Oro i familjen
Amnon våldtar Tamar
1Davids son Absalom hade en vacker syster som hette Tamar. En annan av Davids söner, Amnon, blev förälskad i henne. 2Han plågades så av sin kärlek att han blev sjuk för sin syster Tamars skull. Hon var jungfru och det verkade omöjligt för honom att närma sig henne. 3Men Amnon hade en mycket listig nära vän som hette Jonadav, son till Davids bror Shima.
4En dag frågade Jonadav Amnon: ”Vad är det med dig? Varför ser du så bedrövlig ut dag efter dag, du som är kungens son?” ”Jag är förälskad i Tamar, min bror Absaloms syster”, avslöjade Amnon.
5Jonadav sa: ”Lägg dig och låtsas att du är sjuk. När din far sedan kommer för att hälsa på dig, ska du be honom skicka efter Tamar, så att hon kan komma och laga mat åt dig medan du ser på, så att du sedan kan äta den ur hennes hand.”
6Amnon gick då och lade sig och låtsades vara sjuk. När kungen kom för att hälsa på honom, bad Amnon att hans syster Tamar skulle få tillåtelse att komma till honom och baka två kakor medan han såg på och att han skulle få äta ur hennes hand. 7David skickade bud hem till Tamar: ”Gå till din bror Amnon och laga till något åt honom!” 8Hon gick då till Amnons hus där han låg till sängs. Hon tog deg och knådade den så att han kunde se. Sedan formade hon bröd åt honom och gräddade det. 9Men när hon lade upp brödet åt honom, vägrade han att äta. ”Alla ska gå ut härifrån”, sa han till tjänarna och de lämnade rummet.
10Sedan sa han till Tamar: ”Ta med dig brödet och kom in i sovrummet så att jag kan äta ur din hand!” Då tog Tamar brödet som hon bakat och gick in i sovrummet till sin bror. 11Men när hon kom fram med brödet, grep han tag i henne och sa: ”Kom och ligg med mig, min syster!”
12”Nej, min bror!” ropade hon. ”Kränk mig inte! Sådant får inte göras i Israel. Gör inte en sådan skamlig gärning! 13Och jag då? Hur skulle jag kunna bli av med denna skam? Man kommer att säga att du är en av de största dårarna i Israel. Nej, tala med kungen i stället, han går säkert med på att vi gifter oss.”
14Men Amnon ville inte lyssna och eftersom han var den starkare, övermannade han henne och kränkte henne.
15Efteråt greps han av starkt hat mot henne och nu hatade han henne mer än han förut älskat henne. ”Upp med dig! Ge dig iväg härifrån!” sa han till henne.
16”Nej, nej!” sa hon. ”Om du kör ut mig nu, gör du något värre än det brott du just har begått mot mig!”
Men han ville inte lyssna till henne, 17utan ropade på sin tjänare och befallde: ”Kasta ut den här kvinnan och lås dörren efter henne!”
18Tamar hade på sig en lång och rikt broderad klänning som kungens ogifta döttrar brukade ha. Tjänaren körde alltså då ut henne och reglade dörren. 19Hon rev sönder sin klänning, strödde aska på huvudet och hon slog händerna för huvudet och grät högljutt när hon gick sin väg.
Absalom mördar Amnon
20Hennes bror Absalom kom och frågade henne: ”Har Amnon varit tillsammans med dig, syster? Tig nu om detta! Han är ju din bror, så ta det inte så hårt!”
Men Tamar levde sedan som en övergiven kvinna i sin bror Absaloms hus.
21När kung David hörde vad som hänt, blev han mycket arg, men han tyckte alltför mycket om sin äldste son Amnon för att ta itu med honom på allvar.13:21 Versens senare del från och med men han…finns inte i den masoretiska texten utan är översatt från Septuaginta och en hebreisk handskrift från Qumran. 22Absalom sa inte ett ord till Amnon, vare sig ont eller gott. Han hatade honom djupt på grund av att han hade kränkt hans syster Tamar.
