Psalm 17
En oskyldig mans bön
1En bön av David.
Hör, Herre, min rättfärdiga sak!
Hör min bön, lyssna! Min bön kommer inte från oärliga läppar.
2Jag väntar på min rätt från dig,
för du ser vad som är rätt.
3Du prövar mitt innersta,
du utforskar mig om natten,
du granskar mig men finner inget.
Jag vill inte tillåta någon överträdelse komma ur min mun,
4som människor gör.
Jag har hållit de ord som du talat,
jag har hållit mig borta från män som brukar våld.17:4 Grundtextens innebörd är osäker. Det är också osäkert om första delen av versen hör ihop med sista delen i föregående vers eller inte.
5Jag har hållit mina steg på dina vägar,
mina fötter har inte stapplat.
6Jag ropar till dig, för du svarar mig, Gud.
Lyssna på mig, hör vad jag säger.
7Visa din underbara nåd,
du som med din starka hand
räddar dem som tar sin tillflykt till dig
undan sina motståndare.
8Bevara mig som din ögonsten,
göm mig under dina vingars skugga,
9för de gudlösa som anfaller mig,
mina dödsfiender som omger mig.
10De har förhärdat sina hjärtan,
de tar stora ord i sin mun.
11De omringar oss överallt där vi går,
med sin blick följer de mig för att slå mig till marken.17:11 Grundtextens innebörd är svårtolkad, och det är osäkert huruvida personpronomenet ska vara jag eller vi.
12Han är som ett lejon,
ivrigt att slita sönder sitt byte,
som unga lejon
som ligger på lur.
13Stå upp, Herre, gå emot honom!
Slå ner honom!
Rädda mig från de onda med ditt svärd!
14Herre, rädda mig med din hand från sådana,
från världens människor,
som har fått sin del här i livet,
vilkas buk du fyller med din rikedom,
vilkas söner är många och kan samla rikedom åt sina barn.17:14 Grundtextens innebörd är osäker.
15I rättfärdighet ska jag se ditt ansikte,
det ska ge mig tröst och tillfredsställelse att få se din likhet när jag vaknar.
Poursuivi sans cause
1Prière de David.
O Eternel, ╵écoute ma requête, ╵car elle est juste ! ╵Entends mon cri !
Prête l’oreille à ma prière, ╵prononcée sans duplicité.
2Viens prononcer le jugement ╵qui me rendra justice.
Que tes yeux voient ╵où est le droit.
3Examine mon cœur, ╵observe-moi la nuit,
éprouve-moi, ╵tu ne trouveras rien ╵à reprocher en moi.
J’ai décidé ╵de ne pas pécher en paroles.
4Et quoi que fassent ╵les autres hommes,
je me suis bien gardé, ╵conformément à tes paroles, ╵de marcher sur la route des méchants.
5Je me suis tenu fermement ╵à la voie que tu as tracée,
et mes pieds n’ont pas chancelé.
6Dieu, je t’appelle ╵car tu réponds.
Prête l’oreille, ╵écoute-moi !
7Fais resplendir ╵l’immensité ╵de ton amour,
toi qui délivres ╵des agresseurs ╵ceux qui comptent sur ton intervention !
8Garde-moi ╵comme la prunelle ╵de tes yeux !
Cache-moi ╵bien à l’abri sous tes ailes17.8 Voir 36.8 ; 57.2 ; 61.5 ; 63.8 ; 91.4 ; Mt 23.37.,
9loin des ennemis ╵qui s’acharnent contre moi
et loin des méchants ╵qui me cernent !
10Ils s’enferment dans leur graisse,
et ils ont l’arrogance à la bouche.
11Ils sont sur mes pas. ╵Déjà, ils m’encerclent,
ils sont aux aguets ╵pour me terrasser,
12comme un lion ╵prêt à déchirer,
comme un fauve en embuscade.
13Lève-toi, ô Eternel, ╵et affronte-les ! ╵Fais-les s’incliner
et délivre-moi ╵de tous ces méchants ╵par ton glaive !
14Délivre-moi de ces hommes ╵par ton intervention, Eternel !
Que des hommes de ce monde ╵je sois délivré !
Leur seule part est en cette vie.
Quant à ceux que tu chéris, ╵tu combleras leurs aspirations,
leurs enfants seront bien rassasiés,
et ils auront des biens à léguer ╵à leurs descendants17.14 Autre traduction : Oui, qu’ils soient gavés, eux et leurs enfants, de ce que tu leur réserves. Qu’ils en soient tout rassasiés et en laissent à leurs descendants ! !
15Pour ma part, ╵lorsqu’il m’aura été fait justice, ╵je contemplerai ta face
et, à mon réveil, ╵je pourrai me rassasier ╵de la vue de ton image.
