Mika 1 – NUB & HTB

Swedish Contemporary Bible

Mika 1:1-16

Domsord över Juda och Israel

(1:2—3:12)

1Detta är Herrens ord som kom till Mika från Moreshet under de judiska kungarna Jotams, Achas och Hiskias regeringar, vad han fick se angående Samaria och Jerusalem.

2Hör, alla folk,

lyssna, du jord

och allt som finns där!

Herren, Herren, vittnar mot er,

Herren från sitt heliga tempel.

Dom över Samaria och Jerusalem

3Se! Herren kommer!

Han stiger ner från sin boning

och träder fram över jordens höjder.

4Bergen smälter under honom

och dalarna spricker upp,

som vax för elden

och som vatten störtar utför branten.

5Allt detta är för Jakobs överträdelse

och israeliternas synd.

Vad är Jakobs överträdelse?

Är det inte Samaria?

Vad är Judas offerplatser1:5 Enligt bl.a. Septuaginta synd.?

Är de inte Jerusalem?

6”Därför ska jag göra Samaria

till en stenhög på en åker,

till en plats där vingårdar kan planteras.

Jag ska vräka ner hennes stenar i dalen

och blotta hennes grundvalar.

7Alla hennes gudabilder

ska slås i stycken,

allt som hon tjänat som prostituerad

ska eldas upp,

och alla hennes avgudar

ska jag förgöra.

Med lönen för prostitution har hon skaffat dem,

och lön för prostitution ska de åter bli.”

Gråt och klagan

8Över detta gråter och klagar jag.

Jag går barfota och naken,

ylar som en schakal,

klagar som en berguv.

9Hennes sår kan inte läkas.

Det har kommit till Juda

och nått till mitt folks port,

till Jerusalem.

10Tala inte om det i Gat,

gråt inte!

Vältra er i stoftet

i Bet Leafra!1:10 Grundtexten innehåller mycket ordlek som inte låter sig översättas, och mycket av innebörden i detta avsnitt är osäkert. För v. 10f. jfr 2 Sam 1:20.

11Dra bort, Shafirs invånare,

i nakenhet och skam.

De som bor i Saanan

kan inte komma undan.

I Bet Haesel sörjer man,

dess beskydd har tagits ifrån er.

12Marots invånare vrider sig av smärta

och hoppas på något bättre,

för det onda som kommer från Herren

har nått Jerusalems portar.

13Spänn för stridsvagnar,

befolkningen i Lakish.

Det var början till dotter Sions synd

att man hos dig fann Israels överträdelser.

14Därför ska ni ge avskedsgåvor åt Moreshet Gat.

Husen i Aksiv har lurat kungarna i Israel.

15Jag ska åter låta erövrare komma mot er,

Mareshas invånare.

Israels härlighet ska komma

till Adullam.

16Raka ditt huvud och skär av ditt hår

för dina barns skull som var din glädje.

Gör dig skallig som gamen,

för de har förts bort från dig.

Het Boek

Micha 1:1-16

De visioenen van Micha

1Micha, die in de stad Moreseth woonde, kreeg van de Here in visioenen te horen wat er met Samaria en Jeruzalem zou gaan gebeuren. Het was in de tijd van de koningen Jotham, Achaz en Jehizkia, die regeerden over Juda.

2Opgelet! Laten alle volken ter wereld luisteren. De Oppermachtige Here zal vanuit zijn heilige tempel zijn beschuldigingen tegen u inbrengen. 3Kijk! De Here komt eraan! Hij verlaat zijn woning en daalt af naar de aarde. Hij loopt over de bergtoppen. 4Onder zijn voeten smelten de bergen en splijten de dalen. Ze smelten als bijenwas voor vuur en splijten als water dat langs de bergwand naar beneden gutst. 5Waarom gebeurt dit alles? Omdat Israël en Juda hebben gezondigd. Welke zonde hebben zij begaan? Ze hebben afgoderij binnengelaten in de hoofdsteden Samaria en Jeruzalem! 6Daarom zal de Here van Samaria niets dan een puinhoop overlaten. De stad zal veranderen in een open veld, in een plaats die geschikt is om wijngaarden te planten. Hij zal alle gebouwen slopen, hun fundamenten blootleggen en het puin in het dal storten. 7Al haar gesneden afgodsbeelden zullen aan stukken worden geslagen. Al haar sierlijke afgodstempels zullen worden verbrand, ze werden gebouwd van de opbrengsten van tempelprostitutie en daartoe zullen ze weer dienen.

8Ik zal treuren en jammeren, huilen als een jakhals, droevig roepen als een struisvogel in de woestijn. Ik zal naakt en op blote voeten lopen, 9want de wonden van mijn volk zijn ongeneeslijk. Het oordeel staat voor de poorten van Jeruzalem, klaar om haar te treffen. 10Laat het niet in Gath bekend worden, houd uw verdriet vóór u. Wentel u wanhopig in het stof in Afra. 11Daar gaat de bevolking van Safir, als slaaf wordt zij weggeleid, naakt en vol schaamte. De bevolking van Saänan waagt zich niet buiten de stadsmuren. Met kreten van wanhoop moeten de verdedigers van Bet-Haëzel hun woonplaats opgeven. 12De burgers van Maroth hopen tevergeefs op betere dagen, maar hun staat alleen bitterheid te wachten, want de Here staat met onheil klaar voor de poorten van Jeruzalem. 13Vlug, bevolking van Lachis! Span uw paarden in en vlucht. Want u was de eerste stad in Juda die Israëls slechte voorbeeld volgde door ook afgoden te aanbidden. En in navolging van u begonnen de andere steden in het zuiden ook zo te zondigen.

14Geef een afscheidsgeschenk aan Moreseth-Gath en zeg haar voorgoed vaarwel. De stad Achzib heeft Israëls koningen misleid, want zij beloofde hulp die zij niet kon geven. 15Bevolking van Marésa, u zult nog eens ten prooi vallen aan uw vijanden. Israëls leiders zullen naar Adullam vluchten. 16Ga in diepe rouw over uw troetelkinderen, want zij worden van u weggehaald en als slaven naar verre landen gestuurd. Scheer uw hoofd kaal als teken van verdriet, maak een kale plek zo groot als die van een gier.