Nova Versão Internacional

Joel 1

1A palavra do Senhor que veio a Joel, filho de Petuel.

A Praga dos Gafanhotos

“Ouçam isto, anciãos[a];
    escutem, todos os habitantes do país.
Já aconteceu algo assim nos seus dias?
    Ou nos dias dos seus antepassados?
Contem aos seus filhos
    o que aconteceu,
e eles aos seus netos,
    e os seus netos, à geração seguinte.
O que o gafanhoto cortador deixou,
    o gafanhoto peregrino comeu;
o que o gafanhoto peregrino deixou,
    o gafanhoto devastador comeu;
o que o gafanhoto devastador deixou,
    o gafanhoto devorador comeu.

“Acordem, bêbados, e chorem!
Lamentem-se todos vocês,
    bebedores de vinho;
gritem por causa do vinho novo,
    pois ele foi tirado dos seus lábios.
Uma nação, poderosa e inumerável,
    invadiu a minha terra,
seus dentes são dentes de leão,
    suas presas são de leoa.
Arrasou as minhas videiras
    e arruinou as minhas figueiras.
Arrancou-lhes a casca e derrubou-as,
    deixando brancos os seus galhos.

“Pranteiem como uma virgem
    em vestes de luto
que se lamenta pelo noivo[b]
    da sua mocidade.
As ofertas de cereal
    e as ofertas derramadas
foram eliminadas
    do templo do Senhor.
Os sacerdotes,
    que ministram diante do Senhor,
estão de luto.
10 Os campos estão arruinados,
    a terra está seca[c];
o trigo está destruído,
    o vinho novo acabou,
o azeite está em falta.
11 Desesperem-se, agricultores,
    chorem, produtores de vinho;
fiquem aflitos pelo trigo e pela cevada,
    porque a colheita foi destruída.
12 A vinha está seca,
    e a figueira murchou;
a romãzeira, a palmeira, a macieira
    e todas as árvores do campo
    secaram.
Secou-se, mais ainda,
    a alegria dos homens”.

Chamada ao Arrependimento

13 Ponham vestes de luto, ó sacerdotes,
    e pranteiem;
chorem alto,
    vocês que ministram perante o altar.
Venham,
    passem a noite vestidos de luto,
vocês que ministram
    perante o meu Deus;
pois as ofertas de cereal
    e as ofertas derramadas
foram suprimidas
    do templo do seu Deus.
14 Decretem um jejum santo;
    convoquem uma assembléia sagrada.
Reúnam as autoridades
    e todos os habitantes do país
no templo do Senhor, o seu Deus,
    e clamem ao Senhor.

15 Ah! Aquele dia!
Sim, o dia do Senhor está próximo;
    como destruição poderosa
da parte do Todo-poderoso,
    ele virá.

16 Não é verdade que a comida
    foi eliminada
    diante dos nossos próprios olhos,
e que a alegria e a satisfação
foram suprimidas
    do templo do nosso Deus?
17 As sementes estão murchas
    debaixo dos torrões de terra.
Os celeiros estão em ruínas,
    os depósitos de cereal foram derrubados,
pois a colheita se perdeu.
18 Como muge o gado!
As manadas andam agitadas
    porque não têm pasto;
até os rebanhos de ovelhas
    estão sendo castigados.

19 A ti, Senhor, eu clamo,
    pois o fogo devorou as pastagens
e as chamas consumiram
    todas as árvores do campo.
20 Até os animais do campo clamam a ti,
    pois os canais de água se secaram
e o fogo devorou as pastagens.

Notas al pie

  1. 1.2 Ou autoridades do povo
  2. 1.8 Ou uma jovem em vestes de luto que se lamenta pelo marido
  3. 1.10 Ou a terra chora

Swedish Contemporary Bible

Joel 1

Budskap om invadering och ödeläggelse

(1:2—2:17)

Gräshoppor

1Herrens ord kom till Joel, Petuels son:

2Hör här, ni äldste,

lyssna, alla som bor i landet!

Har något sådant hänt under hela er livstid

eller under era förfäders tid?

3Ni ska berätta detta för era barn,

och de ska berätta det för sina,

och deras barn vidare för nästa generation:

4Det som gräshopporna[a] lämnade kvar

åt gräsgnagarna upp,

det som gräsgnagarna lämnade kvar

åt gräsbitarna upp,

och det som gräsbitarna lämnade kvar

åt gräsätarna upp.

5Vakna, ni berusade, och gråt,

klaga, ni drinkare!

För det nya vinet

har ryckts bort från era läppar.

6Ett folk har invaderat mitt land,

starkt och oräkneligt,

med tänder som ett lejons

och kindtänder som en lejoninnas.

7Det har förstört min vingård

och brutit mina fikonträd,

skalat dem nakna och kastat bort barken

och lämnat grenarna vita.

8Klaga som en jungfru,

klädd i sorgdräkt efter sin ungdoms brudgum.

9Det är slut med mat- och dryckesoffren

i Herrens hus.

Herrens tjänare, prästerna, klagar.

10Fältet är förött,

marken klagar.

Säden är förstörd,

det nya vinet förtorkat,

och oljan sinar.

11Jordbrukarna står där med skam,

vinodlarna klagar

för vetets och kornets skull,

för åkerns skörd är förstörd.

12Vinstocken är förtorkad

och fikonträdet vissnat.

Granatträd, palmer, äppelträd,

alla markens träd har torkat ut

och människors glädje förtvinat.

Uppmaning till klagan

13Klä er i sorgdräkt och klaga,

ni präster!

Jämra er, ni som tjänar vid altaret!

Kom, vaka natten igenom i sorgdräkt,

ni min Guds tjänare!

För mat- och dryckesoffer

finns inte längre i er Guds hus.

14Utlys en helig fasta

och kalla till en högtidssamling.

Samla de äldste

och alla som bor i landet

till Herrens, er Guds hus,

och ropa till Herren.

15Ve, vilken dag!

Herrens dag är nära.

Den kommer som förödelse

från den Väldige.

16Har inte levebrödet tagits bort inför våra ögon,

och glädjen och fröjden i vår Guds hus?

17Utsädet ligger förtorkat under jordklumparna,

förrådshusen ligger i ruiner

och sädesmagasinen i spillror,

för säden har torkat bort.

18Hur stönar inte boskapen!

Boskapshjordarna irrar omkring,

då det finns inget bete för dem.

Även fårhjordarna lider.

19Till dig, Herre, ropar jag!

En eld har förtärt de öppna betesmarkerna

och en låga bränt upp alla träd.

20Till och med de vilda djuren ropar till dig,

för bäckarna är uttorkade,

och en eld har förtärt

de öppna betesmarkerna.

Notas al pie

  1. 1:4 I grundtexten finns i denna vers, liksom i 2:25, fyra olika ord för gräshoppor, och översättningen av dem är osäker.