Davids sång efter räddningen
(Ps 18:1-51)
1Denna sång22:1 Sången som följer är nästan identisk med Psalm 18 med endast mindre undantag. sjöng David till Herren när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och från Sauls våld:
2”Herren är min klippa,
han är min borg, min räddare.
3Han är min Gud, min tillflykts klippa.
Han är min sköld och min frälsnings horn22:3 Horn symboliserar styrka, ära och makt.,
mitt värn och min tillflykt,
du som räddar mig från våldet.
4När jag ropar till Herren, han som är värd allt pris,
räddar han mig från alla mina fiender.
5Dödens vågor omgav mig,
fördärvets strömmar sköljde över mig.
6Dödsrikets22:6 På hebreiska: Sheol band omgav mig,
dödens snaror föll över mig.
7I min förtvivlan vädjade jag till Herren,
ropade till min Gud,
och han hörde mig i sitt tempel.
Mitt rop nådde hans öron.
8Då darrade jorden och bävade,
himlens grundvalar skakade.
De skälvde, för han var vred.
9Rök vällde fram ur hans näsborrar
och eldslågor slog ut från hans mun.
Han sprutade glöd.
10Han sänkte ner himlen
och kom ner med mörka moln under sina fötter.
11Han red på en kerub och flög,
med vindens vingar svävade han fram.22:11 Mer ordagrant i den masoretiska texten: …med vindens vingar visade han sig/sågs han sväva/komma fram. Jfr också Ps 18:11.
12Han svepte in sig i mörkrets tält som omslöt honom:
vattenmassor, tjocka regnmoln.
13I ljuset av hans närvaro
blixtrade klot av eld.
14Herren dundrade i himlen.
Den Högste lät sin stämma höras.
15Han sköt sina pilar och skingrade dem,
han lät blixtar ljunga och förvirrade dem.
16Havets bäddar visade sig,
jordens grund blev synlig på Herrens tillrättavisning,
för hans vredes stormvind.
17Från höjden sträckte han ner sin hand, grep tag i mig
och drog mig upp ur det djupa vattnet.
18Han räddade mig från mina mäktiga fiender,
från dem som var starkare än jag.
19De anföll mig på min olyckas dag,
men Herren blev mitt stöd.
20Han ledde mig till en rymlig plats,
han räddade mig,
för han älskar mig.
21Eftersom jag hade handlat rättfärdigt och rent
belönade Herren mig.
22Jag har följt Herrens vägar.
Jag har inte avfallit och vänt mig bort ifrån min Gud.
23Jag har noga hållit hans lagar
och aldrig överträtt någon enda av dem.
24Jag har varit fläckfri inför honom
och aktat mig för att synda.
25Därför har Herren belönat min rättfärdighet,
min renhet inför honom.
26Du är trogen mot den som är trogen.
Du är pålitlig för den som är pålitlig.
27Du visar dig ren mot den rene,
men den som sviker möter du med list.
28Du räddar det folk som är förnedrat,
men du förödmjukar de stolta.
29Du är mitt ljus, Herre,
Herren förvandlar mitt mörker till ljus.
30Med din hjälp kan jag anfalla en här,
med min Gud kan jag störta fram mot en mur.
31Guds väg är fullkomlig.
Alla Herrens ord är sanna.
Han är en sköld för alla som tar sin tillflykt till honom.
32Vem är Gud utom Herren?
Vem är en klippa utom vår Gud?
33Gud är min starka fästning,
han hjälper mig att vandra på den rätta vägen.
34Han gör mig säker på foten som en hind,
och ställer mig på bergen.
35Han ger mig skicklighet i striden
och lär mig hur jag ska spänna bågen.
36Du gav mig din frälsnings sköld,
och när du svarade mig, stärkte du mig.22:36 Grundtexten i versens sista del är svåröversättlig. Tolkningen här stöds bl.a. av en text från Qumran (4QSama).
37Du gav mig fotfäste,
så att jag aldrig behövde snava.
38Jag förföljde mina fiender,
och förgjorde dem,
och jag vände inte om
förrän alla hade förintats.
39Jag gjorde slut på dem, jag krossade dem,
så att de inte kunde resa sig.
Jag trampade ner dem fullständigt.
40Du rustade mig med styrka till att strida.
Mina fiender föll besegrade framför mina fötter.
41Du drev mina fiender på flykten.
Jag har utplånat dem allesammans.
42De ropade på hjälp,
men ingen räddade dem.
De ropade på Herren,
men han svarade inte.
43Jag krossade dem till dammkorn.
Jag trampade ner dem som smuts på gatan.
44Du räddade mig då jag anfölls av mitt folk.
Du gjorde mig till ledare över folken,
även främlingar kom och betjänade mig.
45Främlingar kom krypande till mig.
När jag talade till dem, lydde de.
46Främlingars mod försvann,
och darrande kom de ut ur sina fästen.
47Herren lever! Prisad vare han, min klippa,
upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48Gud låter mig hämnas mina fiender,
och lägger folken under mig.
49Du frigör mig undan mina fiender.
