Jakob profeterar över sina söner
(5 Mos 33:1-29)
1Jakob kallade sedan samman alla sina söner och sa: ”Ställ er här hos mig, så ska jag berätta för er vad som kommer att hända med er under kommande dagar.
2Kom hit och lyssna till mig, Jakobs söner,
lyssna till Israel, er far!
3Ruben, du min förstfödde, min styrka,
den första frukten av min kraft.
Du är den högste i ära, den störste i kraft.
4Men du är som svallande vatten,
därför ska du inte längre räknas som den förste,
för du gick till din fars säng,
du vanhelgade min bädd.
5Simon och Levi är bröder,
våldet är deras svärd.49:5 Betydelsen av det hebreiska uttrycket är osäker.
6Jag vill inte delta i deras råd,
inte vara i deras sällskap.
I vrede har de dödat män,
och oxar har de stympat i sitt övermod.
7Förbannad vare deras vrede, för den är våldsam
och deras grymhet som är så enorm.
Därför ska jag skingra dem i Jakob,
sprida ut dem till hela Israel.
8Juda, dina bröder kommer att prisa dig.
Du kommer att förgöra dina fiender.
Din fars söner ska böja sig inför dig.
9Juda är ett ungt lejon,
som reser sig från sitt byte.
Han lägger sig ned som ett lejon som slår sig till ro.
Vem vågar oroa honom?
10Spiran ska inte vika från Juda,
och inte härskarstaven från hans hand,
förrän den kommer som den tillhör.49:10 Grundtextens innebörd är osäker. Alternativa tolkningar är bl.a. förrän den/han kommer till Shilo; tills Shilo kommer; eller mottar tribut.
Alla folk ska lyda honom.
11Han binder sin åsna vid en vinstock,
ja, åsnefölet vid en utvald gren.
Han tvättar sina kläder i vin
och sin mantel i druvornas blod.
12Hans ögon är mörkare än vin
och hans tänder är vitare än mjölk.
13Sebulon ska bo vid havets strand
och bli en hamn för skeppen,
med sina gränser utsträckta till Sidon.
14Isaskar är en stark åsna,
som vilar bland fållorna.49:14 Eller: vid lägerelden. Eller: mellan sadelväskorna.
15När han ser hur skön viloplatsen är
och hur gott landet är,
böjer han sig ner
och går in under bördan av tvångsarbete.
16Dan49:16 Namnet Dan är en anspelning på hebreiskans verb för döma. ska ge sitt folk rättvisa,
som en av stammarna i Israel.
17Han ska vara som en orm på vägen,
en huggorm på stigen,
som stinger hästen i hälen,
så att dess ryttare faller av baklänges.
18Jag väntar på räddning från dig, Herre!
19Ett band av rövare ska överfalla Gad49:19 Namnet Gad är en anspelning på hebreiskans verb för (över)falla.,
men han ska falla dem i ryggen.
20Asher ska laga till utsökta maträtter
som passar en konungs bord.
21Naftali är som en hind, som man släppt lös
och som föder välskapta kalvar49:21 Eller talar vackra ord..
22Josef är ett ungt fruktträd,
ett ungt fruktträd vid källan.
Hans grenar når över muren.
23Han ansätts bittert av skyttarna,
av bågskyttar som går till anfall,
24men han håller sin båge stadigt med fast arm,
för Jakobs Mäktige, Herden, Israels Klippa, stöder honom.
25Din fars Gud ska hjälpa dig,
den Väldige ska välsigna dig
med himlens välsignelser ovanifrån
och med djupets välsignelser underifrån,
med bröstets och livmoderns välsignelser.
26Din fars välsignelser sträcker sig högre
än de uråldriga bergen,49:26 Eller: än mina fäders välsignelser
än de eviga höjdernas härlighet.
Detta ska vara välsignelserna över Josef,
över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.
27Benjamin är en hungrig varg.
Han uppslukar sitt rov på morgonen,
och på kvällen delar han bytet.”
28Detta är alla Israels tolv stammar, och detta är vad deras far sa till dem när han gav dem var och en sin egen välsignelse.
29Sedan befallde han dem: ”Jag ska snart samlas till mitt folk, och då ska ni begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på hettiten Efrons åker, 30grottan på åkern i Makpela vid Mamre i Kanaan, den åker som Abraham köpte av hettiten Efron som begravningsplats. 31Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea. 32Det är den åker och grotta som köptes från hettiterna.”
33När Jakob hade gett dessa befallningar till sina söner, drog han upp sina fötter i sängen, drog sitt sista andedrag, dog och förenades så med sina fäder.
Jacó Abençoa seus Filhos
1Então Jacó chamou seus filhos e disse: “Ajuntem-se a meu lado para que eu lhes diga o que lhes acontecerá nos dias que virão.
2“Reúnam-se para ouvir, filhos de Jacó;
ouçam o que diz Israel, seu pai.
3“Rúben, você é meu primogênito, minha força,
o primeiro sinal do meu vigor,
superior em honra, superior em poder.
