2 Johannesbrevet 1 – NUB & HCB

Swedish Contemporary Bible

2 Johannesbrevet 1:1-13

Hälsningar

1Från den gamle.

Till den utvalda frun och hennes barn,1:1 den gamle kan syfta både på Johannes ålder och hans ställning som församlingsledare, och den utvalda frun och hennes barn på församlingen och dess medlemmar. som jag i sanning älskar, och inte bara jag utan alla som har lärt känna sanningen. 2Det gör vi för sanningens skull, som förblir i oss och ska vara med oss för evigt.

3Nåd, barmhärtighet och frid från Gud Fadern och från Jesus Kristus, Faderns Son, ska vara med oss i sanning och kärlek.

Kärlek och sanning

4Jag blev mycket glad när jag förstod att några av dina barn följer sanningen, precis som Fadern har befallt oss.

5Nu ber jag dig, min fru – inte för att skriva något nytt bud till dig, utan det som vi har haft redan från början: låt oss älska varandra. 6Kärlek är att vi lever efter hans bud. Det här är budet ni har hört från början, att ni ska leva i kärleken.

7Många bedragare har spridits ut över världen, och de erkänner inte att Jesus Kristus har blivit en verklig människa.1:7 Se not till 1 Joh 4:2. Varje sådan är en bedragare, en antikrist1:7 Jfr 2 Thess 2:3 och Upp 13:1 10.. 8Se upp så att ni inte förlorar det som ni1:8 Enligt en del handskrifter: vi. har arbetat för, utan får full lön. 9Den som går sin egen väg och inte håller sig till Kristus undervisning har inte Gud med sig. Men den som förblir i hans undervisning har både Fadern och Sonen.

10Om någon kommer till er och vill undervisa om något annat än det här, så bjud inte hem honom och hälsa honom inte välkommen. 11Den som tar emot en sådan blir medskyldig till hans onda gärningar.

Avslutning

12Jag har mycket mer att säga till er, men jag vill inte göra det med papper och bläck. Jag hoppas i stället att snart kunna hälsa på er, så att vi kan prata med varandra och få uppleva fullständig glädje.

13Din utvalda systers barn hälsar dig.1:13 Syftar på församlingsmedlemmar där Johannes befann sig, jfr v. 1 med not.

Hausa Contemporary Bible

2 Yohanna 1:1-13

1Dattijon nan,

Zuwa ga uwargida zaɓaɓɓiya da kuma ’ya’yanta, waɗanda nake ƙauna ƙwarai da gaske kuma ba ni kaɗai ba, amma har da dukan waɗanda suka san gaskiya. 2Muna ƙaunarku saboda gaskiyan nan, wadda take cikinmu za tă kuma kasance tare da mu har abada.

3Alheri, jinƙai da kuma salama daga Allah Uba da kuma Yesu Kiristi, Ɗan Uba, su kasance tare da mu cikin gaskiya da ƙauna.

4Na yi farin ciki ƙwarai, da na sami waɗansu ’ya’yanki suna tafiya cikin gaskiya, kamar yadda Uba ya umarce mu. 5Yanzu kuma, uwargida ƙaunatacciya, ba sabon umarni nake rubuta miki ba sai dai wanda muke da shi tun farko. Ina roƙo cewa mu ƙaunaci juna. 6Ƙauna, ita ce mu yi biyayya ga umarnansa. Kamar yadda kuka ji tun da fari, umarninsa shi ne ku yi zaman ƙauna.

7Masu ruɗi da yawa, waɗanda ba su yarda da zuwan Yesu Kiristi cikin jiki ba, sun riga sun fito a duniya. Duk irin mutumin nan mai ruɗi ne kuma magabcin Kiristi. 8Ku lura don kada ku yi hasarar aikin da kuka yi, sai dai ku sami cikakken lada. 9Duk mutumin da bai tsaya a kan koyarwar Kiristi ba, amma ya yi ƙari a kanta, mutumin nan ba shi da Allah. Amma wanda ya tsaya a kan koyarwar Kiristi, yana da Uban da kuma Ɗan. 10Duk wanda ya zo wurinku bai kuma kawo koyarwan nan ba, kada ku karɓe shi a gidanku ko ku marabce shi. 11Duk wanda ya karɓe shi yana tarayya da mugun aikinsa ke nan.

12Ina da abubuwa da dama da zan rubuta muku, sai dai ba na so in yi amfani da takarda da inki in rubuta. A maimako, ina fata in ziyarce ku in kuma yi magana da ku fuska da fuska, domin farin cikinmu yă zama cikakke.

13’Ya’yan ’yar’uwarki wadda Allah ya keɓe, suna gaishe ku.