Bildad talar igen
1Bildad från Shuach svarade:
2Ska inte detta ordflöde upphöra någon gång?
Bli nu förnuftig, så vi kan prata!18:2 Grundtextens innebörd är osäker.
3Varför betraktas vi som boskap,
som är dumma i dina ögon?
4Du sliter ju sönder dig själv i din vrede.
Skulle jorden ödeläggas för din skull
eller klippan förflytta sig från sin plats?
5Den ogudaktiges ljus slocknar,
lågan av hans eld slutar brinna.
6Det är mörkt i hans tält,
hans lampa slocknar.
7Hans starka steg försvagas,
hans egna planer fäller honom.
8Hans fötter fastnar i nätet,
han vandrar mot snaran.
9Snaran griper honom om hälen,
fällan håller honom fast.
10En snara ligger gömd i marken,
en fälla är lagd på stigen.
11Skräcken ansätter honom från alla håll
och jagar varje steg han tar.
12Olyckan vill sluka honom,
hemsökelsen är beredd för hans fall.
13Hans hud fräts sönder av sjukdomar,
dödens förstfödde förtär hans lemmar.
14Han rycks bort från sin trygga boning,
han förs bort till fasornas kung.
15Hans boning intas av ingenting,
och svavel sprids ut över den.18:15 Grundtextens innebörd är osäker.
16Hans rötter förtorkas nertill,
hans krona vissnar bort upptill.
17Han utplånas från jorden,
hans namn nämns ingenstans på jorden.
18Han drivs ut ur ljuset in i mörkret
och förföljs ut ur världen.
19Han ska varken ha barn eller ättlingar bland sitt folk,
och där han bott överlever ingen.
20I väst förskräcks folk över hans öde,
i öst grips man av förfäran.
21Detta är vad som händer med syndarens boning,
så går det med den plats där man förkastar Gud.
Bildad
1Then Bildad the Shuhite replied:
2“When will you end these speeches?
Be sensible, and then we can talk.
3Why are we regarded as cattle
and considered stupid in your sight?
4You who tear yourself to pieces in your anger,
is the earth to be abandoned for your sake?
Or must the rocks be moved from their place?
5“The lamp of a wicked man is snuffed out;
the flame of his fire stops burning.
6The light in his tent becomes dark;
the lamp beside him goes out.
7The vigor of his step is weakened;
his own schemes throw him down.
8His feet thrust him into a net;
he wanders into its mesh.
9A trap seizes him by the heel;
a snare holds him fast.
10A noose is hidden for him on the ground;
a trap lies in his path.
11Terrors startle him on every side
and dog his every step.
12Calamity is hungry for him;
disaster is ready for him when he falls.
13It eats away parts of his skin;
death’s firstborn devours his limbs.
14He is torn from the security of his tent
and marched off to the king of terrors.
15Fire resides18:15 Or Nothing he had remains in his tent;
burning sulfur is scattered over his dwelling.
16His roots dry up below
and his branches wither above.
17The memory of him perishes from the earth;
he has no name in the land.
18He is driven from light into the realm of darkness
and is banished from the world.
19He has no offspring or descendants among his people,
no survivor where once he lived.
20People of the west are appalled at his fate;
those of the east are seized with horror.
21Surely such is the dwelling of an evil man;
such is the place of one who does not know God.”
