Psalm 55
Besvikelse och förtvivlan över en väns svek
1För körledaren, till stränginstrument. Maskil. Av David.
2Lyssna till min bön, Gud!
Göm dig inte när jag vädjar till dig!
3Lyssna till mig och svara mig!
Mina tankar plågar mig,
jag har ingen ro,
4för fienden väsnas och de gudlösa pressar mig.
De drar olycka över mig,
och i vrede anfaller de mig.
5Mitt inre fylls av ångest,
dödsångesten griper mig.
6Fruktan och fasa gastkramar mig.
Jag darrar och är rädd,
skräcken överväldigar mig.
7Jag sa: ”Tänk om jag hade vingar som duvan,
så att jag kunde flyga bort och finna en viloplats.
8Jag skulle flyga långt bort
till öknen och stanna där.” Séla
9Jag skulle skynda mig att söka skydd
undan detta oväder och denna storm.
10Herre, förvirra de gudlösa,
låt dem gräla sinsemellan,
för jag ser våld och strid i staden.
11Dag och natt går de omkring den på dess murar.
Olycka och ofärd har förskansat sig därinne.
12Våldet har tagit överhanden,
och förtryck och svek lämnar aldrig dess torg.
13Om det hade varit en fiende som hånat mig,
hade jag kunnat stå ut med det.
Om det hade varit en ovän som satt sig upp mot mig,
kunde jag ha gömt mig för honom.
14Men det var du, min jämlike,
min vän, min förtrogne.
15Vi gick i underbar gemenskap
i folkskaran till Guds hus.
16Låt döden utan varning ta dem,
låt dem fara levande ner i dödsriket,
för ondskan bor i och mitt ibland dem.
17Men jag vill ropa till Gud,
och Herren ska rädda mig.
18Både morgon, middag och kväll suckar jag och klagar högt inför honom,
och han ska lyssna till mig.
19Han befriar mig och ger mig frid,
när fienderna anfaller mig,
hur många mina motståndare än är.
20Gud ska höra mig och förödmjuka dem,
han som har regerat i evigheter, séla,
dessa som aldrig ändrar sig
och som inte fruktar Gud.
21Han gav sig på dem som levde i fred med honom,
han våldförde sig på sitt förbund.55:21 Vem som åsyftas framkommer inte, men möjligen densamme som i v. 14. Det är också oklart huruvida det ska översättas hans förbund eller sitt förbund.
22Hans ord var hala som smör,
men hans hjärta var fyllt av stridslust.
Hans tal var lenare än olja
och ändå ett draget svärd.
23Lämna din börda till Herren!
Han ska ta hand om dig.
Han låter aldrig den rättfärdige vackla.
24Men du, Gud, ska störta ner dem i fördärvets djup.
De blodtörstiga och svekfulla uppnår inte ens hälften av människans livslängd.
Men jag förtröstar på dig.
Psalm 55In Hebrew texts 55:1-23 is numbered 55:2-24.
For the director of music. With stringed instruments. A maskilTitle: Probably a literary or musical term of David.
1Listen to my prayer, O God,
do not ignore my plea;
2hear me and answer me.
My thoughts trouble me and I am distraught
3because of what my enemy is saying,
because of the threats of the wicked;
for they bring down suffering on me
and assail me in their anger.
4My heart is in anguish within me;
the terrors of death have fallen on me.
5Fear and trembling have beset me;
horror has overwhelmed me.
6I said, “Oh, that I had the wings of a dove!
I would fly away and be at rest.
7I would flee far away
and stay in the desert;55:7 The Hebrew has Selah (a word of uncertain meaning) here and in the middle of verse 19.
8I would hurry to my place of shelter,
far from the tempest and storm.”
9Lord, confuse the wicked, confound their words,
for I see violence and strife in the city.
10Day and night they prowl about on its walls;
malice and abuse are within it.
11Destructive forces are at work in the city;
threats and lies never leave its streets.
12If an enemy were insulting me,
I could endure it;
if a foe were rising against me,
I could hide.
13But it is you, a man like myself,
my companion, my close friend,
14with whom I once enjoyed sweet fellowship
at the house of God,
as we walked about
among the worshipers.
15Let death take my enemies by surprise;
let them go down alive to the realm of the dead,
for evil finds lodging among them.
16As for me, I call to God,
and the Lord saves me.
17Evening, morning and noon
I cry out in distress,
and he hears my voice.
18He rescues me unharmed
from the battle waged against me,
even though many oppose me.
19God, who is enthroned from of old,
who does not change—
he will hear them and humble them,
because they have no fear of God.
20My companion attacks his friends;
he violates his covenant.
21His talk is smooth as butter,
yet war is in his heart;
his words are more soothing than oil,
yet they are drawn swords.
22Cast your cares on the Lord
and he will sustain you;
he will never let
the righteous be shaken.
23But you, God, will bring down the wicked
into the pit of decay;
the bloodthirsty and deceitful
will not live out half their days.
But as for me, I trust in you.
