Joel 2 – NUB & JCB

Swedish Contemporary Bible

Joel 2:1-32

1Stöt i horn på Sion!

Slå larm på mitt heliga berg,

så att alla som bor i landet darrar!

För Herrens dag kommer

och är nära,

2en dag med mörker och moln,

en dag så dunkel och svart.

Likt gryningen som breder ut sig över bergen

kommer ett stort och mäktigt folk.

Dess like har aldrig tidigare funnits

och kommer aldrig att finnas

bland kommande generationer.

3Framför dem går en förtärande eld,

bakom dem en brännande låga.

Framför dem ligger landet som Edens trädgård,

men bakom dem är öde öken.

Ingenting undkommer.

4De ser ut som hästar,

de drar fram som stridshästar.

5Med ett skrammel som av stridsvagnar

drar de fram över bergstopparna,

som en eld som dånar i strå,

som en mäktig armé på väg till strid.

6Folk grips av ångest inför dem,

allas ansikten bleknar.

7Som hjältar drar de fram,

som krigare tar de sig uppför muren.

Var och en marscherar rakt fram

och bryter sig aldrig ur ledet.

8Ingen tränger en annan.

Var och en går sin väg rakt fram.

De tar sig genom vapnen

utan att någon kan hindra dem.2:8 Grundtextens innebörd är osäker i versens sista del.

9De rusar in i staden,

springer uppför muren,

klättrar in i husen

och tar sig in genom fönstren som tjuvar.

10Jorden darrar inför dem

och himlen bävar.

Solen och månen förmörkas

och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.

11Herren låter sin röst höras

framför sin här.

Mycket stor är hans armé,

och stark är den som följer hans order.

Herrens dag är stor

och mycket fruktansvärd.

Vem kan uthärda den?

Vänd om till Herren

12Nu säger Herren:

”Vänd om till mig helhjärtat,

under fasta, gråt och klagan.”

13Riv sönder era hjärtan,

inte era kläder,

vänd tillbaka till Herren, er Gud,

för han är nådig och barmhärtig,

sen till vrede och rik på nåd,

och han ångrar det onda.

14Vem vet? Kanske vänder han om,

ångrar sig och lämnar efter sig en välsignelse,

till mat- och dryckesoffer åt Herren, er Gud.

15Stöt i horn på Sion!

Utlys en helig fasta

och kalla samman en högtidssamling!

16Samla folket,

helga församlingen,

kalla samman de gamla,

samla barnen

och de diande småbarnen.

Låt brudgummen komma ut ur sitt rum

och bruden ut ur sin kammare.

17Mellan förhuset och altaret

ska prästerna, Herrens tjänare, gråta

och säga:

Herre, skona ditt folk!

Låt inte din arvedel hånas

och bli till en visa bland folken.

Varför skulle man bland folken få säga:

’Var finns deras Gud?’ ”

Räddning på Herrens dag

(2:18—3:21)

18Då greps Herren av svartsjuka för sitt land

och förbarmade sig över sitt folk.

19Herren svarade sitt folk:

”Jag ska ge er säd, vin och olja

så att ni blir mätta.

Jag ska aldrig mer

låta er vanäras av andra folk.

20Jag ska driva fienden från norr

långt bort från dig,

förjaga honom till ett förtorkat, öde land,

hans förtrupp mot havet i öster

och hans eftertrupp mot havet i väster.

Där ska stanken från honom stiga,

en förruttnelsens lukt från honom gå upp.”

För han har gjort stora ting.2:20 Sista satsen är svårtolkad; det är oklart vem som är subjektet. Om det är fienden, troligen syftande på gräshopporna, har satsen en negativ innebörd, men om slutet av versen tänks syfta på Herren, anknyter den kanske till v. 18f. Jfr även v. 21.

21Frukta inte, land.

Gläd dig och jubla,

för Herren har gjort stora ting.

22Frukta inte, ni markens djur,

för de öppna betesmarkerna grönskar på nytt.

Träden bär sin frukt,

fikonträdet och vinstocken

ger rika skördar.

23Gläd er, ni som bor på Sion,

jubla i Herren, er Gud!

Han ger er höstregn i rättfärdighet.

Han sänder skurar till er,

både höstregn och vårregn som förr.

24Tröskplatserna ska fyllas av säd,

och pressarna ska flöda över av vin och olja.

25”Jag ska gottgöra er de årsskördar som gräshopporna2:25 Se not till 1:4., gräsbitarna,

gräsätarna och gräsgnagarna åt upp,

min stora här som jag sände mot er.

26Ni ska få äta så att ni blir mätta,

och ni ska prisa Herren, er Gud,

som har utfört dessa under för er skull.

Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.

27Då ska ni inse

att jag är mitt i Israel

och att jag är Herren, er Gud, och ingen annan.

Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.

Herrens dag

28Därefter ska jag utgjuta min Ande

över alla människor.

Era söner och döttrar ska profetera,

era gamla män ska ha drömmar,

och era unga män se syner.

29Också över tjänare och tjänarinnor

ska jag på den tiden utgjuta min Ande.

30Jag ska låta tecken visa sig

på himlen och på jorden:

blod, eld och rökpelare.

31Solen ska vändas i mörker

och månen i blod,

innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer.

32Men var och en som åkallar Herrens namn

ska bli räddad.

För på Sions berg och i Jerusalem

ska finnas en räddad skara,

som Herren har sagt,

bland de överlevande

som Herren kallar.