23Två år senare när Absalom klippte sina får vid Baal Hasor nära Efraim, inbjöd han alla sina bröder att komma och fira detta tillsammans med honom. 24Absalom gick till kungen och sa: ”Mina fårklippare har just kommit. Kungen och hans folk är mycket välkomna till mig, din tjänare.”
25Kungen svarade: ”Nej, min son, om vi kommer allesammans, så skulle det bli för mycket för dig.” Absalom bad honom igen men inget hjälpte. David sa i stället adjö till sin son och gav honom sin välsignelse.
26”Om du inte kan komma själv, kanske du kan skicka min bror Amnon i stället?13:26 Amnon var ”kronprins” och kunde därför representera kungen.” föreslog Absalom. ”Varför just Amnon?” undrade kungen. 27Men Absalom var ivrig och stod på sig, tills kungen slutligen gav med sig och lät alla sina söner fara dit.
28Absalom sa till sina män: ”Vänta tills Amnon blir full och döda honom sedan när jag säger till! Var inte rädda! Det är ju jag som ger denna befallning. Visa att ni är modiga!”
29Tjänarna dödade då Amnon precis som Absalom befallt och alla kungasönerna rusade upp och flydde därifrån på sina mulor.
30Medan de var på väg tillbaka till Jerusalem, fick David höra att Absalom hade dödat alla kungasönerna; att inte en enda fanns kvar i livet.
31Kungen for då upp, rev sönder sina kläder och kastade sig raklång på marken. Också hans tjänare stod omkring honom med kläderna sönderrivna.
32Men Jonadav, son till Davids bror Shima, sa: ”Nej, herre, tro inte att alla kungasönerna har dödats! Det är bara Amnon! Absalom har planerat detta ända sedan Amnon kränkte Tamar. 33Min herre, tro inte på budskapet att alla kungasönerna är döda. Bara Amnon är död.”
34Under tiden flydde Absalom därifrån.
Plötsligt fick en av vaktposterna se en massa folk komma västerifrån nerför bergssluttningen. Vaktposten sprang och rapporterade för kungen: ”Jag ser en stora skara människor komma nerför bergssluttningen på vägen från Horonajim.”
35”Vad var det jag, din tjänare, sa!” sa Jonadav till kungen. ”Här kommer dina söner!”
36Innan han slutat tala, kom kungens söner in. De grät och klagade och detsamma gjorde kungen och hans tjänare.
37Absalom flydde till kung Talmaj13:37 Talmaj var Absaloms morfar. Se 3:3., Ammichurs son, kungen i Geshur. Men David sörjde sin son dag och natt. 38Absalom hade alltså flytt till Geshur och stannade där i tre år. 39Men David, som med tiden kom över sin sorg efter Amnon, längtade efter en försoning med Absalom13:39 Översättningen grundar sig på Septuaginta och en handskrift från Qumran. Enligt den masoretiska texten: upphörde David att dra ut mot Absalom..