4Turbulento como as águas,
já não será superior,
porque você subiu à cama de seu pai,
ao meu leito, e o desonrou.
5“Simeão e Levi são irmãos;
suas espadas são armas de violência.
6Que eu não entre no conselho deles,
nem participe da sua assembleia,
porque em sua ira mataram homens
e a seu bel-prazer aleijaram bois,
cortando-lhes o tendão.
7Maldita seja a sua ira, tão tremenda,
e a sua fúria, tão cruel!
Eu os dividirei pelas terras de Jacó
e os dispersarei em Israel.
8“Judá, seus irmãos o louvarão,
sua mão estará sobre o pescoço dos seus inimigos;
os filhos de seu pai se curvarão diante de você.
9Judá é um leão novo.
Você vem subindo, filho meu,
depois de matar a presa.
Como um leão, ele se assenta;
e deita-se como uma leoa;
quem tem coragem de acordá-lo?
10O cetro não se apartará de Judá,
nem o bastão de comando de seus descendentes49.10 Hebraico: de entre seus pés.,
até que venha aquele a quem ele pertence49.10 Ou até que Siló venha; ou ainda até que venha aquele a quem pertence o tributo,
e a ele as nações obedecerão.
11Ele amarrará seu jumento a uma videira;
e o seu jumentinho, ao ramo mais seleto;
lavará no vinho as suas roupas;
no sangue das uvas, as suas vestimentas.
12Seus olhos serão mais escuros que o vinho;
seus dentes, mais brancos que o leite49.12 Ou ficarão vermelhos por causa do vinho, seus dentes branqueados pelo leite.
13“Zebulom morará à beira-mar
e se tornará um porto para os navios;
suas fronteiras se estenderão até Sidom.
14“Issacar é um jumento forte,
deitado entre as suas cargas49.14 Ou os seus currais; ou ainda as suas fogueiras.
15Quando ele perceber como é bom o seu lugar de repouso
e como é aprazível a sua terra,
curvará seus ombros ao fardo
e se submeterá a trabalhos forçados.
16“Dã defenderá o direito do seu povo
como qualquer das tribos de Israel.
17Dã será uma serpente à beira da estrada,
uma víbora à margem do caminho,
que morde o calcanhar do cavalo
e faz cair de costas o seu cavaleiro.
18“Ó Senhor, eu espero a tua libertação!
19“Gade será atacado por um bando,
mas é ele que o atacará e o perseguirá49.19 Hebraico: atacará nos calcanhares..
20“A mesa de Aser será farta;
ele oferecerá manjares de rei.
21“Naftali é uma gazela solta,
que por isso faz festa49.21 Ou solta, que pronuncia lindas palavras.
22“José é uma árvore frutífera,
árvore frutífera à beira de uma fonte,
cujos galhos passam por cima do muro.49.22 Ou José é um potro selvagem, um potro selvagem à beira de uma fonte, um asno selvagem numa colina aterrada.
23Com rancor arqueiros o atacaram,
atirando-lhe flechas com hostilidade.
24Mas o seu arco permaneceu firme;
os seus braços continuaram fortes, ágeis para atirar,
pela mão do Poderoso de Jacó,
pelo nome do Pastor, a Rocha de Israel,
25pelo Deus de seu pai, que ajuda você,
o Todo-poderoso49.25 O Pentateuco Samaritano, a Septuaginta, a Versão Siríaca e alguns manuscritos do Texto Massorético dizem Deus todo-poderoso., que o abençoa
com bênçãos dos altos céus,
bênçãos das profundezas,
bênçãos da fertilidade e da fartura49.25 Hebraico: dos seios e do ventre..
26As bênçãos de seu pai são superiores
às bênçãos dos montes antigos,
às delícias das colinas eternas49.26 Ou superiores às bênçãos dos meus antepassados, até os limites das colinas eternas.
Que todas essas bênçãos repousem
sobre a cabeça de José,
sobre a fronte daquele que foi separado
de entre49.26 Ou a fronte do príncipe entre os seus irmãos.
27“Benjamim é um lobo predador;
pela manhã devora a presa
e à tarde divide o despojo”.
28São esses os que formaram as doze tribos de Israel, e foi isso que seu pai lhes disse, ao abençoá-los, dando a cada um a bênção que lhe pertencia.
A Morte de Jacó
29A seguir, Jacó deu-lhes estas instruções: “Estou para ser reunido aos meus antepassados. Sepultem-me junto aos meus pais na caverna do campo de Efrom, o hitita, 30na caverna do campo de Macpela, perto de Manre, em Canaã, campo que Abraão comprou de Efrom, o hitita, como propriedade para sepultura. 31Ali foram sepultados Abraão e Sara, sua mulher, e Isaque e Rebeca, sua mulher; ali também sepultei Lia.
32“Tanto o campo como a caverna que nele está foram comprados dos hititas”.
33Ao acabar de dar essas instruções a seus filhos, Jacó deitou-se49.33 Hebraico: recolheu seus pés na cama., expirou e foi reunido aos seus antepassados.