Japanese Contemporary Bible

ヨエル書 2:1-32

2

いなごの軍隊

1さあ、エルサレムに警報を鳴らせ。

わたしの聖なる山に警告の角笛を響かせよ。

すべての者よ、恐れおののけ。

主のさばきの日が近づいているからだ。

2それは陰うつな暗闇の日、暗雲の重く垂れ込めた日。

なんという大軍か。

山々を夜のように覆い尽くしている。

なんと大きく、何と強力な「民」であることか。

このような民は、

世界が始まって以来見たこともないし、

これから見ることもないだろう。

3その行く先々に火の手が上がり、回りにも広がる。

前には、エデンの園のように美しい地が

広がっているが、彼らはそれを根こそぎ破壊する。

4まるで小馬のように、すばやく駆け回る。

5山々の頂を跳びはねる様子を見よ。

そのざわめきに耳を傾けよ。

まるで戦車の押し寄せる響きか、

野原をなめ尽くす炎の音のよう、

また、戦場に突入する強大な軍隊のようである。

6迎える民は、恐怖のあまり青ざめる。

7その「兵士」は歩兵のように突撃し、

えり抜きの精兵のように城壁をよじ登る。

列を乱すことなく、まっすぐに進む。

8互いに群がることもなく、整然と行進する。

どんな武器も、彼らを止めることができない。

9たちまち町に殺到し、城壁をよじ登る。

窓から押し入る強盗のように、家々の壁をもよじ登る。

10彼らの前で、地は揺れ動き、天も震え上がる。

太陽と月は光を失い、星も姿を消す。

11主はひと声で、彼らを指揮する。

これは主の大軍で、主の命令に従う。

主のさばきの日は実に恐ろしい。

だれが、それに耐えることができるだろうか。

心を引き裂きなさい

12だから、主はこう言うのです。

「まだ間に合ううちに、今、わたしのところに戻れ。

心をすべてわたしに向けよ。

断食し、嘆き悲しみながら来なさい。

13悪かったと心底から認め、衣を引き裂くのではなく、

心を引き裂け。」

あなたがたの神、主のもとに戻りなさい。

主は恵み深く、あわれみに富んでいるからだ。

親切で、すぐに怒ることはなく、

あなたがたを何とか罰しないでおこうとしている。

14だれが知るだろう。

もしかすると、主はあなたがたをそのままにして、

恐ろしいのろいをやめて祝福を下さるかもしれない。

以前と変わらず、

主に穀物とぶどう酒をささげることができるように、

たくさん与えてくださるかもしれない。

15シオンで角笛を吹き鳴らせ。

断食を呼びかけ、民を聖なる集会のために集めなさい。

16老人も子どもも赤ん坊も、

みな連れて来なさい。

花婿を寝室から、花嫁をその部屋から呼び出しなさい。

17神に仕える祭司たちは、民と祭壇の間に立って、

泣きながら祈るがいい。

「神様、あなたの民をお救いください。

あなたに属する者たちなのですから、

異教徒の支配下に置かないでください。

『彼らの神はどこにいるのか。

きっと弱くて、何もできないのだろう』と、

異教徒にあざけられないようにしてください。」

主からの答え

18すると主は民をかわいそうに思い、

ご自分の地の名誉が傷つけられることに憤慨します。

19主はこのように答えます。

「さあ、おまえたちが不自由しないように、

たくさんの穀物とぶどう酒と油を送ろう。

もう決しておまえたちを、

諸国の物笑いの種にはさせない。

20北からのこの軍隊を立ち退かせ、遠くへ追いやる。

からからに乾いた荒れ地に退かせ、彼らはそこで死ぬ。

半分は死海に追いやられ、

残りは地中海に押しやられる。

それからその死体の悪臭がこの地に満ちる。

主はあなたがたのために、

すばらしい奇跡を行われたのだ。」

21私の民よ、恐れるな。

さあ、楽しみ喜べ。

主が驚くべきことをしてくださったのだから。

22羊や牛の群れに、飢えを忘れさせよ。

牧場は再び緑に覆われる。

木々は実をつけ、

いちじくやぶどうも再び豊かな実りをもたらす。

23喜べ、エルサレムの民よ。

あなたがたの神、主を喜べ。

神が送る雨は、赦しの確かなしるしだ。

春に雨が降るように、秋にもまた雨が降る。

24脱穀場の床には再び小麦がうず高く積まれ、

圧搾機からはオリーブ油とぶどう酒があふれ出る。

25「わたしは、いなご――あなたがたを滅ぼすために

送り込んだ軍勢――が食い尽くした作物を返そう。

26再び、欲しいだけ食物を手に入れることができる。

このような奇跡を行った主を、ほめたたえよ。

わたしの民は、再びこのような災いに会わない。

27そしてあなたがたは、わたしの民イスラエルの中に

わたしが確かにいることを、また、わたしだけが

あなたがたの神、主であることを知る。

わたしの民は、

再びこのような打撃をこうむることはない。

主の日

28わたしは再び雨を注いだあと、

わたしはあなたがたすべてにわたしの霊を注ぐ。

その時、あなたがたの息子、娘は預言し、

老人は夢を見、若者は幻を見る。

29奴隷にさえも、男にも女にも同じように、

わたしの霊を注ぐ。

30地上にも大空にも、

不思議なしるし、血と火と煙の柱を置く。

31主の大いなる恐るべき日がくる前に、

太陽は暗くなり、月は血に変わる。

32主の名を呼び求める者はみな、救われる。

主が約束したように、

エルサレムにも幾人か難を逃れる者がいる。

主が幾人かを選んで、生き残るようにしたからだ。」