1Det är bättre att vara fattig och oförvitlig
än att vara en dåre som ljuger.
2Att vara ivrig men sakna kunskap för inget gott med sig,
den som bara rusar iväg missar målet.
3En människas dumhet förstör hennes liv,
men ändå rasar hon mot Herren.
4Rikedom ger många vänner,
men den fattige har inga vänner kvar.
5Ett falskt vittne kommer att straffas,
lögnaren kommer inte undan.
6Många vädjar till en ädel mans välvilja,
och den som är frikostig drar till sig många vänner.
7Den fattige är hatad av alla sina släktingar,
och hans vänner undviker honom ännu mer.
Förgäves försöker han tala till dem.19:7 Grundtextens innebörd i versens sista del är oviss.
8Den som skaffar sig förstånd älskar sig själv,
och den som bevarar insikten kommer att få framgång.
9Ett falskt vittne kommer inte undan sitt straff,
och lögnaren går under.
10Det passar sig inte att en dåre lever i lyx
och ännu mindre att en slav regerar över furstar.
11En människas förstånd gör henne tålmodig,
och att förlåta en överträdelse ser hon som en heder.
12Kungens vrede är som ett lejons rytande,
hans välvilja som dagg på gräset.
13En dåraktig son är en olycka för sin far,
och en hustrus tjat är som ett ihållande takdropp.
14Hus och rikedomar kan man ärva av sina föräldrar,
men en förståndig hustru kommer från Herren.
15Lättja leder till djup sömn,
och en slöfock får gå hungrig.
16Den som lyssnar till tillrättavisning får leva tryggt,
men den som inte ger akt på sin vandring ska dö.
17Den som visar nåd mot de fattiga lånar till Herren,
och får en belöning av honom för det.
18Fostra din son så länge det finns hopp,
du vill ju inte bidra till hans död.19:18 Versens sista del kan ev. också tolkas som varning för misshandel: …men vålla inte hans död.
19En man med hett temperament får ta sitt straff.
Om du försöker fostra honom får du göra det gång på gång.
20Lyssna till råd och ta till dig vägledning,
så blir du vis för resten av livet.
21Människan gör upp många planer,
men det blir ändå som Herren vill.
22Det människan längtar efter är nåd och godhet,
och det är bättre att vara fattig än att ljuga.19:22 Tanken kan också vara att en människa förväntas visa nåd och godhet, och att fattigdom är bättre än att vara en lögnare (som saknar både nåd och godhet).
23Herrens fruktan ger liv,
mätt går man till vila, skyddad mot det onda.
24Den late stoppar handen i skålen
men ids inte föra den åter till munnen.
25Slå hädaren så tar den okunnige lärdom.
Tillrättavisa den som har omdöme, så tar han till sig kunskap.
26En son som misshandlar sin far och kör iväg sin mor
är skamlös och vanartig.
27Om du, min son, slutar lyssna på vägledning,
irrar du bort från kunskapens ord.
28Ett ont vittne hånar rättvisan,
i de gudlösas mun flödar ondska.
29Straff har bestämts för hädarna
och piskrapp för dårars rygg.
119:1 Mit 28:6Afadhali mtu maskini ambaye mwenendo wake hauna lawama,
kuliko mpumbavu ambaye midomo yake imepotoka.
219:2 Hos 4:6; Yn 16:3; Rum 10:2Sio vizuri kuwa na juhudi bila maarifa,
wala kufanya haraka na kuikosa njia.
319:3 Mit 14:1; 9:13; 24:9; Isa 32:6; Yak 1:13-15Upumbavu wa mtu mwenyewe huharibu maisha yake
hata hivyo moyo wake humkasirikia Bwana.
419:4 Mit 19:7; 14:20Mali huleta marafiki wengi,
bali rafiki wa mtu maskini humwacha.
519:5 Kut 23:1; Kum 19:19; Mit 1:28Shahidi wa uongo hataacha kuadhibiwa,
naye amwagaye uongo hataachwa huru.
619:6 Mit 29:26; 17:8; 18:16Wengi hujipendekeza kwa mtawala
na kila mmoja ni rafiki wa mtu atoaye zawadi.
