Galaterbrevet 1 – NUB & CCBT

Hälsning

1Från Paulus, en apostel1:1 Eller sändebud. som inte är utsänd av människor, eller genom någon människa, utan av Jesus Kristus1:1 Se not till Matt 1:1. själv och av Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda.

2Jag och alla de troende1:2 Ordagrant: bröder. Ordet översätts även (tros)syskon. här hälsar till församlingarna i Galatien.

3Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus, 4som offrade sig för våra synder för att rädda oss från den här onda tidsåldern, så som vår Gud och Fader ville. 5Härligheten tillhör honom i all evighet, amen.

Galaterna har övergett det sanna budskapet

6Jag är förvånad över att ni så snart överger honom som genom Kristus nåd kallade er och vänder er bort till ett annat ”evangelium”, 7trots att det inte finns något annat. Det är bara några som vill ställa till med förvirring bland er genom att förvränga evangeliet om Kristus.

8Men om någon, om det så vore vi själva eller en ängel från himlen, förkunnar ett annat ”evangelium” än det vi har förkunnat för er, så må han vara förbannad. 9Jag upprepar det jag redan tidigare har sagt: om någon förkunnar ett annat ”evangelium” än det ni har tagit emot, så må han vara förbannad.

10Försöker jag nu hålla mig väl med människor, eller med Gud? Är det människors gillande jag söker? Om jag nu fortfarande försökte hålla mig väl med människor skulle jag inte kunna tjäna Kristus.

Paulus budskap kommer från Jesus själv

11Syskon, jag försäkrar er att det evangelium som jag har förkunnat inte är något som människor har tänkt ut. 12Jag har inte heller fått eller lärt mig det genom någon människa, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus själv.

13Ni har ju hört hurdan jag var förut, som en övertygad anhängare av den judiska religionen, hur jag förföljde Guds församling och gjorde allt för att utrota den. 14Jag gick längre i judendom än många jämnåriga i mitt folk och var ivrigare än de att följa alla de traditioner jag ärvt av mina förfäder.

15Men redan innan jag föddes hade Gud utsett mig, och han kallade mig genom sin nåd. 16Han lät sin Son visa sig för mig, för att jag skulle förkunna evangeliet om honom till hedningarna. Då sökte jag inte upp någon människa för att fråga om råd. 17Jag for inte upp till Jerusalem för att leta upp de män som var apostlar före mig. Jag begav mig istället till Arabien1:17 Nabatéernas land söder om Damaskus och öster om Jordanfloden., och återvände sedan till Damaskus.1:17 Paulus gick kanske ut i ödemarken för att meditera och återvände sedan till staden där han hade börjat tro på Kristus. 18Det dröjde hela tre år innan jag for upp till Jerusalem för att besöka Kefas1:18 Kefas är det arameiska namnet för Petrus (grek.), och de båda betyder klippa., och jag stannade då hos honom i två veckor. 19Några andra apostlar träffade jag inte, förutom Jakob, Herrens bror. 20Vad jag skriver här är sant. Gud själv kan intyga att jag inte ljuger för er. 21Sedan fortsatte jag till Syrien och Kilikien. 22Jag var okänd för Kristus församlingar i Judeen. 23Det enda de hade hört var ett rykte: ”han som förut förföljde oss förkunnar nu själv den tro han ville utrota.” 24Och de hyllade Gud för min skull.