Syner: domar och löften
(1:1—5:30)
Budskap till ett upproriskt folk
1Detta är de syner som Jesaja, Amos1:1 Inte profeten Amos (Am 1:1); de hebreiska namnen stavas olika. son, såg om Juda och Jerusalem, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia var kungar i Juda.
2Hör, himlar, och lyssna, jord,
för Herren talar.
”Barn som jag har fostrat och vårdat
har vänt sig emot mig.
3Oxen känner sin ägare
och åsnan sin herres krubba,
men Israel känner inget,
mitt folk förstår inte.”
4Ve detta syndiga folk,
tyngt av skuld,
de gudlösas avkomma,
dessa vanartiga barn.
De har övergett Herren,
föraktat Israels Helige
och vänt honom ryggen.
5Har ni inte blivit tillräckligt slagna,
när ni fortsätter med ert trots?
Hela huvudet är sjukt
och hela hjärtat försvagat.
6Från foten till huvudet finns det ingenting helt,
bara blåmärken, ärr och infekterade sår,
som inte är urkramade,
som är utan förband,
som inte är behandlade med olja.
7Ert land ligger i ruiner,
och era städer är nerbrända.
Medan ni ser på förtär främlingar era åkrar.
Landet ligger skövlat som efter främlingars framfart1:7 Eller möjligen Sodom; de hebreiska orden liknar varandra. Sodom som ödeläggelsens symbol återkommer i v. 9, vilket ibland har ansetts tala för denna läsart..
8Dotter Sion har lämnats
som en hydda i en vingård
eller ett vaktskjul på gurkfältet,
som en belägrad stad.
9Om härskarornas Herre inte hade lämnat en liten rest av oss,
hade vi blivit som Sodom
och skulle likna Gomorra.
10Lyssna till Herrens ord, ni Sodoms furstar,
hör vår Guds lag, ni Gomorras folk!
11”Vad angår mig alla era slaktoffer?
säger Herren.
Jag har fått nog av brännoffer av baggar
och av det feta från gödda djur.
Jag har ingen glädje av blodet
från tjurar, lamm och getter.
12Vem har begärt av er,
att ni ska klampa in så här över mina förgårdar,
när ni kommer inför mig?
13Sluta att komma med era meningslösa offer,
offerröken är avskyvärd för mig.
Nymånadsfester och sabbater, era utlysta högtider –
jag står inte ut med era sammankomster!
De är besudlade med orätt.
14Jag hatar era nymånadsfester och högtider,
de har blivit en börda för mig,
och jag orkar inte bära den.
15När ni sträcker upp era händer
döljer jag min blick.
Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte.
Era händer är täckta med blod.
16Tvätta er, bli rena!
Låt mig slippa se era onda gärningar,
sluta upp med er ondska!
17Lär er att göra det goda,
sök rättvisa.
Uppmuntra den förtryckte1:17 Uppmuntra den förtryckte är en osäker översättning; grundtextens innebörd är osäker. Ev: Led förtryckaren på rätt väg.,
ställ upp för faderlösa,
och för änkans talan.
18Kom och låt oss göra upp med varandra!”
säger Herren.
”Även om era synder är blodröda
ska de bli vita som snö,
även om de är purpurröda
ska de bli vita som ull.
19Om ni är villiga att lyda mig,
ska ni få äta av landets goda.
20Men om ni vägrar och är upproriska,
kommer ni att förgöras med svärd.” Herren har talat.
Sions berg
21Se, hur den trogna staden blivit en hora!
Den var full av rätt,
och rättfärdighet bodde därinne,
men nu bor där bara mördare.
22Ditt silver har blivit slagg,
ditt vin är utspätt med vatten.
23Dina ledare är upprorsmakare
och vänner med tjuvar.
Allesammans tar de mutor
och jagar efter vinning.
De bryr sig inte om att försvara den faderlöse,
och änkors sak tar de sig inte an.
24Därför säger Herren, härskarornas Herre,
Israels mäktige:
”Ve! Jag ska frigöra mig från mina fiender,
och min hämnd ska drabba mina motståndare.
25Jag ska vända min hand mot dig,
smälta bort ditt slagg som med lut
och avlägsna all din orenhet.
26Sedan ska jag ge dig domare,
sådana som du en gång hade,
och rådgivare som de du hade förr.
Då ska du kallas ’rättfärdighetens stad’
och ’den trogna staden.’ ”
27Genom rätt ska Sion räddas,
genom rättfärdighet de som vänder åter.
28Men överträdarna och syndarna ska gå under,
de som överger Herren ska förgås.
29”Då ska ni få skämmas
över de ekar som var er lust
och vanhedras för de lundar
som ni har utvalt.
30Ni ska bli som en terebint med vissnade löv,
som en lund utan vatten.
31Den mäktige ska bli som fnöske
och hans ogärningar som en gnista.
Tillsammans ska de brinna upp i en eld
som ingen kan släcka.”
Een opstandig volk
1Dit zijn de boodschappen die Jesaja, de zoon van Amoz, kreeg in visioenen tijdens de regeringsperiodes van de Judese koningen Uzzia, Jotham, Achaz en Hizkia. In deze boodschappen liet God Jesaja zien wat er zou gebeuren met Juda en Jeruzalem.
