Psalm 80
En bön om återupprättelse efter en stor förödelse
1För körledaren, efter ”Förbundstecknets lilja”80:1 Jfr not till 60:1.. En psalm av Asaf.
2Israels herde, lyssna,
du som leder Josef som en hjord!
Du, som tronar över keruberna,
träd fram i glans
3inför Efraim, Benjamin och Manasse.
Väck din styrka och kom till vår räddning!
4Upprätta oss, Gud!
Låt ditt ansikte lysa,
så att vi blir räddade!
5Herre, härskarornas Gud,
hur länge ska du vara vred på ditt folks böner?
6Du har låtit dem äta tårebröd,
gett dem tårar att dricka i mängder.
7Du har gjort oss till ett stridsämne för våra grannar.
Våra fiender hånar oss.
8Härskarornas Gud, upprätta oss!
Låt ditt ansikte lysa,
så att vi blir räddade!
9Du tog en vinranka ut ur Egypten,
du drev bort folken och planterade den.
10Du röjde marken
och den slog rot, den uppfyllde landet.
11Bergen täcktes av dess skugga,
mäktiga80:11 Ordagrant: Guds, vilket ibland tycks användas för att markera superlativ. cederträd av dess grenar.
12Den bredde ut sina grenar mot havet
och sina skott ända till floden80:12 Det är floden Eufrat som avses..
13Varför har du brutit ner dess murar,
så att vem som helst som går förbi kan plocka av den?
14Vildsvin från skogen slukar i sig den,
markens djur äter upp den.
15Härskarornas Gud, kom tillbaka!
Se ner från himlen och ta hand om denna vinranka,
16den som du med egen hand har planterat
och låtit växa åt dig.
17De har huggit ner den och bränt den,
men de ska förgås inför din tillrättavisande blick.
18Håll din hand över mannen vid din högra sida,
den människoson som du har fostrat.
19Då ska vi inte mer vika bort från dig.
Håll oss vid liv så att vi alltid kan åkalla ditt namn.
20Herre, härskarornas Gud,
låt ditt ansikte lysa,
så att vi blir räddade!
Salmo 80
Al director musical. Sígase la tonada de «Los lirios del pacto». Salmo de Asaf.
1Pastor de Israel,
tú que guías a José como a un rebaño,
tú que reinas entre los querubines, ¡escúchanos!
¡Resplandece 2delante de Efraín, Benjamín y Manasés!
¡Muestra tu poder, y ven a salvarnos!
3Restáuranos, oh Dios;
haz resplandecer tu rostro sobre nosotros,
y sálvanos.
4¿Hasta cuándo, Señor Dios Todopoderoso,
arderá tu ira contra las oraciones de tu pueblo?
5Por comida, le has dado pan de lágrimas;
por bebida, lágrimas en abundancia.
6Nos has hecho motivo de contienda
para nuestros vecinos;
nuestros enemigos se burlan de nosotros.
7Restáuranos, oh Dios Todopoderoso;
haz resplandecer tu rostro sobre nosotros,
y sálvanos.
8De Egipto trajiste una vid;
expulsaste a los pueblos paganos, y la plantaste.
9Le limpiaste el terreno,
y ella echó raíces y llenó la tierra.
10Su sombra se extendía hasta las montañas,
su follaje cubría los más altos cedros.
11Sus ramas se extendieron hasta el Mediterráneo
y sus renuevos hasta el Éufrates.
12¿Por qué has derribado sus muros?
¡Todos los que pasan le arrancan uvas!
13Los jabalíes del bosque la destruyen,
los animales salvajes la devoran.
14¡Vuélvete a nosotros, oh Dios Todopoderoso!
¡Asómate a vernos desde el cielo
y brinda tus cuidados a esta vid!
15¡Es la raíz que plantaste con tu diestra!
¡Es el vástago que has criado para ti!
16Tu vid está derribada, quemada por el fuego;
a tu reprensión perece tu pueblo.80:16 Tu vid … tu pueblo (lectura probable); Haz que perezcan, a tu reprensión, / los que la queman y destruyen (TM).
17Bríndale tu apoyo al hombre de tu diestra,
al ser humano80:17 ser humano. Lit. hijo de hombre. que para ti has criado.
18Nosotros no nos apartaremos de ti;
reavívanos, e invocaremos tu nombre.
19Restáuranos, Señor Dios Todopoderoso;
haz resplandecer tu rostro sobre nosotros,
y sálvanos.
