Jesus uppstår från de döda
(Matt 28:1-8; Mark 16:1-8; Luk 24:1-12)
1Tidigt på morgonen efter sabbaten medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var borta från ingången. 2Hon sprang då genast därifrån och sa till Simon Petrus och den lärjunge som Jesus älskade20:2 Vilken lärjunge Johannes syftade på avslöjas först i 21:20-24.: ”De har flyttat bort Herren från graven och vi vet inte var de har lagt honom!”
3Petrus och den andre lärjungen gav sig då iväg till graven. 4Båda sprang men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom dit först. 5Han böjde sig ner och tittade in och såg linnesvepningen ligga där men han gick inte in. 6Sedan kom Simon Petrus och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där 7och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den låg inte tillsammans med svepningen utan var hoprullad och låg för sig. 8Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde 9för ännu hade de inte förstått av Skriften att Jesus måste uppstå från de döda.
Jesus visar sig för Maria från Magdala
(Matt 28:9-10; Mark 16:9-11)
10Lärjungarna gick sedan hem till sig. 11Men Maria stod och grät utanför graven och medan hon grät, lutade hon sig in. 12Då fick hon se två vitklädda änglar sitta där Jesus kropp hade legat, en vid huvudändan och en vid fotändan.
13Änglarna frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna?”
Hon svarade: ”De har flyttat bort min Herre och nu vet jag inte var de har lagt honom.”
14När hon hade sagt detta, vände hon sig om och fick se Jesus stå där men förstod inte att det var han.
15Jesus frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter?” Men hon trodde att det var trädgårdsmästaren och därför svarade hon: ”Om det är du som har burit bort honom, så tala om för mig var du har lagt honom så att jag kan hämta honom!”
16Då sa Jesus till henne: ”Maria!” Och genast vände hon sig mot honom och sa: ”Rabbouni!” (det är hebreiska och betyder ”Mästare”)20:16 Kan också vara arameiska. Termen användes dock nästan aldrig om människor utan huvudsakligen i direkt bön till Gud..
17Men Jesus sa: ”Håll inte fast mig20:17 Eller: rör inte vid mig!, för jag har ännu inte återvänt till min Fader! Men gå till mina bröder och säg till dem att jag ska återvända till min Fader och er Fader, min Gud och er Gud!”
18Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren och hon berättade vad han hade sagt.
Jesus visar sig för sina lärjungar
(Matt 28:16-20; Mark 16:14-18; Luk 24:36-49)
19Samma dag, den första dagen i veckan, samlades lärjungarna på kvällen bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!” 20Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna gladde sig när de fick se Herren.
21Jesus sa till dem igen: ”Frid åt er alla! Så som Fadern har sänt mig, sänder jag nu er.” 22Sedan andades han på dem och sa: ”Ta emot den heliga Anden!20:22 Ande, andedräkt och vind är samma ord på grekiska. Jesus andedräkt fick därför symbolisera Guds Ande. 23Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, men om ni binder någon i hans synder så är han bunden.20:23 Jfr Matt 16:19 med not.”
Jesus visar sig för Tomas
24En av de tolv, Tomas som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra när Jesus kom. 25De andra lärjungarna sa till honom: ”Vi har sett Herren!” Men Tomas svarade: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och får ta på såren med mina fingrar och om jag inte får röra vid såret i hans sida med mina händer så kan jag inte tro.”
26En vecka senare20:26 På grekiska: åtta dagar senare. var hans lärjungar samlade igen och då var Tomas tillsammans med dem. Och trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sa: ”Frid åt er alla!” 27Sedan sa han till Tomas: ”Ta på mina händer här med ditt finger! Rör vid min sida med din hand! Tvivla inte utan tro!”
28Tomas sa till honom: ”Min Herre och min Gud!”
29Men Jesus sa till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Lyckliga är de som inte har sett men ändå tror.”
Bokens syfte
30Jesus lärjungar såg honom göra många andra tecken förutom dem som är nedtecknade i den här boken. 31Men dessa är nedskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son och för att ni ska få liv i hans namn genom att tro på honom.
