Psalm 9
Tacksägelse över segern
1För körledaren, till mutlabbén9:1 Grundtextens innebörd är osäker men tycks syfta på sonens död eller dö för sonen, antingen så att psalmen sjöngs vid ett sorgetillfälle eller att den sjöngs i samma tonart som en känd sång om sonens död.. En psalm av David.9:1 Ps 9-10 har uppenbarligen varit en psalm från början; tillsammans utgör de en delvis alfabetisk psalm (varje ursprunglig vers börjar med en bokstav i tur och ordning som de är i det hebreiska alfabetet, om än inte helt konsekvent här). Septuaginta och Vulgata har bibehållit enheten och skiljer sig därför i numreringen av psalmerna fr.o.m. Ps 9-10 t.o.m. Ps 147 (vår Ps 11 är 10 i Septuaginta osv.).
2Herre, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta
och berätta om alla dina under.
3Jag vill vara glad och jubla i dig.
Jag vill lovsjunga ditt namn,
du den Högste.
4Mina fiender drar sig tillbaka,
vacklar och förgås inför dig.
5Du har försvarat min rätt och min sak,
du har satt dig på tronen
som en rättfärdig domare.
6Du har tillrättavisat folken
och gjort slut på de ogudaktiga
och utplånat deras namn för all framtid.
7Fienden är borta, utplånad för evigt.
Du ödelade städerna,
man ska inte ens komma ihåg dem.
8Men Herren regerar för all framtid.
Han har ställt fram sin tron för att döma.
9Han dömer världen i rättfärdighet,
han härskar över folken med rättvisa.
10Herren är en tillflykt för de förtryckta,
en borg i nödens tid.
11De som känner dig vid ditt namn,
förtröstar på dig, Herre,
för du överger inte dem som söker dig.
12Lovsjung Herren,
honom som bor på Sion!
Berätta för folken vad han har gjort!
13Han som hämnas blodsdåd kommer ihåg,
han glömmer inte de förtrycktas klagan.
14Herre, var nådig mot mig,
se hur jag får lida för dem som hatar mig,
du som kan lyfta mig upp från dödens portar,
15så att jag kan lovprisa dig i dotter Sions9:15 dotter Sions förekommer i Psaltaren endast här men flera gånger hos Jesaja och i Klagovisorna, syftande på Jerusalems befolkning. Kanske betraktades en stad symboliskt som mor till dess invånare. portar
och glädjas över din räddning.
16Folken faller själva i den grop de grävt,
och deras egen fot fastnar i det nät de lagt ut.
17Herren gör sig känd,
han skipar rätt.
Den gudlöse snärjs i sina egna gärningar.
Higgajón9:17 Higgajón förekommer även i 92:4 och dess betydelse är okänd. Antagligen är det en musikalisk anvisning.. Sélah
18De gudlösa ska återvända till dödsriket,
alla folk som har glömt Gud.
19Den fattige ska inte vara glömd för alltid,
inte heller är de förtrycktas hopp borta för evigt.
20Stå upp, Herre! Låt inte människor få makten!
Låt folken bli dömda inför dig!
21Låt skräcken komma över dem, Herre!
Låt folken veta att de är bara människor! Séla
Dieu fait justice9 Il est possible que les Ps 9 et 10 aient constitué, à l’origine, un psaume unique. Ils forment ensemble un poème alphabétique (dont les strophes ou les vers débutent par les lettres successives de l’alphabet hébreu) et un seul psaume dans la version grecque. Les autres psaumes alphabétiques sont les Ps 25, 34, 111, 112, 119 et 145.
1Un cantique de David dédié au chef de chœur, à chanter avec accompagnement de hautbois et de harpes.
2Je te louerai, ╵ô Eternel, de tout mon cœur,
je veux raconter tes merveilles.
3Par toi, j’exulte d’allégresse,
je te célèbre par des chants, ╵ô Dieu très-haut.
4Mes ennemis prennent la fuite,
sous tes coups, ils vont trébucher ; ╵ils vont périr devant ta face.
5Tu m’as rendu justice, ╵et tu as défendu mon droit,
quand tu as siégé sur ton trône ╵pour juger selon la justice.
6Tu as menacé les peuples païens, ╵tu as fait périr le méchant,
et effacé son souvenir ╵pour toutes les générations.
7Plus d’ennemis ! ╵Ils sont ruinés à tout jamais
car tu as renversé leurs villes,
le souvenir en est perdu.
8L’Eternel siège pour toujours,
voici : il a dressé son trône ╵pour exercer ses jugements.
9C’est lui qui gouverne le monde ╵avec droiture et équité,
qui prononce le jugement ╵avec justice sur les peuples.
10Oui, l’Eternel est un refuge ╵pour ceux que l’on opprime,
un lieu fort en temps de détresse.
11C’est pourquoi ceux qui te connaissent ╵ont placé leur confiance en toi.
Car toi, jamais, tu ne délaisses, ╵ô Eternel, ╵celui qui se tourne vers toi.
12Célébrez par des chants ╵l’Eternel, qui siège en Sion,
et proclamez ╵parmi les peuples ses hauts faits.
13Car il poursuit les meurtriers ╵et se souvient de leurs victimes ;
jamais il n’est indifférent ╵au cri des opprimés.
14Eternel, aie pitié de moi !
Vois l’affliction où m’ont réduit ╵ceux qui me vouent leur haine !
C’est toi qui me fais remonter ╵des portes de la mort
15pour que je publie tes louanges
aux portes9.15 En Orient, les places publiques où l’on se retrouvait, où l’on convoquait les habitants pour toutes les assemblées importantes, se trouvaient près des portes de la ville. de ceux qui habitent ╵la ville de Sion
et que je sois dans l’allégresse ╵pour ton œuvre de délivrance.
16Les peuples païens tombent dans la fosse ╵qu’ils avaient creusée de leurs mains,
leurs pieds se prennent dans le piège ╵qu’ils avaient tendu en cachette9.16 Voir 7.16-17..
17L’Eternel a montré ╵qui il était : ╵il fait justice,
et il prend le méchant ╵à son propre filet.
Jeu d’instruments9.17 Traduction incertaine : jeu d’instruments, interlude, en sourdine, méditation. Il s’agit sans doute d’un arrêt plus important que celui marqué par la Pause. Le terme est utilisé en 92.4 en liaison avec les sons de la harpe ; c’est pourquoi on pense qu’il s’agissait d’une notation appelant un jeu instrumental. – Pause
18Que les méchants ╵s’en aillent au séjour des morts :
tous les peuples païens ╵qui ne se soucient pas de Dieu.
19Mais Dieu n’oublie pas à jamais les pauvres,
l’espoir des affligés ╵ne sera pas toujours déçu.
20Eternel, lève-toi ! ╵Que l’homme ne triomphe pas !
Fais comparaître devant toi ╵les peuples païens pour qu’ils soient jugés.
21Frappe-les de terreur, ╵ô Eternel,
et que ces peuples sachent ╵qu’ils ne sont que des hommes.
