Soldatinstruktion
1När du drar ut i krig20:1 Dessa regler gällde krig mot folk utanför det land Herren ville ge Israel. och ser fiendens hästar och vagnar framför dig, en armé som är större än din, ska du inte bli förskräckt. Herren, din Gud, ska vara med dig, han som ledde dig ut ur Egypten. 2Innan du börjar striden ska du låta en präst tala till hela armén 3och säga: ”Hör, Israel! Var inte rädda och tappa inte modet när ni idag går ut för att kämpa mot era fiender! Fly inte och låt ingen panik drabba er! 4Herren, er Gud, går med er. Han ska strida för er mot era fiender och han kommer att ge er seger.”
5Sedan ska folkets ledare20:5 Det hebreiska ordets innebörd är osäker. säga till soldaterna: ”Om någon av er alldeles nyligen byggt ett hus men inte hunnit flytta in i det, då ska han vända hem igen. Han kan ju stupa i striden och då blir det någon annan som får flytta in där. 6Om någon just har planterat en vingård men ännu inte hunnit äta av den första frukten från den, då ska han vända hem. Han kan ju dö i striden och någon annan får då äta frukten från hans vingård. 7Har någon nyligen förlovat sig men ännu inte gift sig, ska han återvända hem, för om han stupar i striden kommer någon annan att få hans fästmö.” 8Och till sist ska ledarna säga till hären: ”Om någon är rädd ska han vända hem, så att inte hans rädsla smittar av sig på andra.”
9När ledarna har talat så till männen, ska de utse dem som ska vara befäl över hären och leda den.
10När du kommer till en stad som du tänker anfalla, ska du först erbjuda fred. 11Går man då med på detta och öppnar stadsportarna för dig, ska du göra alla invånare till tvångsarbetare i din tjänst. 12Men om de inte går med på fred utan börjar strida, ska du belägra staden. 13När sedan Herren, din Gud, överlämnar staden åt dig, ska du med svärd döda alla män som finns där, 14men kvinnor, barn, boskap och allt övrigt byte får du behålla för egen del. Du får ta för dig det byte Herren, din Gud, ger dig från dina fiender. 15På detta sätt ska du behandla avlägsna städer som tillhör folk långt härifrån.
16I de folks städer som finns inom det område som Herren, din Gud, vill ge dig, ska du inte skona något levande. 17Du ska viga hettiterna, amoréerna, kanaanéerna, perisséerna, hivéerna och jevuséerna åt förintelse. Detta är den befallning som Herren, din Gud, har gett dig 18för att dessa folk inte ska kunna locka er att utföra alla de avskyvärda handlingar som de gör till sina gudars ära och därmed synda mot Herren, er Gud.
19När du belägrar en stad under en lång tid för att anfalla och inta den, ska du inte fälla och förstöra dess fruktträd. Ät all den frukt du vill ha, men hugg inte ner träden. De är inte människor som du ska belägra. 20Men du kan hugga ner de träd som du vet inte bär någon ätlig frukt. Dem kan du använda som material vid belägringen av den stad du är i krig med ända tills den faller.
20
戦いに出て行くとき
1戦いに出て行って、自分たちよりはるかに強い大軍を目の前にしても、馬や戦車の数に恐れをなしてはいけません。エジプトから安全に助け出してくださった主がついておられます。 2戦う前に、祭司はイスラエル全軍にこう告げなさい。 3『みなよく聞け。今日の戦いを恐れてはならない。 4あなたがたの神、主がわれわれの味方だ。主が戦われるからには、勝利は間違いなくわれわれのものだ。』
5続いて司令官は民に勧めなさい。『家を建てたばかりで、まだそれを奉献していない者はいないか。戦死でもして、ほかの者がその家を奉献することにならないように、すぐ家へ帰りなさい。 6ぶどうの木を植えて、まだその実を食べていない者はいないか。戦死でもして、ほかの者に食べられてはよくない。すぐ家へ帰りなさい。 7婚約したばかりの者はいないか。戦死したら、ほかの者がその娘と結婚することになる。今すぐ家へ帰り、結婚しなさい。 8おじけづいている者はいないか。そんな者がいたら、全体の士気に影響する。すぐに家へ帰りなさい。』 9民にそう告げ終わったら、司令官は各部隊の長の名を告げなさい。
10攻略しようとする町に近づいたら、まず降伏を勧めなさい。 11その町が降伏して門を開いた場合、住民は全員奴隷にしなさい。 12降伏を拒み、対戦するというのなら、町を包囲しなさい。 13そしてその町があなたがたの手に落ちたら、男はすべて打ちなさい。 14ただし、女と子ども、家畜、戦利品は自分たちのものにしてかまいません。 15これは、遠くの町々を攻めるときのことであって、約束の地においてはそうではありません。 16約束の地の中の町々では、住民を生かしておいてはなりません。 17ヘテ人、エモリ人、カナン人、ペリジ人、ヒビ人、エブス人を全滅させるのです。これは主の命令です。 18こうしないと、その地の住民があなたがたを惑わして、偶像礼拝をさせるかもしれません。あなたがたまで忌まわしい習慣に染まり、あなたがたの神、主にひどい罪を犯したら、取り返しがつきません。
19町を攻め取るときは、その町の木を全滅させないようにしなさい。木の実を取って食べてもよいが、切り倒してはいけません。木は敵ではないのです。 20食用にならない木は切り倒し、城攻め用のはしご、やぐら、兵器などを作りなさい。
