Hoseas äktenskap – en symbol
(1:1—3:5)
1Detta är Herrens ord som kom till Hosea, Beeris son, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia var kungar i Juda och Jerobeam, Joashs son, regerade i Israel.
Hoseas familj
2Så här börjar Herrens tal genom Hosea. Herren sa till honom: ”Gå och skaffa dig en sköka till hustru och barn som föds i otukt, för landet bedriver otukt gentemot Herren.” 3Han gifte sig då med Gomer, dotter till Divlajim, och hon blev med barn och födde honom en son. 4Herren sa till honom: ”Ge honom namnet Jisreel, för snart ska jag straffa Jehus släkt för hans massaker i Jisreel och göra slut på Israels kungadöme. 5Den dagen ska jag bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.”
6Hon blev åter med barn och födde en dotter. Herren sa till Hosea: ”Ge henne namnet Lo Ruchama, för jag ska inte längre förbarma mig över israeliterna så att jag förlåter dem.1:6 Lo Ruchama betyder hon som inte får förbarmande (Lo är en negation). I slutet av versen (förlåter ) är grundtextens innebörd osäker. 7Men jag ska förbarma mig över Juda folk och rädda dem genom Herren, deras Gud. Jag ska inte rädda dem genom båge eller svärd, strid, hästar eller ryttare.”
8När Gomer hade slutat amma Lo Ruchama, blev hon med barn igen och födde en son. 9Herren sa: ”Ge honom namnet Lo Ammi1:9 Betyder inte mitt folk., för ni är inte mitt folk och jag finns inte till för er.
10Men antalet israeliter ska bli som sandkornen på havsstranden, omöjliga att mäta och räkna. Där det nu sägs till dem: ’Ni är inte mitt folk’, där ska de kallas ’Den levande Gudens barn.’ 11Då ska Juda och Israels folk förenas och ha en gemensam ledare. De ska växa upp ur landet, och Jisreels dag blir stor.
Les actes symboliques
1L’Eternel adressa la parole à Osée, fils de Beéri, sous les règnes d’Ozias, de Yotam, d’Ahaz et d’Ezéchias, rois de Juda, et sous le règne de Jéroboam, fils de Joas, roi d’Israël1.1 Sur cette période, voir 2 R 15 à 20 ; 2 Ch 27 à 32. roi d’Israël: Jéroboam (793 à 753 av. J.-C.). rois de Juda, en tenant compte des co-régences : Ozias (792 à 740 av. J.-C.), Yotam (750 à 732 av. J.-C.), Ahaz (735 à 715 av. J.-C.) et Ezéchias (727 à 698 ou 686 av. J.-C.)..
Le mariage de Dieu avec Israël
2Première partie des paroles que l’Eternel prononça par Osée :
L’Eternel dit à Osée : Va, prends une femme qui se livre à la prostitution, et des enfants nés de la prostitution, car le pays se vautre dans la prostitution en se détournant de l’Eternel1.2 Le culte de Baal et d’Astarté, avec leurs rites de fécondité, s’accompagnait de la prostitution sacrée (voir v. 10 et note)..
3Alors Osée alla prendre Gomer, de Diblaïm. Elle devint enceinte et lui donna un fils. 4L’Eternel lui dit : Appelle-le Jizréel, car d’ici peu de temps, je ferai rendre compte à la dynastie de Jéhu des meurtres commis à Jizréel1.4 Voir 2.2 et note ; 2 R 9 et 10. et je mettrai fin à la royauté d’Israël. 5En ce jour-là, je briserai l’arc d’Israël dans la vallée de Jizréel.
6Gomer fut de nouveau enceinte et mit au monde une fille. L’Eternel dit à Osée : Appelle-la Lo-Rouhama (la Non-Aimée), car, à l’avenir, je ne manifesterai plus d’amour à la communauté d’Israël, et je ne lui accorderai plus mon pardon.
7Cependant, je manifesterai de l’amour à la communauté de Juda, et moi, l’Eternel son Dieu, je la sauverai. Je la sauverai moi-même – et non pas par l’arc, par l’épée ou la guerre, par les chevaux et les équipages de chars.
8Après avoir sevré Lo-Rouhama, Gomer fut encore enceinte et elle donna naissance à un fils.
9L’Eternel dit à Osée : Appelle-le Lo-Ammi (Pas mon peuple) car vous n’êtes pas mon peuple, et moi, Je suis, je ne suis rien pour vous1.9 Reprise du verbe d’Ex 3.14 où Dieu révèle son nom : Je suis..
