Psaltaren 62 – NUB & OL

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 62:1-13

Psalm 62

En tröstepsalm

1För körledaren, till Jedutun62:1 Jedutun var en av Davids musiker, se 1 Krön 16:41.. En psalm av David.

2Bara hos Gud finner jag ro,

från honom kommer min räddning.

3Endast han är min klippa,

min räddning och min borg.

Jag ska aldrig vackla.

4Hur länge ska ni ansätta en människa,

kasta er över honom allesammans,

som mot en lutande vägg,

eller en mur som snart störtar samman?

5De tänker störta ner honom från hans höga plats,

och de gillar lögn.

Med sin mun välsignar de,

men i sitt inre förbannar de. Séla

6Bara hos Gud finner jag ro,

från honom kommer mitt hopp.

7Endast han är min klippa,

min räddning och min borg.

Jag ska aldrig vackla.

8Min frälsning och min ära finns hos Gud.

Han är min tillflykt, min starka klippa.

9Förtrösta alltid på honom, du folk!

utgjut ditt hjärta för honom, för Gud är vår tillflykt. Séla

10Människobarnen är bara en vindpust,

även de höga bland dem är en lögn.

I vågskålen väger de lätt,

ja, mindre än luft.

11Sätt inte er tillit till våld

eller ert hopp till stöldgods.

Om er rikedom växer,

fäst inte ert hjärta vid den.

12Ett har Gud talat, två saker har jag hört:

att Gud har styrkan,

13och att du, Herre, är nådig

och lönar var och en efter vad han gjort.

O Livro

Salmos 62:1-12

Salmo 62

Salmo de David. Para o diretor do coro, Jedutun.62.0 Cf. 1 Cr 16.41.

1Eu permaneço tranquilo diante de Deus,

visto que só dele vem a minha salvação.

2Só ele é o meu rochedo,

o meu libertador e o meu defensor;

não me hei de perturbar quando vierem as aflições.

3Até quando continuarão a tramar o mal contra mim,

querendo derrubar-me como uma parede a cair

ou um muro em ruínas?

4Só pensam em violência para me levar à ruína;

deleitam-se na mentira e com a boca dizem o bem,

mas no íntimo estão a amaldiçoar. (Pausa)

5Eu permaneço tranquilo diante de Deus,

visto que só dele vem a minha esperança.

6Só ele é o meu rochedo,

o meu libertador e o meu defensor;

não me hei de perturbar quando chegarem as aflições.

7De Deus vem a minha salvação e a minha honra;

ele é o rochedo que me serve de fortaleza.

Sim, o meu refúgio está em Deus!

8Confia nele, meu povo, em todo o tempo;

apresentem-lhe todo o vosso coração,

porque ele é o nosso refúgio. (Pausa)

9Tanto as pessoas de alta como de baixa condição,

nada são, sem dúvida, aos olhos de Deus;

pesam menos que o ar numa balança.

10Não penses que podes prosperar pela opressão;

não fiques satisfeito com o que não passa de roubo.

Se a fortuna aumentar,

não lhe entregues o coração.

11Deus disse, e tenho ouvido repetidas vezes,

que o verdadeiro poder só a ele pertence.

12Além disso, a ti, Senhor, pertence a bondade

e recompensas cada um segundo as suas obras.