20
イエスの復活
1週の初めの日（日曜日）、朝早く、まだ暗いうちに、マグダラのマリヤは墓に行きました。見ると、入り口の石がわきにのけてあります。 2驚いたマリヤは、息せき切ってシモン・ペテロと私のところに駆けつけ、「たいへんよ。だれかが主のお体を取って行ったわ！ いったいどこに置いたのかしら」と叫びました。 3-4私たちはそれを確かめようと、二人して墓に急ぎました。私はペテロより足が速かったので、先に着きました。 5すぐさま身をかがめてのぞき込むと、亜麻布が見えます。しかし中には入りませんでした。 6続いてシモン・ペテロが駆けつけ、ためらわず中に入りました。彼もやはり亜麻布と、 7そこからやや離れた所に、イエスの頭に巻かれていた布が、そのままの形で置いてあるのを見ました。 8私もあとから入り、この有様を見て、イエスが復活なさったことを信じました。 9この時まで、イエスは必ず復活すると書いてある聖書のことばを、私たちはまだ理解していなかったのです。 10二人は家に帰りました。
11けれども、マリヤは墓に戻り、外に立って泣いていました。泣きながら身をかがめて墓の中をのぞき込むと、 12イエスのお体があった場所の、頭と足にあたる所に、白い衣を着た天使が二人、座っているではありませんか。 13「なぜ泣いているのですか。」天使たちがマリヤに尋ねました。「だれかが私の主を取って行ったのです。どこに持って行ったのか、わからないのです。」 14こう答えてふり向くと、だれかが立っています。なんとイエスでした。しかし、マリヤはまだ気がつかないようです。 15イエスはマリヤにお尋ねになりました。「どうかしましたか。泣いたりして……。だれを捜しているのですか。」マリヤは、イエスを園の管理人と勘違いしていたので、「あの方を運んだのはあなた？ もしそうだったら、どこに置いたのか教えてください。私が引き取ります」と言いました。 16「マリヤ。」イエスが呼びかけられました。その声にマリヤは、イエスのほうを向いて叫びました。「先生！」 17「待ちなさい。すがりつくのはやめなさい。わたしはまだ父のもとに上っていないのですから。それよりも、してほしいことがあります。行ってわたしの兄弟たちに、『わたしは、わたしの父、またあなたがたの父であり、わたしの神、またあなたがたの神である方のもとに上って行く』と伝えてほしいのです。」 18マグダラのマリヤはすぐに弟子たちのところへ帰って行き、主にお会いしたことを告げ、イエスが言われたとおりを話しました。
19同じ日曜日の夕方のことです。弟子たちは、ユダヤ人を恐れて戸にしっかりかぎをかけ、肩を寄せ合うようにして集まっていました。その時、突然イエスが一同の中にお立ちになったのです。「平安があるように。」イエスはまず、こうあいさつされてから、 20手とわき腹をお見せになりました。主を見た弟子たちの喜びは、どれほどだったでしょう。 21イエスはもう一度言われました。「平安があるように。父がわたしをお遣わしになったように、わたしもあなたがたを遣わします。」 22そして一同に息を吹きかけ、また言われました。「聖霊を受けなさい。 23あなたがたが赦すなら、だれの罪も赦されます。あなたがたが赦さない罪は赦されません。」
疑わずに信じなさい
24十二弟子の一人のトマスは、その時、その場に居合わせませんでした。 25それでみんなが、「ほんとうだ。主にお会いしたんだ」と口をすっぱくして話しましたが、本気にしません。頑としてこう言いはるばかりです。「主の御手に釘あとを見、この指をそこに差し入れ、この手を主のわき腹に差し入れてみなければ、信じない。」
26八日たちました。その日も、弟子たちは集まっていました。今度はトマスもいっしょです。戸にはかぎがかかっていましたが、突然、前の時と同じようにイエスが一同の中に立ち、「平安があるように」とあいさつなさいました。 27それからイエスは、トマスにおっしゃいました。「さあ、あなたの指をこの手に当ててみなさい。あなたの手をこのわき腹に差し入れてみなさい。いつまでも疑っていないで信じなさい。」 28「ああ、わが主、わが神よ！」感きわまって、トマスは叫びました。 29「わたしを見たから信じたのですか。しかし、見なくても信じる者は幸いです。」
30私がこの書に記した奇跡のほかにも、もっと多くの奇跡をイエスが行われるのを、弟子たちは見ました。 31しかし、これらのことを特に書いたのは、あなたがたがイエスは神の子キリストであると信じるため、またそう信じていのちを得るためです。
