Nova Versão Internacional

Hebreus 1

O Filho é Superior aos Anjos

1Há muito tempo Deus falou muitas vezes e de várias maneiras aos nossos antepassados por meio dos profetas, mas nestes últimos dias falou-nos por meio do Filho, a quem constituiu herdeiro de todas as coisas e por meio de quem fez o universo. O Filho é o resplendor da glória de Deus e a expressão exata do seu ser, sustentando todas as coisas por sua palavra poderosa. Depois de ter realizado a purificação dos pecados, ele se assentou à direita da Majestade nas alturas, tornando-se tão superior aos anjos quanto o nome que herdou é superior ao deles.

Pois a qual dos anjos Deus alguma vez disse:

“Tu és meu Filho;
    eu hoje te gerei”[a]?

E outra vez:

“Eu serei seu Pai,
    e ele será meu Filho”[b]?

E ainda, quando Deus introduz o Primogênito no mundo, diz:

“Todos os anjos de Deus
    o adorem”[c].

Quanto aos anjos, ele diz:

“Ele faz dos seus anjos ventos,
    e dos seus servos,
clarões reluzentes”[d].

Mas a respeito do Filho, diz:

“O teu trono, ó Deus,
    subsiste para todo o sempre;
cetro de eqüidade
    é o cetro do teu Reino.
Amas a justiça
    e odeias a iniqüidade;
por isso Deus, o teu Deus,
escolheu-te dentre
    os teus companheiros,
ungindo-te com óleo de alegria”[e].

10 E também diz:

“No princípio, Senhor,
    firmaste os fundamentos
    da terra,
e os céus são obras
    das tuas mãos.
11 Eles perecerão,
    mas tu permanecerás;
envelhecerão como vestimentas.
12 Tu os enrolarás como um manto,
como roupas
    eles serão trocados.
Mas tu permaneces o mesmo,
e os teus dias jamais terão fim”[f].

13 A qual dos anjos Deus alguma vez disse:

“Senta-te à minha direita,
até que eu faça
    dos teus inimigos
um estrado para os teus pés”[g]?

14 Os anjos não são, todos eles, espíritos ministradores enviados para servir aqueles que hão de herdar a salvação?

Notas al pie

  1. 1.5 Sl 2.7
  2. 1.5 2Sm 7.14; 1Cr 17.13
  3. 1.6 Dt 32.43 (segundo a Septuaginta e os manuscritos do mar Morto).
  4. 1.7 Sl 104.4
  5. 1.8,9 Sl 45.6,7
  6. 1.10-12 Sl 102.25-27
  7. 1.13 Sl 110.1

Swedish Contemporary Bible

Hebrews 1

Jesus är Guds Son

1För länge sedan talade Gud, i olika omgångar och på olika sätt, till våra förfäder genom profeterna, 2men nu vid den här tidens slut har han talat till oss genom sin Son, som han har bestämt till att ärva allting och genom vilken han också har skapat världen[a]. 3Sonen utstrålar Guds egen härlighet. Han är avbilden av hans väsen, och han bär upp allting med sitt mäktiga ord. När han hade utfört syndareningen, satte han sig ner på Majestätets högra sida i höjden.[b]

Guds Son är mäktigare än änglarna

4Han står alltså långt över änglarna, liksom det namn han fått ärva är överlägset deras. 5Gud har ju aldrig sagt till någon ängel:

”Du är min Son.

Idag har jag blivit din Far[c].”

Och återigen:

”Jag ska vara hans Far,

och han ska vara min Son.”[d]

6Och när Gud låter sin förstfödde[e] komma till världen, säger han:

”Alla Guds änglar ska tillbe honom.”[f]

7När han talar om änglarna, säger han:

”Han gör vindarna till sina budbärare

och eldslågorna till sina tjänare.”[g]

8Men till Sonen säger han:

”Gud, din tron består i tid och evighet.

Din kungaspira är rättens spira.

9Du har älskat rättfärdighet och hatat det orätta.

Därför, Gud, har din Gud smort dig[h] med glädjens olja,

mer än dina medbröder.”[i]

10Och:

”Herre, i början lade du jordens grund,

och himlarna är dina händers verk.

11De ska försvinna, men du består.

De ska alla bli som utslitna kläder.

12Du ska rulla ihop dem som kläder

och byta ut dem som en mantel.

Men du är densamme,

och dina år ska aldrig ta slut.”[j]

13Aldrig har Gud sagt till någon ängel:

”Sätt dig på min högra sida

tills jag har lagt dina fiender

som en pall under dina fötter.”[k]

14Är inte änglarna tjänare, andar, som har sänts ut för att tjäna dem som får frälsningen som arv?

Notas al pie

  1. 1:2 Bokstavligen tidsåldrarna, men med betydelsen universum.
  2. 1:3 Jfr Ps 110:1.
  3. 1:5 Ordagrant: jag har fött dig
  4. 1:5 Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son. Se Ps 2:7 och 2 Sam 7:14.
  5. 1:6 Även i jordiska sammanhang ärvde den son som föddes först mer än sina bröder och stod över dem. Jesus är jämställd med Gud och Herre över skapelsen.
  6. 1:6 Se 5 Mos 32:42-43, citerat från Septuaginta (en vanlig praxis hos Hebreerbrevets författare); i texter från Qumran: Tillbe honom, alla gudar. Jfr även Ps 97:7 (Ps 96:7 i Septuaginta).
  7. 1:7 Ps 104:4 (enligt Septuaginta).
  8. 1:9 Eller: Därför har Gud, din Gud, smort dig.
  9. 1:9 Se Ps 45:7-8.
  10. 1:12 Se Ps 102:26-28.
  11. 1:13 Se Ps 110:1.