A Restauração de Israel
1Esta é a palavra que veio a Jeremias da parte do Senhor: 2“Assim diz o Senhor, o Deus de Israel: Escreva num livro todas as palavras que eu falei a você. 3Certamente vêm os dias”, diz o Senhor, “em que mudarei a sorte do meu povo, Israel e Judá, e os farei retornar à terra que dei aos seus antepassados, e eles a possuirão”, declara o Senhor.
4Estas são as palavras que o Senhor falou acerca de Israel e de Judá: 5“Assim diz o Senhor:
“Ouvem-se gritos de pânico,
de pavor e não de paz.
6Pergunte e veja: Pode um homem dar à luz?
Por que vejo, então, todos os homens
com as mãos no estômago,
como uma mulher em trabalho de parto?
Por que estão pálidos todos os rostos?
7Como será terrível aquele dia!
Sem comparação!
Será tempo de angústia para Jacó;
mas ele será salvo.
8“Naquele dia”, declara o Senhor dos Exércitos,
“quebrarei o jugo que está sobre o pescoço deles
e arrebentarei as suas correntes;
não mais serão escravizados pelos estrangeiros.
9Servirão ao Senhor, ao seu Deus,
e a Davi, seu rei, que darei a eles.
10“Por isso, não tema, Jacó, meu servo!
Não fique assustado, ó Israel!”,
declara o Senhor.
“Eu o salvarei de um lugar distante,
e os seus descendentes, da terra do seu exílio.
Jacó voltará e ficará em paz e em segurança;
ninguém o inquietará.
11Porque eu estou com você e o salvarei”, diz o Senhor.
“Destruirei completamente todas as nações
entre as quais eu o dispersei;
mas a você não destruirei completamente.
Eu o disciplinarei, como você merece.
Não o deixarei impune”.
12Assim diz o Senhor:
“Seu ferimento é grave,
sua ferida, incurável.
13Não há quem defenda a sua causa;
não há remédio para a sua ferida, que não cicatriza.
14Todos os seus amantes esqueceram-se de você;
eles não se importam com você.
Eu a golpeei como faz um inimigo;
dei a você um castigo cruel,
porque é grande a sua iniquidade
e numerosos são os seus pecados.
15Por que você grita por causa do seu ferimento,
por sua ferida incurável?
Fiz essas coisas a você
porque é grande a sua iniquidade
e numerosos são os seus pecados.
16“Mas todos os que a devoram serão devorados;
todos os seus adversários irão para o exílio.
Aqueles que a saqueiam serão saqueados;
eu despojarei todos os que a despojam.
17Farei cicatrizar o seu ferimento
e curarei as suas feridas”, declara o Senhor,
“porque a você, Sião, chamam de rejeitada,
aquela por quem ninguém se importa”.
18Assim diz o Senhor:
“Mudarei a sorte das tendas de Jacó
e terei compaixão das suas moradas.
A cidade será reconstruída sobre as suas ruínas
e o palácio no seu devido lugar.
19Deles virão ações de graça e o som de regozijo.
Eu os farei aumentar e eles não diminuirão;
eu os honrarei e eles não serão desprezados.
20Seus filhos serão como nos dias do passado,
e a sua comunidade será firmada diante de mim;
castigarei todos aqueles
que os oprimem.
21Seu líder será um entre eles;
seu governante virá do meio deles.
Eu o trarei para perto e ele se aproximará de mim;
pois quem se arriscaria a aproximar-se de mim?”,
pergunta o Senhor.
22“Por isso vocês serão o meu povo,
e eu serei o seu Deus”.
23Vejam, a tempestade do Senhor!
Sua fúria está à solta!
Um vendaval vem
sobre a cabeça dos ímpios.
24A ira do Senhor não se afastará
até que ele tenha completado os seus propósitos.
Em dias vindouros
vocês compreenderão isso.