Du låter dem inte få tag på mig,
utan skyddar mig från dessa våldsmän.
50Därför vill jag prisa dig bland folken, Herre,
och sjunga till din ära!
51Han ger stora segrar till sin22:51 Eller: Han är ett räddningstorn till sin… smorde kung.
Han är nådig mot David
och hans ättlingar för evigt.”
22
ダビデの賛美
1主がサウルや他のあらゆる敵から救い出してくださった時、ダビデは主に歌いました。
2「主は私の岩、私のとりで、私の救い主。
3私はそのうちに隠れよう。
神こそ私の岩、隠れ家、私の盾、救い、
逃れ場となるやぐら。
すべての敵から救い出してくださった方に感謝しよう。
4私はこのお方にすがろう。
主には賛美がふさわしい。
すべての敵から救い出してくださるお方だから。
5死の波が私を取り巻き、
悪の洪水が私に襲いかかった。
6私は罠にかかり、死とよみに縛られた。
7苦しみの中で主を呼び求めると、
主は神殿でその叫びを聞かれた。
私の叫びがお耳に届いた。
8すると、地が揺れ動いた。
天の基もおののき震える。
主はお怒りになったのだ。
9噴煙がその鼻から立ちのぼり、
火が口からほとばしり出て
あらゆるものをなめ尽くし、
全世界を火だるまにした。
10主は天を押し曲げて、地に降りて来られ、
黒雲に乗って進まれた。
11主は栄光の御使いの背に乗り、
風の翼に乗って来られた。
12暗闇が主を取り囲み、
厚い雲がたれ込めても、
13地は主の輝きで、まばゆいばかりにきらめいた。
14主は天から雷鳴をとどろかせ、
すべての神々にまさる方の雄叫びが響き渡った。
15主はいなずまの矢を放って敵をかき乱された。
16その息吹によって海は真っ二つに裂け、
海の底が現れた。
17主は御手を差し伸べて
大水の中から救い上げてくださった。
18強敵から、憎む者から、
とても太刀打ちできない者たちの手から、
主は私を救い出してくださった。
19災いの日に、彼らは襲いかかって来た。
しかし、救い主が私の味方だ。
20主は私を救い出し、鎖をといてくださった。
私を喜びとされたからだ。
21私が正しかったから、手を汚さなかったから、
報いてくださったのだ。
22私は主から離れなかった。
23主のおきてを心に刻み、ひたすら守り通した。
24主への完全な従順と罪との訣別。
25それが豊かな報いにつながった。
主は私の正しさときよさを知っておられる。
26あなたは恵み深い者には恵み深く、
非の打ちどころのない者には
非の打ちどころなく現れてくださる方。
27あなたは、きよい者にはご自身のきよさを示し、
汚れた者には滅びをもたらされる方。
28あなたは悩みのうちにある者を救い、
高慢な者の鼻をへし折られる。
あなたの目は一挙一動を見逃さない。
29ああ主よ。あなたは私のともしび。
目の前の暗闇を照らし出される。
30あなたの力を受けて、私は敵を破り、
あなたの勢いを借りて城壁を飛び越える。
31神の道は完全、主のことばは真実。
主は、すべて身を寄せる者の盾。
32主をおいてほかに神はなく、
主のほかには救い主はいない。
33神こそ強固なとりで。
そこで私は安全に守られる。
34神は岩場に立つ鹿のように
正しい者の歩みをしっかり支えてくださる。
35戦いのために私を鍛え、
青銅の弓を引く力を養ってくださる。
36あなたの救いの盾は私のものとなり、
あなたの慈愛は私を強くする。
37足を踏みはずしたりしないよう
あなたは私の歩幅を広げてくださった。
38私は敵を追って、
壊滅するまで手をゆるめなかった。
39手ひどく打撃を被った彼らは二度と立ち上がれず、
私の足もとにうずくまる。
40あなたは戦う力を私に与え、
すべての敵を征服させてくださった。
41また、背を見せて逃げまどう敵を
私は残らず滅ぼした。
42呼べども叫べども、彼らを助ける者はない。
神に叫び求めても、何の答えもなかった。
43私は彼らをちりのように払いのけ、
道ばたのどろを落とすように粉々に蹴散らした。
44あなたは私を、反逆からも守ってくださった。
また、諸国民のかしらとして
揺るぎない地位を保たせてくださった。
外国人も私に仕えるようになる。
45私の権勢を耳にした外国人はたちまち従う。
46まるで何かにつかれたように、
震えおののきながら隠れ家から出て来る。
47主は生きておられる。
すばらしい岩。
私の救いの岩、主をほめたたえよ。
48敵を滅ぼしてくださる神をほめたたえよ。
49敵から助け出してくださる神をほめたたえよ。
確かに、彼らの手の届かない所で私は守られ、
彼らの暴虐からも救われている。
50ああ主よ。国々の中でどうして感謝しないでいられましょう。
お名前をほめ歌わずにいられましょう。
51主はすばらしい救いを王に示し、
油注がれたダビデとその子孫とに
あわれみをかけてくださる。とこしえまでも。」
