Uppenbarelseboken 1 – NUB & SZ-PL

Swedish Contemporary Bible

Uppenbarelseboken 1:1-20

Inledning

1Detta är den uppenbarelse Gud gav Jesus Kristus för att visa sina tjänare vad som snart måste inträffa. Han gjorde det känt genom att skicka sin ängel till sin tjänare Johannes, 2som har vittnat om Guds ord och Jesus Kristus vittnesbörd, allt han har sett. 3Lycklig är den som läser upp, och lyckliga är de som hör denna profetias ord och tar vara på det som står skrivet i den. För tiden är nära.

Hälsningar till de sju församlingarna

4Från Johannes.

Till de sju församlingarna i provinsen Asien1:4 Provinsen Asien var en romersk provins i nuvarande Turkiet..

Nåd och frid från honom som är, som var och som kommer, och från de sju andarna framför hans tron,1:4 Sju var fullkomlighetens tal. De sju församlingarna kan alltså syfta på alla församlingar, och Guds sju andar kan vara ett sätt att beskriva Guds fullkomliga Ande, eller de många olika sätt som Guds Ande verkar på. 5och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda, härskaren över jordens kungar.

Han älskar oss och har befriat oss från våra synder genom sitt blod. 6Han har gjort oss till ett kungarike, till präster åt sin Gud och Fader. Hans är äran och makten i all evighet, amen.

7Se! Han kommer med molnen,

och varje öga ska se honom,

också de som genomborrade honom.

Alla stammar på jorden

ska jämra sig för hans skull.

Ja, amen.

8”Jag är alfa och omega1:8 Alfa och omega är första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet.”, säger Herren Gud, han som är, som var och som kommer, den Allsmäktige.

Johannes får se Jesus i en syn

9Jag, Johannes, er bror, i Jesus delaktig i lidandet, kungariket och uthålligheten tillsammans med er, var nu på en ö som heter Patmos1:9 Patmos är en liten ö i östra Medelhavet som användes som straffkoloni av romarna. för Guds ords och Jesus vittnesbörds skull. 10Jag var i Anden på Herrens dag1:10 Herrens dag har ofta tolkats syfta på den dag då Jesus uppstod från de döda, men en troligare tolkning är att Johannes i synen fick förflytta sig fram till den eskatologiska, yttersta dagen, som Herrens dag är en vanlig benämning på och som utgör ett centralt tema i Uppenbarelseboken i stort. och hörde en stark röst bakom mig som lät som en trumpetstöt. 11Rösten sa: ”Skriv ner i en bokrulle allt du ser och skicka den till de sju församlingarna i Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia.”

12När jag då vände mig om för att se vad det var för en röst som talade till mig, såg jag sju lampställ av guld. 13Mitt bland lampställen stod någon som liknade en Människoson1:13 Människoson är en titel på Kristus, hämtad från Dan 7:13-14.. Han var klädd i en mantel som gick ända ner till fötterna, och han hade ett bälte av guld över bröstet. 14Hans huvud och hår var vitt som snövit ull, och hans ögon var som eldslågor. 15Hans fötter liknade polerad koppar som glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av stora vattenmassor. 16Han höll sju stjärnor i sin högra hand, och från hans mun kom det ut ett skarpt, dubbeleggat svärd, och hans ansikte lyste som solen när den är som starkast.

17När jag såg honom föll jag ner som död vid hans fötter. Men han lade sin högra hand på mig och sa: ”Var inte rädd, jag är den förste och den siste, 18den som lever. Jag var död, men se, jag lever i all evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket.

19Skriv därför ner vad du har sett, det som är nu och det som kommer att hända i framtiden. 20Detta är hemligheten med de sju stjärnorna som du såg i min högra hand, och de sju lampställen av guld: de sju stjärnorna är de sju församlingarnas budbärare1:20 Eller änglar., och de sju lampställen är de sju församlingarna1:20 Se not till v. 4..

Słowo Życia

Apokalipsa 1:1-20

Wstęp

1Oto objawienie, które Bóg przekazał Jezusowi Chrystusowi, aby powiedział On swoim sługom o tym, co ma się wkrótce wydarzyć. Jezus wysłał więc anioła, aby ten przekazał to objawienie Jego słudze, Janowi. 2On zaś przekazał innym słowo Boże oraz to, czego dowiedział się od Jezusa Chrystusa.

3Szczęśliwy jest ten, kto czyta, i ci, którzy słuchają słów tego proroctwa. Niech zwrócą uwagę na jego treść, bo niedługo wszystko to się wypełni.

Pozdrowienia

4Ja, Jan, piszę do siedmiu kościołów, znajdujących się w prowincji Azja. Niech Bóg, który był, jest i nadchodzi, obdarza was swoją łaską i pokojem! Tą samą łaską i pokojem niech obdarzy was siedem Duchów, obecnych przy Jego tronie, 5oraz Jezus Chrystus, który jest godnym zaufania świadkiem! On jest pierwszym, który zmartwychwstał. On panuje również nad wszystkimi władcami świata. Chrystus kocha nas tak bardzo, że przelał za nas swoją krew i w ten sposób uwolnił nas od grzechów. 6On sprawił również, że staliśmy się członkami królewskiej rodziny i kapłanami samego Boga Ojca. Jemu należy się wieczna chwała oraz władza. Amen!

7On, już niebawem, nadejdzie wśród obłoków

i zobaczą Go wszyscy ludzie,

nawet ci, którzy Go przebili.

Wówczas wszystkie narody świata

będą płakać z Jego powodu.

Wszystko to się naprawdę wydarzy! Amen!

8Bóg, który jest Wszechmocnym Panem, mówi: „Ja jestem Alfa i Omega”. On był, jest i nadchodzi!

Wizja Chystusa

9Ja, Jan, wasz przyjaciel i towarzysz w cierpieniu, a także współobywatel Bożego królestwa, nieugięcie trzymający się Pana, zostałem zesłany na wyspę Patmos za głoszenie ludziom słowa Bożego i opowiadanie im o Jezusie. 10Pewnego razu, w dzień Pański, ogarnął mnie Duch Święty i usłyszałem za sobą potężny głos, brzmiący jak dźwięk trąby:

11—Zapisz w księdze wszystko, co widzisz, a następnie wyślij ją do siedmiu kościołów: do Efezu, Smyrny, Pergamonu, Tiatyry, Sardes, Filadelfii i Laodycei.

12Gdy się odwróciłem, aby zobaczyć, czyj to głos, ujrzałem siedem złotych świeczników, 13a między nimi kogoś, kto wyglądał jak Syn Człowieczy. Był ubrany w długą szatę i przepasany na piersiach złotym pasem. 14Jego głowa i włosy były białe jak śnieżnobiała wełna, a spojrzenie—przenikające jak płomień ognia. 15Jego stopy lśniły jak rozgrzany w piecu mosiądz, a głos brzmiał jak huk fal. 16W prawej ręce trzymał siedem gwiazd, a z Jego ust wychodził ostry, obosieczny miecz. Jego twarz lśniła jak słońce w pełnym blasku.

17Gdy Go ujrzałem, padłem jak martwy u Jego stóp. Ale On dotknął mnie swoją prawą ręką i rzekł:

—Nie bój się! Jestem Pierwszy i Ostatni. 18Umarłem, ale ożyłem i będę żyć wiecznie. Mam klucze do świata zmarłych. 19Zapisz to, co już zobaczyłeś, co jest teraz oraz co się wydarzy potem. 20Siedem gwiazd w mojej prawej dłoni to aniołowie siedmiu kościołów, a siedem złotych świeczników to siedem kościołów.