Psalm 7
En oskyldig mans bön om Guds dom
1En klagosång7:1 Den hebreiska termen förekommer endast här och dess exakta betydelse är inte känd. Bakgrunden till sången är inte heller känd, eftersom benjaminiten Kush inte står omtalad någon annanstans. av David, som han sjöng till Herren för benjaminiten Kushs skull.
2Herre, min Gud, till dig tar jag min tillflykt,
rädda mig från mina förföljare, befria mig!
3Låt dem inte riva mig som lejon
och slita mig i stycken utan att någon räddar mig.
4Herre, min Gud, om jag har gjort detta,
om jag har handlat fel,
5om jag har lönat min vän med ont
och plundrat min ovän utan orsak,
6låt då fienden förfölja mig och hinna upp mig,
trampa mitt liv till marken
och lägga min ära i stoftet. Séla
7Herre! Res dig i din vrede,
stå upp mot mina fienders raseri!
Vakna upp, min Gud,
du som bestämmer domen.
8Samla alla folken runt omkring dig,
regera över dem från höjden!
9Herren är den som dömer folken.
Döm mig, Herre,
efter min rättfärdighet,
efter min integritet.
10Gör slut på de gudlösas ondska,
låt den rättfärdige stå fast!
Den som prövar sinne och känslor7:10 sinne och känslor, ordagrant hjärtan och njurarna. Hjärtat betraktades som säte för människans medvetna, intellektuella liv, och njurarna (inälvorna) stod för känslorna. är en rättfärdig Gud.
11Gud är min sköld,
han räddar de rättsinniga.
12Gud dömer i rättfärdighet,
Gud ger uttryck för sin vrede varje dag.
13Om någon inte vill vända om,
slipar han sitt svärd,
spänner sin båge,
14gör sitt dödande vapen redo
och tar fram sina brinnande pilar.
15Se, denne är havande med orätt,
han avlar ofärd och föder lögn.
16Han gräver en grop och gör den djup
men faller själv i den grop han grävt.
17Olyckan han planerat kommer över honom själv,
våldet drabbar hans eget huvud.
18Jag vill prisa Herren för hans rättfärdighet.
Jag vill lovsjunga Herrens, den Högstes, namn.
Rends-moi justice contre des accusations injustes !
1Complainte de David qu’il chanta au Seigneur au sujet de ce que Koush7.1 Personnage inconnu de la cour de Saül. Certaines versions l’ont identifié à l’Ethiopien (en hébreu le Koushite) de 2 S 18.21-23. le Benjaminite avait dit.
2O Eternel, mon Dieu, ╵en toi, j’ai un refuge :
viens, sauve-moi ╵de ceux qui me poursuivent ! ╵Viens donc me délivrer !
3Sinon, comme des lions7.3 Comme jeune berger, David a été attaqué par des lions (1 S 17.34-35). Dans les Psaumes, les ennemis sont souvent comparés à des bêtes féroces (10.9 ; 17.12 ; 22.13-14, 17, 21-22 ; 25.17 ; 57.5 ; 58.7 ; 124.6)., ╵ils vont me déchirer,
je serai mis en pièces ╵sans que personne ╵ne vienne à mon secours.
4O Eternel, mon Dieu, ╵si j’ai agi ╵comme on me le reproche,
si j’ai commis une injustice,
5si j’ai causé du tort ╵à mon ami,
si, sans raison, ╵j’ai dépouillé mon adversaire7.5 Autre traduction : Si j’ai laissé échapper mon adversaire pour rien.,
6alors, qu’un ennemi ╵se mette à me poursuivre,
qu’il me rattrape et me piétine,
qu’il traîne mon honneur ╵dans la poussière.
Pause
7O Eternel, ╵dans ta colère, lève-toi,
dresse-toi contre la furie ╵de ceux qui sont mes adversaires
entre en action en ma faveur, ╵toi qui as établi le droit.
8Que les peuples s’assemblent ╵autour de toi,
et toi, domine-les ╵des hauteurs de ton trône.
9O Eternel, ╵toi le juge des peuples,
rends-moi justice, ╵et agis selon ma droiture !
Qu’il me soit fait ╵selon mon innocence !
10Mets donc un terme ╵aux méfaits des méchants,
et affermis le juste,
toi qui es juste ╵et qui sondes les cœurs7.10 Voir Ap 2.23. ╵et les désirs secrets.
11Dieu est mon bouclier.
Il sauve qui a le cœur droit.
12Dieu est un juste juge,
qui, chaque jour, ╵fait sentir son indignation
13à qui ne revient pas à lui.
L’ennemi7.13 L’hébreu ne permet pas de déterminer si c’est Dieu ou l’ennemi qui est le sujet des verbes des v. 13-14. D’où l’autre traduction possible : 13 Si l’on ne revient pas à lui, Dieu aiguise son glaive… 15 L’ennemi conçoit des méfaits… aiguise son glaive,
il tend son arc ╵et se met à viser.
14Il se prépare ╵des armes meurtrières,
et il apprête ╵des flèches enflammées7.14 Les anciens enduisaient parfois les flèches de matières inflammables pour allumer des incendies dans les villes assiégées (cf. Ep 6.16)..
15Il conçoit des méfaits,
porte en son sein ╵de quoi répandre la misère, ╵et il accouche de la fausseté.
16Il creuse en terre ╵un trou profond7.16 Allusion aux pièges préparés pour la capture des fauves : des trous profonds recouverts de branchages.,
mais, dans la fosse qu’il a faite, ╵c’est lui qui tombera.
17Son mauvais coup ╵se retournera contre lui,
et sa violence ╵lui retombera sur la tête.
18Je louerai l’Eternel ╵pour sa justice,
je célébrerai par des chants ╵le Dieu très-haut.
