro diante de Moisés, do sacerdote Eleazar, dos líderes de toda a comunidade, e disseram: 3“Nosso pai morreu no deserto. Ele não estava entre os seguidores de Corá, que se ajuntaram contra o Senhor, mas morreu por causa do seu próprio pecado e não deixou filhos. 4Por que o nome de nosso pai deveria desaparecer de seu clã por não ter tido um filho? Dê-nos propriedade entre os parentes de nosso pai”.
5Moisés levou o caso perante o Senhor, 6e o Senhor lhe disse: 7“As filhas de Zelofeade têm razão. Você lhes dará propriedade como herança entre os parentes do pai delas e lhes passará a herança do pai.
8“Diga aos israelitas: Se um homem morrer e não deixar filho, transfiram a sua herança para a sua filha. 9Se ele não tiver filha, deem a sua herança aos irmãos dele. 10Se não tiver irmãos, deem-na aos irmãos de seu pai. 11Se ainda seu pai não tiver irmãos, deem a herança ao parente mais próximo em seu clã”. Esta será uma exigência legal para os israelitas, como o Senhor ordenou a Moisés.
Josué, Sucessor de Moisés
12Então o Senhor disse a Moisés: “Suba este monte da serra de Abarim e veja a terra que dei aos israelitas. 13Depois de vê-la, você também será reunido ao seu povo, como seu irmão Arão, 14pois, quando a comunidade se rebelou nas águas do deserto de Zim, vocês dois desobedeceram à minha ordem de honrar minha santidade perante eles”. Isso aconteceu nas águas de Meribá, em Cades, no deserto de Zim.
15Moisés disse ao Senhor: 16“Que o Senhor, o Deus que a todos dá vida27.16 Hebraico: o Deus dos espíritos de toda a humanidade., designe um homem como líder desta comunidade 17para conduzi-los em suas batalhas, para que a comunidade do Senhor não seja como ovelhas sem pastor”.
18Então o Senhor disse a Moisés: “Chame Josué, filho de Num, homem em quem está o Espírito27.18 Ou homem capaz, e imponha as mãos sobre ele. 19Faça-o apresentar-se ao sacerdote Eleazar e a toda a comunidade e o comissione na presença deles. 20Dê-lhe parte da sua autoridade para que toda a comunidade de Israel lhe obedeça. 21Ele deverá apresentar-se ao sacerdote Eleazar, que lhe dará diretrizes ao consultar o Urim27.21 Objeto usado para se conhecer a vontade de Deus. perante o Senhor. Josué e toda a comunidade dos israelitas seguirão suas instruções quando saírem para a batalha”.
22Moisés fez como o Senhor lhe ordenou. Chamou Josué e o apresentou ao sacerdote Eleazar e a toda a comunidade. 23Impôs as mãos sobre ele e o comissionou. Tudo conforme o Senhor tinha dito por meio de Moisés.
Döttrars arvsrätt
(4 Mos 36:1-12)
1En dag kom Selofchads döttrar fram. Selofchad var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, som tillhörde Manasses, Josefs sons släkter. Döttrarna hette Machla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. 2De ställde sig inför Mose, prästen Elasar, ledarna och hela menigheten vid ingången till uppenbarelsetältet och sa: 3”Vår far dog i öknen. Han var inte med bland dem som gaddade sig samman i Korachs uppror mot Herren utan dog för sin egen synd. Men han hade inga söner. 4Varför ska hans namn behöva dö ut bara för att han inte har en son? Vi skulle vilja ha landområden som de andra i hans släkt.”
5Mose lade fram deras sak inför Herren. 6Och Herren svarade Mose:
7”Selofchads döttrar har rätt. Ge dem land tillsammans med deras farbröder. Ge dem det område som deras far skulle ha fått. 8Tala till israeliterna: ’Om en man dör utan att ha någon son, så ska hans arvslott överlämnas till hans döttrar. 9Och om han inte har någon dotter, så ska den tillhöra hans bröder. 10Har han inte heller någon bror, så ska den gå till hans farbröder. 11Om han inte heller har farbröder, ska den tillfalla hans närmaste släkting. Detta ska vara en lagstadgad rätt för israeliterna, som Herren har befallt Mose.’ ”
Mose utser Josua till efterträdare
12En dag sa Herren till Mose: ”Gå upp på berget Avarim och se ut över det land, som jag har gett Israels folk. 13När du har sett det, kommer du att dö27:13 Ordagrant: samlas till ditt folk (jfr 20:24). alldeles som din bror Aron, 14för ni följde inte det jag befallde er i öknen Sin. När menigheten gjorde uppror, höll ni mig inte helig inför israeliterna när det gällde vattnet i Meriva vid Kadesh, i öknen Sin.”
15Då sa Mose till Herren: 16”Må Herren som är Gud över allt levandes ande utse en ny ledare åt folket, 17en man som kan leda dem när de går ut och när de vänder åter, vara deras ledare och anförare, så att Herrens folk inte blir som får utan herde!”
18Herren svarade: ”Gå och hämta Josua, Nuns son, som är fylld av ande. Lägg din hand på honom 19och för honom till prästen Elasar och hela menigheten. Insätt honom i denna uppgift inför dem. 20Ge honom av din auktoritet, så att hela Israels menighet kommer att lyda honom. 21Han ska ställa sig inför prästen Elasar för att få direktiv från Herren genom urim. Efter hans ord ska de dra ut och vända tillbaka, Josua och de övriga israeliterna, hela menigheten.”
22Mose gjorde som Herren sagt och tog med sig Josua och ställde honom inför prästen Elasar och hela menigheten. 23Mose lade sina händer på Josua och avskilde honom för hans uppgift, så som Herren hade sagt.