2Luister, hemel en aarde, naar wat de Here zegt: de kinderen die Ik heb opgevoed en voor wie Ik zo lang en liefdevol heb gezorgd, hebben zich van Mij afgekeerd. 3Het rund en de ezel kennen hun eigenaar en zijn dankbaar als hij hun eten geeft, maar bij mijn volk Israël is daar geen sprake van. Zij zien niet in dat Ik voor hen zorg. 4Wat een zondig volk is het! De Israëlieten lopen krom onder de zware last van hun schuld. Zij zijn net zulke boosdoeners als hun voorouders. Van jongs af aan zijn ze slecht geweest en hebben zij de Here de rug toegekeerd en de Heilige, de God van Israël, links laten liggen. Zij hebben zich afgekeerd en zich zo van Mij vervreemd. 5O mijn volk, hebt u nog niet genoeg straf gehad? Waarom dwingt u Mij steeds weer u te slaan? Blijft u dan altijd opstandig? 6U bent van top tot teen ziek en verzwakt, overdekt met wonden, striemen en builen, die niet zijn verbonden of met zalf zijn verzacht. 7Uw land is één grote puinhoop, uw steden zijn platgebrand. Terwijl u toekijkt, vernietigen en plunderen buitenlanders alles wat ze tegenkomen. 8U staat daar hulpeloos en verlaten als een hutje van een bewaker op het land, nadat de oogst is binnengehaald. Even machteloos als een omsingelde stad.
9Als de Here van de hemelse legers niet had ingegrepen om enkelen van ons in leven te laten, dan zouden wij vernietigd zijn als Sodom en Gomorra. 10Ja, dat is een goede vergelijking! Luister, leiders van Israël, mannen van Sodom en Gomorra, naar wat de Here te zeggen heeft. Zet uw oren goed open!
11Ik heb genoeg van al uw offers, stop er maar mee. Ik wil uw rammen en het vet van uw gemeste kalveren niet meer. Het bloed van uw stieren, schapen en bokken doet Mij geen genoegen meer. 12Waarom brengt u Mij offers als u toch geen berouw hebt over uw zonden? 13Ik walg van de geur van het reukwerk dat u voor Mij verbrandt. Uw heilige vieringen van de nieuwe maan en de sabbat en uw speciale vastendagen, ja, al uw bijeenkomsten zijn huichelachtige vertoningen! Ik wil daar niets mee te maken hebben. 14Ik haat ze uit de grond van mijn hart. Ik kan ze niet meer zien! 15Vanaf nu luister Ik niet meer als u met opgeheven handen bidt. Hoe vaak u dat ook doet, Ik luister niet, want uw handen zijn de handen van moordenaars, aan die handen kleeft het bloed van onschuldige slachtoffers. 16Ga u wassen, maak u schoon! Maak een eind aan uw misdaden, ga het kwaad uit de weg! 17Leer goed te doen, wees rechtvaardig en help de armen, de wezen en de weduwen. 18Kom en laten we kijken wie er gelijk heeft, zegt de Here. Al waren uw zonden rood als scharlaken, Ik maak ze wit als sneeuw. Al waren ze vuurrood, ze zullen worden als witte wol. 19Laat Mij u helpen en gehoorzaam Mij, dan zal het land u volop te eten geven! 20Maar als u Mij de rug blijft toekeren en weigert naar Mij te luisteren, zullen uw vijanden u doden. Ik, de Here, heb gesproken. 21Jeruzalem, u was eens mijn trouwe echtgenote! En nu pleegt u overspel met vreemde goden! Eens was u een stad die bekend was om gerechtigheid en rechtvaardigheid, maar nu zijn uw inwoners moordenaars geworden! 22Eens was u een stuk puur zilver, maar nu is het zilver vermengd met onzuivere bestanddelen. Eens was u als een edele wijn, maar nu is die wijn met water vermengd. 23Uw leiders zijn opstandelingen en gaan om met dieven! Zij zijn omkoopbaar en hebzuchtig, rechtvaardigheid tegenover wezen en weduwen is er niet meer bij. 24Daarom zegt God, de Here van de hemelse legers, de Machtige van Israël: Ik zal mijn toorn over u, mijn vijand, uitgieten! 25Ik zal u in een smeltoven omsmelten en de slakken die daarvan overblijven, zal Ik met bijtend loog zuiveren! 26En daarna zal Ik u weer goede raadgevers en eerlijke rechters geven, zoals u die vroeger had. Dan zal uw stad weer ‘stad van de gerechtigheid’ en ‘trouwe burcht’ worden genoemd. 27Zij die naar de Here terugkeren, zullen door recht worden verlost. 28Maar overtreders en zondaars zullen worden verpletterd en zij die de Here verlaten, zullen sterven. 29U zult zich diep schamen en blozen als u denkt aan al die keren dat u in uw tuinen met de ‘heilige’ eiken offers bracht aan de afgoden. 30U zult zich voelen als een boom die zijn bladeren verliest en als een tuin zonder water. 31De sterksten onder u zullen verdwijnen als stro dat verbrand wordt, uw slechte daden zijn de vonk die het stro aansteekt en er zal niemand zijn die het vuur blust.
