Psalm 146
Herrens eviga trofasthet
1Halleluja!
Lova Herren, min själ!
2Jag vill prisa Herren så länge jag lever,
lovsjunga min Gud så länge jag finns till.
3Lita inte på de mäktiga,
på människor som inte kan rädda.
4När människans ande lämnar henne
återvänder hon till stoftet,
och alla hennes planer blir om intet.
5Men lycklig är den som väntar på hjälp från Jakobs Gud,
och hoppas på Herren, sin Gud.
6Han har gjort himlen och jorden,
haven och allt som finns i dem.
Hans trofasthet består för evigt.
7Han skaffar rätt åt de förtryckta
och ger mat till de hungriga.
Herren befriar fångarna.
8Herren öppnar de blindas ögon.
Herren lyfter upp de nerböjda.
Herren älskar de rättfärdiga.
9Herren skyddar främlingar
och har omsorg om faderlösa och änkor,
men de gudlösas planer hindrar han.
10Herren är kung för evigt, din Gud, Sion,
från generation till generation.
Halleluja!
Il fait droit aux opprimés
1Louez l’Eternel !
Que, de tout mon être, ╵je loue l’Eternel !
2Je veux louer l’Eternel ╵tant que je vivrai,
je célébrerai ╵mon Dieu en musique ╵tout au long ╵de mon existence.
3Ne placez pas votre foi ╵dans les puissants de ce monde
ni dans des humains ╵incapables de sauver !
4Dès qu’ils ont poussé ╵leur dernier soupir, ╵ils retournent à la terre
et, au même instant, ╵leurs projets s’évanouissent.
5Heureux l’homme ╵qui reçoit son aide ╵du Dieu de Jacob,
et dont l’espérance ╵est dans l’Eternel son Dieu.
6Car l’Eternel a créé ╵le ciel et la terre
ainsi que la mer, ╵avec tout ce qui s’y trouve146.6 Voir Ex 20.11 ; Ac 4.24 ; 14.15..
Il reste à jamais fidèle.
7Il fait droit aux opprimés ;
il nourrit les affamés ;
l’Eternel relâche ╵ceux qui sont emprisonnés.
8L’Eternel rend la vue aux aveugles.
L’Eternel relève ╵celui qui fléchit.
L’Eternel aime les justes.
9L’Eternel protège ╵l’étranger,
il est le soutien ╵de la veuve ╵et de l’orphelin.
Mais il fait dévier ╵le chemin qu’empruntent les méchants.
10L’Eternel est Roi ╵pour l’éternité,
lui qui est ton Dieu, ╵ô Sion, ╵de génération ╵en génération.
Louez l’Eternel !