暗嫩玷污她玛
1大卫的儿子押沙龙有一个美丽的妹妹，名叫她玛。大卫的另一个儿子暗嫩爱上了她。 2她仍是处女，住在深宫里，暗嫩无法接近她，相思成病。 3暗嫩有一个朋友名叫约拿达，是大卫长兄示米亚的儿子，生性狡猾。 4他问暗嫩：“王子，你为什么一天比一天消沉？能告诉我吗？”暗嫩答道：“我爱上了我兄弟押沙龙的妹妹她玛。” 5约拿达说：“你回去躺在床上装病，你父亲来探望你的时候，你就请求他叫你妹妹她玛来，在你面前预备食物，请她亲手递给你吃。” 6暗嫩就躺在床上装病。王来看他的时候，他便对王说：“请你叫我妹妹她玛来这里，在我面前做两个饼，请她亲自递给我吃。”
7大卫便派人进宫对她玛说：“你去你哥哥暗嫩房里为他预备食物吧。” 8她玛到了哥哥暗嫩的家，暗嫩正躺在床上装病。她拿了面团在他面前揉面做饼，把饼烤熟了。 9她拿着锅在他面前把饼倒出来，但暗嫩却不肯吃。暗嫩命令仆人：“你们全都出去吧！”仆人就都退下了。 10暗嫩对她玛说：“你把食物拿到我的卧房来，亲手递给我吃。”她玛便拿着饼进了她哥哥暗嫩的卧房里， 11服侍他吃饼，暗嫩却抓住她，说：“妹妹，与我同寝吧！” 12她玛说：“哥哥，不要，不要玷污我！在以色列不应当发生这种事，不要做这种恶事。 13你这样叫我怎么见人呢？你在以色列也必遭人唾弃。你可以请求王，他会同意把我许配给你。” 14暗嫩却充耳不闻，因为他力气比她玛大，就把她强奸了。
15事后暗嫩非常憎恨她玛，对她的恨比以前对她的爱还强烈。他对她玛说：“你起来走吧！” 16她玛哀求道：“不要这样对我！你这样做是错上加错。”暗嫩却不听， 17他吩咐随从：“把这女人赶出去，关上门不要让她进来。” 18他的随从就把她玛赶出去，随后锁上了门。那时，她玛穿着彩色的长衣，没有出嫁的公主都穿这种衣服。 19她玛把灰尘撒在头上，撕破身上的彩衣，双手抱着头，一面走一面哭。 20她的哥哥押沙龙问她：“是不是你哥哥暗嫩污辱了你？妹妹，不要声张，他是你哥哥，不要把这件事放在心上。”于是她玛就忧忧郁郁地住在押沙龙家里。
21大卫王听见了这件事以后，非常生气。 22押沙龙没有对暗嫩说一句话，只是心里暗暗地恨他，因为他玷污了妹妹她玛。
押沙龙为妹妹报仇
23两年后，押沙龙的工人在以法莲附近的巴力·夏琐剪羊毛，押沙龙邀请王的众子去那里。 24他去见王，说：“我的工人正在剪羊毛，请王和众臣仆跟我一起去吧。” 25王说：“我儿，我们不必都去打扰你。”押沙龙再三邀请，王还是推辞了，但他为押沙龙祝福。 26押沙龙说：“倘若王不去，求你叫我兄弟暗嫩去吧。”大卫说：“何必要他同去呢？” 27但押沙龙再三恳求，王就让暗嫩和其他王子一同去了。 28押沙龙吩咐仆人说：“你们要留意，当暗嫩喝得正高兴的时候，我叫你们杀他，你们就要动手。不要畏缩，要刚强勇敢！因为这是我的命令。” 29押沙龙的仆人就照命令把暗嫩杀了。王的众子都起来骑上骡子逃走了。
30他们还在路上的时候，有人禀告大卫说：“押沙龙把王子都杀了，无一幸免！” 31王便站起来撕裂衣服，躺在地上。他的臣仆也都撕裂衣服，站在旁边。 32大卫的长兄示米亚的儿子约拿达说：“我主不要以为所有的王子都被杀了，其实只有暗嫩一人死了。自从暗嫩奸污押沙龙的妹妹她玛以来，押沙龙便决定要报仇了。 33所以，我主我王啊，不要相信这消息，不是所有的王子都死了，只有暗嫩一人死了。”
34此时，押沙龙已经逃走了。守卫的人举目瞭望，见有一大群人从山坡上跑来。 35约拿达对大卫王说：“请看，王子们都回来了！正如仆人所言。” 36话刚说完，众王子已经来到他们跟前放声大哭，王和臣仆也哀痛不已。
37-38押沙龙逃到了亚米忽的儿子基述王达买那里，在那里住了三年。大卫王天天为他的儿子暗嫩悲伤， 39后来心情恢复平静，开始想念押沙龙。
