Psalm 83
Klagan i en tid av nationell kris
1En sång, en psalm av Asaf.
2Gud, var inte tyst,
tig inte, var inte stilla.
3Se hur dina fiender larmar
och de som hatar dig sticker upp sina huvuden!
4De gör upp onda planer mot ditt folk.
De sammansvärjer sig mot dem som du beskyddar.
5”Kom,” säger de, ”låt oss utplåna detta folk,
så att ingen längre kommer ihåg Israels namn.”
6De är fullkomligt överens om det,
och de har ingått ett förbund mot dig,
7Edoms boningar, ismaeliter,
Moab och hagaréer,
8Geval, Ammon, Amalek,
filistéernas land och Tyros invånare.
9Också Assyrien har förenat sig med dem
och lånat ut sin styrka åt Lots ättlingar. Séla
10Gör med dem som du gjorde med Midjan,
och med Sisera och Javin vid Kishonbäcken,
11dem som utplånades i En-Dor
och som blev till gödsel på marken.
12Låt det gå deras mäktiga som Orev och Seev
och alla deras furstar som Sevach och Salmunna,
13som sa: ”Låt oss inta Guds betesmarker!”
14Min Gud, låt dem bli som virvlande ogräsfrö83:14 Det hebreiska ordets exakta betydelse är osäker.,
som agnar för vinden.
15Så som elden bränner ner skog
och lågor svedjer berg,
16jaga bort dem med din storm
och förskräck dem med ditt oväder.
17Låt deras ansikten täckas av skam,
så att de söker ditt namn, Herre.
18Låt dem skämmas och bli förskräckta,
låt dem komma på skam och förgås.
19Låt dem inse att du, vars namn är Herren,
är den Högste över hela jorden.
الْمَزْمُورُ الثَّالِثُ وَالثَّمَانُونَ
تَسْبِيحَةٌ: مَزْمُورٌ لآسَافَ
1يَا اللهُ لَا تَصْمُتْ. لَا تَسْكُتْ وَلَا تَهْدَأْ يَا اللهُ. 2هُوَذا أَعْدَاؤُكَ ثَائِرُونَ، وَمُبْغِضُوكَ يَشْمَخُونَ بِرُؤُوسِهِمْ. 3يَتَآمَرُونَ بِالْمَكْرِ عَلَى شَعْبِكَ، وَيَكِيدُونَ لِلإِيقَاعِ بِمَنْ تَحْمِيهِمْ. 4يَقُولُونَ: «هَلُمَّ نَسْتَأْصِلُهُمْ مِنْ بَيْنِ الأُمَمِ، فَلَا يُذْكَرَ اسْمُ إِسْرَائِيلَ فِيمَا بَعْدُ».
5فَإِنَّهُمْ قَدْ تَآمَرُوا مَعاً بِقَلْبٍ وَاحِدٍ، وَعَقَدُوا حِلْفاً ضِدَّكَ. 6عَشَائِرُ أَدُومَ وَبَنُو إِسْمَاعِيلَ، نَسْلُ مُوآبَ وَبَنُو هَاجَرَ. 7جِبَالُ وَعَمُّونُ وَعَمَالِيقُ، الفَلَسْطِينِيُّونَ وَأَهْلُ صُورَ، 8وَقَوْمُ أَشُّورَ أَيْضاً انْضَمُّوا إِلَيْهِمْ، صَارُوا عَوْناً لِبَنِي لُوطٍ.
9افْعَلْ بِهِمْ كَمَا فَعَلْتَ بِمِدْيَانَ وَسِيسَرَا وَيَابِينَ فِي نَهْرِ قِيشُونَ. 10بَادُوا فِي عَيْنِ دُورٍ، وصَارُوا زِبْلاً للأَرْضِ. 11اجْعَلْ مَصِيرَ أَشْرَافِهِمْ كَمَصِيرِ غُرَابٍ وَذِئْبٍ، وَجَمِيعَ أُمَرَائِهِمْ مِثْلَ زَبَحَ وَصَلْمُنَّاعَ، 12الَّذِينَ قَالُوا: لِنَسْتَوْلِ عَلَى مَسَاكِنِ اللهِ.
13يَا إِلَهِي، بَدِّدْهُمْ كَالْقَشِّ الْمُتَطَايِرِ، وَكَالتِّبْنِ فِي مَهَبِّ الرِّيحِ. 14كَمَا تَحْرِقُ النَّارُ الْغَابَةَ، وَكَمَا يُشْعِلُ لَهِيبُهَا الْجِبَالَ، 15هَكَذَا طَارِدْهُمْ بِعَاصِفَتِكَ، وَأَفْزِعْهُمْ بِزَوْبَعَتِكَ. 16امْلأْ وُجُوهَهُمْ خِزْياً فَيَلْتَمِسُوا اسْمَكَ يَا رَبُّ. 17لِيَحُلَّ بِهِمِ الْعَارُ وَالرُّعْبُ إِلَى الأَبَدِ، وَلْيَخْزَوْا وَيَهْلِكُوا. 18وَيَعْلَمُوا أَنَّكَ أَنْتَ وَحْدَكَ، يَهْوَه الْعَلِيُّ عَلَى الأَرْضِ كُلِّهَا.
