Edoms dom
1Obadjas syn.
Så säger Herren, Herren, om Edom;
vi har hört ett budskap från Herren.
En budbärare har sänts till folken:
”Kom, låt oss stå upp
och strida mot det!”
2Jag ska göra dig litet bland folken
och mycket föraktat.
3Du har lurats av ditt övermod,
du som bor bland bergsklyftorna,
håller till högt däruppe
och säger för dig själv:
”Vem kan störta mig ner till jorden?”
4Även om du bygger ditt näste högt som örnen
och gör dig ett rede bland stjärnorna,
ska jag störta ner dig därifrån, säger Herren.
5Om tjuvar kommer till dig
eller rövare om natten
– ack, då förgås du ju! –
stjäl de väl bara tills de fått nog?
Om druvplockarna kommer till dig,
lämnar de väl en efterskörd?
6Hur noga ska inte Esau genomsökas
och hans gömda skatter letas fram!
7Alla dina allierade fördriver dig till gränsen.
Dina fredliga vänner bedrar dig
och tar makten över dig.
De som äter ditt bröd
gillrar snaror för dig,
och inget förstånd infinner sig där.
8”På den dagen, säger Herren,
ska jag förgöra de visa i Edom,
allt förstånd på Esaus berg.
9Dina hjältar, Teman, blir skräckslagna,
och alla på Esaus berg utplånas i slakten.
10För våld mot din bror Jakob
ska du höljas med skam
och utplånas för evigt.
11Den dagen du stod på avstånd,
den dagen främlingar drog bort med hans rikedomar
och utlänningar tågade in genom hans portar
och kastade lott om Jerusalem,
då var du också som en av dem.
12Se inte ner på din broder
på hans olycksdag.
Gläd dig inte över Judas folk
på deras undergångsdag,
och gapa inte så stort
på deras nöds dag.
13Tåga inte in genom mitt folks port
på deras förödelses dag.
Se inte ner, även du, på hans olycka
på hans tragiska dag,
och lägg inte beslag på hans rikedomar
på denna hans tragiska dag.
14Stå inte vid vägskälet
för att hugga ner dem som flyr därifrån.
Utlämna inte hans överlevande
på denna nödens dag.
Herrens dag
15Herrens dag är nära
för alla folk.
Så som du har gjort,
så ska man göra mot dig.
Dina gärningar kommer
att slå tillbaka mot dig.
Israels återupprättelse
16Så som ni har druckit på mitt heliga berg,
så ska folken ständigt få dricka.
De ska dricka och dricka
och bli som om de aldrig funnits.
17Men på Sions berg ska det finnas räddning,
det ska vara heligt
och där ska Jakobs ätt få äga sina arvedelar.
18Jakobs ätt ska bli en eld
och Josefs ätt en låga,
men Esaus ätt ska bli halm
som de ska antända och förtära.
Ingen av Esaus ätt kommer att överleva,
för Herren har talat.”
19De från Negev ska ockupera Esaus berg.
De som bor i Låglandet ska ockupera filistéernas land.
De ska inta Efraims och Samariens områden,
och Benjamin ska inta Gilead.
20De som blivit bortförda från Israels här1:20 Grundtextens innebörd är osäker. och är i Kanaan,
ända till Sarefat,
och de bortförda från Jerusalem,
de i Sefarad, ska inta städerna i Negev.
21Befriare1:21 Enligt Septuaginta: De räddade på Sions berg ska dra upp… ska dra upp på Sions berg
och regera över Esaus berg.
Och kungariket ska vara Herrens.
1Visión de Abdías.
Orgullo y caída de Edom
1-4 – Jer 49:14-16
5-6 – Jer 49:9-10
Esto es lo que dice el Señor y Dios acerca de Edom.
Hemos oído un mensaje de parte del Señor.
Un heraldo ha sido enviado a las naciones, diciendo:
«¡Vamos, marchemos a la guerra contra ella!».
2«Te haré pequeño entre las naciones,
totalmente menospreciado.
3La soberbia de tu corazón te ha engañado.
Como habitas en las hendiduras de las rocas,1:3 de las rocas. Alt. de Selá, que era la capital de Edom. Véanse Jue 1:36; 2R 14:7.
en la altura de tu morada,
te engañas a ti mismo, diciendo:
¿Quién podrá arrojarme a tierra?
4Aunque vueles a lo alto como águila,
y tu nido esté puesto en las estrellas,
desde allí te haré caer»,
afirma el Señor.
5«Si vinieran a ti ladrones
o saqueadores nocturnos,
¿no robarían solo lo que crean suficiente?
¡Pero a ti te espera gran destrucción!
Si vinieran a ti los vendimiadores,
¿no dejarían algunas uvas?
6¡Pero a ti, Esaú, te saquearán!
¡Te despojarán de tus tesoros más escondidos!
7Hasta la frontera te expulsarán
tus propios aliados,
te engañarán y dominarán
tus propios amigos.
Los que se sientan a tu mesa
te pondrán una trampa.
Es que Edom no tiene entendimiento.
8»¿Acaso no destruiré yo en aquel día
a los sabios de Edom,
a la inteligencia del monte de Esaú?»,
afirma el Señor.
9«Ciudad de Temán, tus guerreros temblarán de miedo,
de que todo hombre sea exterminado
del monte de Esaú por la masacre.
10Por la violencia hecha contra tu hermano Jacob,
te cubrirá la vergüenza
y serás exterminado para siempre.
11En el día que te mantuviste al margen,
en el día que extranjeros se llevaron sus riquezas,
cuando extraños entraron por su puerta
y sobre Jerusalén echaron suerte,
tú eras como uno de ellos.
12No debiste reírte de tu hermano en su mal día,
en el día de su desgracia.
No debiste alegrarte a costa del pueblo de Judá
en el día de su ruina.
No debiste hablar con arrogancia
en el día de su angustia.
13No debiste entrar por la puerta de mi pueblo
en el día de su calamidad.
No debiste disfrutar con su desgracia
en el día de su calamidad.
No debiste echar mano a sus riquezas
en el día de su calamidad.
14No debiste aguardar en los cruces de caminos
para matar a los que huían.
No debiste entregar a los sobrevivientes
en el día de su angustia.
15»Porque cercano está el día del Señor
contra todas las naciones.
¡Como hiciste se te hará!
¡Sobre tu cabeza recaerá tu merecido!
16Pues sin duda que, así como ustedes
bebieron de mi copa en mi santo monte,
así también la beberán sin cesar todas las naciones;
beberán y beberán,
entonces serán como si nunca hubieran existido.
17Pero en el monte Sión habrá liberación
y será sagrado.
El pueblo de Jacob recuperará sus posesiones.
18Los descendientes de Jacob serán fuego
y los de José, llama;
pero la casa real de Esaú será paja:
le pondrán fuego y la consumirán
de tal forma que no quedará sobreviviente
entre los descendientes de Esaú».
El Señor lo ha dicho.
19Los del Néguev poseerán
el monte de Esaú;
los de la región de Sefalá
poseerán Filistea;
también poseerán los campos de Efraín y de Samaria;
y los de Benjamín poseerán Galaad.
20Los exiliados, este ejército de israelitas
que viven entre los cananeos,
poseerán la tierra hasta Sarepta.
Los desterrados de Jerusalén,
que viven en Sefarad,
poseerán las ciudades del Néguev.
21Los libertadores subirán al monte Sión
para gobernar la región montañosa de Esaú.
Y el reino será del Señor.