719:7 Mit 10:15Mtu maskini huepukwa na ndugu zake wote:
Je, marafiki zake watamkwepa kiasi gani!
Ingawa huwafuata kwa kuwasihi,
hawapatikani popote.
819:8 Mit 16:20Yeye apataye hekima huipenda nafsi yake mwenyewe,
yeye ahifadhiye ufahamu hustawi.
919:9 Kum 19:19Shahidi wa uongo hataacha kuadhibiwa,
naye amwagaye uongo ataangamia.
1019:10 Mit 26:1; 30:21-23; Mhu 10:5-7Haistahili mpumbavu kuishi katika anasa,
itakuwa vibaya kiasi gani
kwa mtumwa kuwatawala wakuu.
1119:11 2Fal 5:12; Mit 16:32; Mt 25:21; Efe 4:32Hekima ya mtu humpa uvumilivu,
ni kwa utukufu wake kusamehe makosa.
1219:12 Za 33:3; 72:5-6; Es 1:12Ghadhabu ya mfalme ni kama mngurumo wa simba,
bali wema wake ni kama umande juu ya nyasi.
1319:13 Mit 10:1; Es 1:18; Mit 21:9Mwana mpumbavu ni maangamizi ya babaye,
naye mke mgomvi ni kama kutonatona kusikoisha.
1419:14 2Kor 12:14; Mit 18:22Nyumba na mali hurithiwa kutoka kwa wazazi,
bali mke mwenye busara hutoka kwa Bwana.
1519:15 Mit 10:4; 20:13Uvivu huleta usingizi mzito,
naye mtu mzembe huona njaa.
1619:16 Mit 16:17; Lk 10:28; Rum 2:7Yeye ambaye hutii mafundisho huulinda uhai wake,
bali yeye anayezidharau njia zake atakufa.
1719:17 Kum 24:19; Mt 10:42; 2Kor 9:6Yeye amhurumiaye maskini humkopesha Bwana,
naye atamtuza kwa aliyotenda.
1819:18 Mit 13:24; 23:13-14Mrudi mwanao, kwa maana katika hiyo kuna tumaini,
usiwe mshirika katika mauti yake.
19Mtu mwenye kukasirika haraka ni lazima atapata adhabu yake,
kama utamwokoa, itakubidi kufanya hivyo tena.
2019:20 Mit 4:1; 12:15Sikiliza mashauri na ukubali mafundisho,
nawe mwishoni utakuwa na hekima.
2119:21 Es 9:25; Mhu 7:29; Yer 4:29; Mao 3:37; Ebr 6:17Kuna mipango mingi ndani ya moyo wa mtu,
lakini kusudi la Bwana ndilo litakalosimama.
22Lile mtu alionealo shauku ni upendo usio na mwisho,
afadhali kuwa maskini kuliko kuwa mwongo.
2319:23 Za 25:13; 1Tim 4:8; Ay 4:7; Mit 10:27Kumcha Bwana huongoza kwenye uzima,
kisha mtu hupumzika akiwa ameridhika,
bila kuguswa na shida.
2419:24 Mit 26:15Mtu mvivu hutumbukiza mkono wake kwenye sahani,
lakini hawezi hata kuupeleka kwenye kinywa chake!
2519:25 Za 141:5; Mit 9:9; 21:11Mpige mwenye mzaha, naye mjinga atajifunza busara,
mkemee mwenye ufahamu naye atapata maarifa.
2619:26 Mit 28:24Yeye amwibiaye baba yake na kumfukuza mama yake
ni mwana aletaye aibu na fedheha.
2719:27 Mt 7:15; Mk 4:24; Efe 4:14Mwanangu, ukiacha kusikiliza mafundisho,
utatangatanga mbali na maneno ya maarifa.
2819:28 Ay 15:16Shahidi mla rushwa hudhihaki hukumu
na kinywa cha mtu mwovu humeza ubaya kwa upesi.
2919:29 Kum 25:2; Mit 26:3Adhabu zimeandaliwa kwa ajili ya wenye dhihaka
na mapigo kwa ajili ya migongo ya wapumbavu.
