Nova Versão Internacional

Eclesiastes 6

1Vi ainda outro mal debaixo do sol, que pesa bastante sobre a humanidade: Deus dá riquezas, bens e honra ao homem, de modo que não lhe falta nada que os seus olhos desejam; mas Deus não lhe permite desfrutar tais coisas, e outro as desfruta em seu lugar. Isso não faz sentido; é um mal terrível.

Um homem pode ter cem filhos e viver muitos anos. No entanto, se não desfrutar as coisas boas da vida, digo que uma criança que nasce morta e nem ao menos recebe um enterro digno tem melhor sorte que ele. Ela nasce em vão e parte em trevas, e nas trevas o seu nome fica escondido. Embora jamais tenha visto o sol ou conhecido qualquer coisa, ela tem mais descanso do que tal homem. Pois, de que lhe valeria viver dois mil anos, sem desfrutar a sua prosperidade? Afinal, não vão todos para o mesmo lugar?

Todo o esforço do homem
    é feito para a sua boca;
contudo, o seu apetite jamais se satisfaz.
Que vantagem tem o sábio
    em relação ao tolo?
Que vantagem tem o pobre em saber
    como se portar diante dos outros?
Melhor é contentar-se
    com o que os olhos vêem
do que sonhar com o que se deseja.
Isso também não faz sentido;
    é correr atrás do vento.

10 Tudo o que existe já recebeu nome,
    e já se sabe o que o homem é;
não se pode lutar
    contra alguém mais forte.
11 Quanto mais palavras,
    mais tolices[a],
e sem nenhum proveito.

12 Na verdade, quem sabe o que é bom para o homem, nos poucos dias de sua vida vazia, em que ele passa como uma sombra? Quem poderá contar-lhe o que acontecerá debaixo do sol depois que ele partir?

Notas al pie

  1. 6.11 Ou menos sentido; ou ainda mais frustração

Swedish Contemporary Bible

Ecclesiastes 6

Hela livet är meningslöst

1Jag har sett ett annat ont fenomen under solen, och det vilar tungt på människan: 2Det är när Gud ger någon rikedom, ägodelar och ära, så att han inte saknar något han önskar, men att Gud sedan inte låter honom njuta av det, utan det får en främling göra. Detta är meningslöst, bedrövligt och ont.

3Om en man har hundra barn och får leva riktigt länge, men hur länge han än lever ändå inte kan njuta av det goda och inte ens får någon begravning, då säger jag att ett dödfött foster är lyckligare än den mannen. 4Meningslös var dess existens, det har gått in i mörkret och i mörkret höljs också dess namn. 5Även om det aldrig fått sett solen eller vetat om någonting, så har det mer ro än en sådan man. 6Och även om han lever tusen år två gånger om, men inte förmår glädjas över allt det goda han fått, så går väl alla slutligen till en och samma plats?

7All den möda som människan gör sig är för hennes levebröd,

och ändå blir hennes hunger aldrig tillfredsställd.

8Vilken fördel har den vise framför dåren?

Vad har den fattige för nytta av att veta

hur man ska hantera livet?

9Vad ögonen ser är bättre

än det man trånar efter.

Även detta är meningslöst och ett jagande efter vind.

10Allt som finns har redan sitt namn,

och det är känt vad människan är.

Hon kan inte gå till rätta med den som är starkare än hon.

11Ju fler ord, desto mer meningslöst – och till vilken nytta?