Gud lovar att återupprätta sitt folk
(30:1—33:26)
1Detta är det budskap som kom till Jeremia från Herren: 2”Så säger Herren, Israels Gud: ’Skriv ner i en bokrulle allt jag har talat till dig. 3Det kommer nämligen en tid, säger Herren, då jag ska föra tillbaka mitt folk, Israel och Juda, från fångenskapen, säger Herren. Jag ska föra dem tillbaka till det land som jag gav deras förfäder. De ska ta det i besittning.’ ”
4Detta är vad Herren talade beträffande Israel och Juda. 5”Så säger Herren:
’Man hör skrik av skräck,
ångest, inte frid.
6Fråga, se efter:
Inte kan väl en man föda barn?
Varför ser jag alla män
med händerna på magen,
som kvinnor i födslovåndor?
Varför har alla ansikten
blivit dödsbleka?
7Vilken förfärlig dag detta ska bli!
Den kommer inte att likna någon annan.
Det är en bedrövelsens tid som väntar Jakob,
men han ska bli räddad ur den.
8Den dagen, säger härskarornas Herre,
ska jag bryta av oken från deras nackar
och slita av deras bojor.
De ska inte längre behöva arbeta som slavar åt främlingar.
9De ska tjäna Herren, sin Gud,
och David, sin kung,
som jag ska låta uppstå åt dem.
10Var därför inte rädd, min tjänare Jakob, säger Herren,
var inte skräckslagen, Israel,
för jag ska rädda dig från en avlägsen plats,
dina efterkommande från landet dit de förvisats.
Jakob ska återvända
och leva i ro och trygghet.
Ingen ska skrämma honom.
11För jag är med dig,
säger Herren,
för att rädda dig.
Jag ska utplåna alla de folk
bland vilka jag har skingrat dig.
Men dig ska jag inte utplåna.
Jag ska tukta dig, men med rättvisa
– helt ostraffad ska jag inte släppa dig.’
12För så säger Herren:
’Din skada är obotlig,
ditt sår är oläkligt.
13Det finns ingen som tar sig an din sak,
ingen läkedom finns för ditt sår,
inget helande för dig.
14Alla dina älskare har glömt dig
och bryr sig inte om dig längre.
Jag har slagit dig så som en fiende skulle ha gjort,
jag har straffat dig grymt
eftersom din skuld är så stor
och dina synder så många.
15Varför klagar du över din skada
och över din obotliga smärta?
För att din skuld var så stor
och dina synder så många
har jag gjort dig detta.
16Men alla som ätit av dig ska själva ätas,
och alla dina fiender ska föras bort i fångenskap.
De som plundrar dig
ska själva bli plundrade,
och de som skövlar dig
ska bli skövlade.
17Jag ska låta dig återfå din hälsa
och läka dina sår, säger Herren,
dig som man kallat ”den fördrivna”
och ”Sion som ingen bryr sig om”.’
18Så säger Herren:
’Se, jag ska resa Jakobs tält på nytt
och förbarma mig över hans boningar.
Staden ska byggas upp på sina ruiner,
och palatset ska stå på sin rätta plats.
19Därifrån ska höras lovsång
och rop av glädje.
Jag ska föröka dem,
de ska inte bli färre.
Jag ska göra dem ärade,
de ska inte vara utan betydelse.
20Deras barn ska bli som i gångna tider,
deras menighet upprättas inför mig,
och jag ska straffa alla som förtrycker dem.
21Deras ledare ska komma ur deras egna led,
deras härskare uppstå mitt ibland dem.
Jag ska låta honom nalkas mig
och komma mig nära.
Vem skulle annars våga komma nära mig? säger Herren.
22Ni ska vara mitt folk
och jag ska vara er Gud.’ ”
23Se, en stormvind från Herren
bryter fram i vrede, en virvelstorm.
Den drar fram över de ogudaktigas huvuden.
24Herrens brinnande vrede vänder inte
förrän han fullbordat sina planer.
I kommande dagar ska ni förstå det.
