O Assassinato de Is-Bosete
1Ao saber que Abner havia morrido em Hebrom, Is-Bosete, filho de Saul, perdeu a coragem, e todo o Israel ficou alarmado. 2Ora, o filho de Saul tinha a seu serviço dois líderes de grupos de ataque. Um deles chamava-se Baaná; o outro, Recabe; ambos filhos de Rimom, de Beerote, da tribo de Benjamim; a cidade de Beerote era considerada parte de Benjamim. 3O povo de Beerote fugiu para Gitaim e até hoje vive ali como estrangeiro.
4(Jônatas, filho de Saul, tinha um filho aleijado dos pés. Ele tinha cinco anos de idade quando chegou a notícia de Jezreel de que Saul e Jônatas haviam morrido. Sua ama o apanhou e fugiu, mas, na pressa, ela o deixou cair, e ele ficou manco. Seu nome era Mefibosete.)
5Aconteceu então que Recabe e Baaná, filhos de Rimom, de Beerote, foram à casa de Is-Bosete na hora mais quente do dia, na hora do seu descanso do meio-dia. 6Os dois entraram na casa como se fossem buscar trigo, traspassaram-lhe o estômago e depois fugiram.
7Eles haviam entrado na casa enquanto Is-Bosete estava deitado em seu quarto. Depois de o traspassar e matar, cortaram-lhe a cabeça. E, levando-a, viajaram toda a noite pela rota da Arabá. 8Levaram a cabeça de Is-Bosete a Davi, em Hebrom, e lhe disseram: “Aqui está a cabeça de Is-Bosete, filho de Saul, teu inimigo, que tentou tirar-te a vida. Hoje o Senhor vingou o nosso rei e senhor, de Saul e de sua descendência”.
9Davi respondeu a Recabe e a Baaná, seu irmão, filhos de Rimom, de Beerote: “Juro pelo nome do Senhor, que me tem livrado de todas as aflições: 10quando um homem me disse que Saul estava morto, pensando que me trazia boa notícia, eu o agarrei e o matei em Ziclague, como recompensa pela notícia que trouxe! 11Muito mais agora, que homens ímpios mataram um inocente em sua própria casa e em sua própria cama! Vou castigá-los e eliminá-los da face da terra porque vocês fizeram correr o sangue dele!”
12Então Davi deu ordem a seus soldados, e eles os mataram. Depois cortaram as mãos e os pés deles e penduraram os corpos junto ao açude de Hebrom. Mas sepultaram a cabeça de Is-Bosete no túmulo de Abner, em Hebrom.
Mordet på Ish-Boshet
1När Sauls son Ish-Boshet hörde om Avners död i Hebron, tappade han modet och hela Israels folk blev förskräckt. 2Ish-Boshet hade i sin tjänst två män som var ledare för plundringsstyrkorna. Den ene hette Baana och den andre Rekav. De var söner till Rimmon som kom från Beerot i Benjamins land. Även Beerot brukar räknas till Benjamin. 3Invånarna i Beerot flydde till Gittajim där de sedan dess bor som invandrare.
4Jonatan, Sauls son, hade en son som var förlamad i fötterna. Han var fem år gammal när budet om Saul och Jonatan kom från Jisreel. Barnflickan flydde då med pojken, men under den skyndsamma flykten föll han så att han skadade fötterna. Han hette Mefivoshet.4:4 Denne brorson till Ish-Boshet var den andre möjlige tronföljaren efter kung Saul. Men en handikappad kung var en omöjlighet, eftersom kungen skulle leda folket i krig. När Ish-Boshet blir mördad i vers 6-7, finns det alltså ingen tronföljare.
5Rekav och Baana, söner till Rimmon i Beerot, kom till Ish-Boshets hus när det var som hetast på dagen och medan Ish-Boshet sov middag. 6De gick in i det inre av huset, som om de kommit för att hämta vete, och stack honom i magen. Sedan smet Rekav och hans bror Baana ut.4:6 Grundtexten är svårförståelig och översättningen därför osäker. Enligt Septuaginta lyder versen: Dörrvakterskan, som rensade vete, hade somnat och så kunde Rekav och hans bror Baana komma in i huset. 7De kom alltså in i huset när han låg på sin bädd i sovrummet. De stack ihjäl honom och högg av honom huvudet. Sedan tog de huvudet med sig och flydde hela natten genom öknen och undkom. 8I Hebron överlämnade de Ish-Boshets huvud till David.
”Se här!” sa de. ”Detta är Ish-Boshets huvud! Han var son till din fiende Saul som försökte döda dig. I dag har Herren gett dig, min herre och kung, hämnd på Saul och hela hans familj.”
9Men David svarade Rekav och Baana, söner till Rimmon från Beerot: ”Så sant Herren lever, som räddat mig från all nöd, 10den man som talade om för mig att Saul var död och som trodde sig komma med goda nyheter, honom grep jag i Siklag och dödade. Det var den belöning han fick av mig för sina nyheter. 11Därför är det inte mer än rätt att jag nu, när ogudaktiga män har dödat en oskyldig man i hans eget hus och till och med i hans egen säng, kräver hämnd för hans liv. Ni ska utplånas från jorden!”
12På Davids befallning kom sedan hans män och dödade Baana och Rekav. Man högg av deras händer och fötter och hängde upp kropparna bredvid dammen i Hebron.4:12 Man högg av de händer som dödat Ish-Boshet och de fötter som kommit med budskapet. Kropparna hängdes upp som en varning för andra. Men Ish-Boshets huvud begravdes i Avners grav i Hebron.
